SMJ:s 70-års jubileum har bl.a. inneburit två medlemsresor.
Den första resan skedde lördagen den 24 maj 2008 skedde i chartrat tåg till Nora jubileumssommar 2008 och avslutades med jubileumsmiddag ombord på tåget.
Den andra resan gick den 28-30 mars 2009 till London med mj-utställning i Alexandra Palace samt ett besök på Pendons fina mj-anläggningar för att söka mer inspiration och idéer, men även för att svinga en öl eller två i glada vänners sällskap.
En del av SMJ:s firande att vi fyller 70 år var en medlemsresa till Nora med SKÅJ:s tåg. Jubileumsmiddagen förtärdes på återresan i gamla fina restaurangvagnar. Se även Bildkavalkaden.
Text: BjS Foto: BjS, LEB, JO, HjP, LE
Lördagen den 24 maj var vi ett gäng SMJ-are som embarkerade ett SKÅJ tåg på spår 4 Stockholms Central. Längst fram stod ett Ra-lok sedan kom det en litt F0, restaurangvagnar, en barvagn och personvagnar. Vi kom iväg på utsatt avgångstid (kl 08.00). Vi åkte längs SWB:s bana mot Västerås. I den nitade personvagnen som jag åkte i var det väldigt sköna fåtöljer, men ljudnivån var lite väl hög. Gick man in i 60-talsvagnen med blå inredning var det mycket vilsammare för öronen och gången var lite mjukare. Utvecklingen har onekligen gått framåt. Förstärkt frukost intogs i restaurangvagnarna (drygt 70 personer får inte plats i en vagn för 48 gäster). På borden fanns det vita dukar och personalen hade korrekt klädsel precis som det var förr i tiden.
Vi passerade Ekensholms station. Det stod i och för sig Enköping på skyltarna men den var i alla fall väldigt lik Ekensholm. I Västerås gjorde tåget ett uppehåll där ett par av våra gäster klev på. Därefter satte sig tåget återigen i rörelse västerut förbi Köping och Frövi. I Ervalla stannade tåget och personvagnarna samt barvagnen kopplades av. Vi klev av tåget och såg att ca 500 meter bakåt stod det ett godståg och väntade. Efter en lång stund utan att godståget närmade sig upptäckte ombordansvarige att vi resande hade lämnat tåget och si, det fick man inte. Marsch tillbaks in i vagnarna. Därefter kunde vårt Ra-lok och våra restaurangvagnar fortsätta till Örebro för att ställas upp under dagen.
NBVJ:s T23-lok kom från Nora, kopplades till våra vagnar och sen fortsatte vi mot Nora. Vi stannade naturligtvis i Järle för att beskåda och fotografera Sveriges äldsta normalspåriga station. Ja, det är naturligtvis inte stationen som är normalspårig men järnvägen är den äldsta normalspåriga järnvägen i Sverige. Efter att ha strosat i och runt denna fantastiska stationsbyggnad en lång stund så tutade loket så det var bara att kliva upp på tåget igen. Färden fortsatte över Jullebron. Enligt uppgift var det inte Juhlins Mekaniska i Strängnäs som byggt originalet.
Väl framme i Nora stannade tåget på spår ett och vi klev av tåget. En militärorkester spelade musik medan loket gick runt och därefter ställde upp vårt tågsätt på sjöspåret, med en dörr i barvagnen olåst så att vi kunde få tillgång till våra saker om vi behövde dem. Baren var öppen så att vi kunde köpa något gott att svalka oss med.
Det finns mycket att titta på vid Nora station och lokstallet var öppet så vi knallade runt och dreglade på lok och vagnar. SJK:s tidigare ånglok litt S1 nr 1306 anlände med deltagarna i SJK:s årsmötesresa. NBVJ växlade in sina norska snälltågsvagnar på spår 1 med S1-loket först i tåget. Enligt en anslagstidtabell skulle ett rälsbusståg avgå från spår ett kl 14.05 och klockan närmade sig snart den tidpunkten men spår 1 var fortfarande upptaget av NBVJs tåg. Jag investerade en blygsam summa i en glass och en kylskåpsmagnet och slutligen avgick ångtåget från spår 1.
Det var väldigt många resenärer på plattformen och avgångstid hade redan inträffat. Då hör vi en dieselmotor starta och en Y6 kommer glidande förbi. Manövervagnen som borde vara med tanke på antalet väntande på perrongen var dessvärre trasig. Jag, som har åkt pendeltåg i Stockholm i början på 80-talet då det snöade och var så kallt att tågen ofta gick sönder, har erfarenhet av att åka tåg med många passagerare, så jag placerade mig strategiskt där dörrarna borde hamna. Jag stod också mycket riktigt vid dörren när tåget stannade. Mina reskamrater tyckte jag hade haft tur men jag anser att det mer berodde på erfarenhet och skicklighet.
Vi fick alla plats även om de flesta fick stå och rälsbussen avgick i riktning mot Gyttorp. Den stannade vid växeln till spåret som ledde upp till Pershyttan och lokföraren gick in i den andra förarhytten och rälsbussen avgick mot Pershyttan när växeln blivit omlagd
Framme i Pershyttan stannade vi och lämnade tåget för att bese omgivningarna. Vattenhjulet och stånggången var igång. En stånggång i aktion är ett bra åskådningsobjekt när man skall förklara vad växelström är för något. Det skulle gå en rälsbuss tillbaks till Nora om en timme och det var ganska lagom tid för att hinna bese hyttan och de vackra skorstenarna på bergsmansgården. Tillbaks på stället där vi lämnade rälsbussen stod en grön restaurangvagn från OKB uppställd. Serveringen var öppen så vi hann få i oss kaffe eller öl innan rälsbussen anlände. Den här gången fick vi sitta i förarhytten så det var inga stående som skymde utsikten.
Framme i Nora fanns det tid att åter igen strosa omkring i stationsområdet och beskåda härligheten. I godsmagasinet pågick SJK:s årsmöte och utanför ingången stod några medlemmar och försökte sälja vår alldeles nya bok om 40- och 50-tals personvagnar. Det fanns stor efterfrågan hos de SJK:s medlemmar som lämnade lokalen men de flesta hade tyvärr gjort av med sina kontanter under dagen. Förmodligen köper de boken någon gång när de åter hunnit fylla plånboken med guld.
Sällskapet embarkerade tåget. T23:an kopplades till och vi satte av mot Ervalla. När vi kommit fram till växeln vid Ervalla stannade tåget och väntade på resten av SKÅJ-tåget. Det dröjde lång tid men så till slut stod Ra-loket vid infarten till Ervalla. Ett problem var att vårt lok och Ra-loket stod nos mot nos när vi kom in på stationen och T23:an skulle tillbaks till Nora. Med diverse rörelser runt växeln mot Nora kunde slutligen dieselloket gå tillbaka till Nora och Ra-loket kunde slutligen koppla in restaurangvagnarna sist i tåget. Efter avslutat bromsprov kunde vi anträda återfärden mot SthlmC.
Efter ca en kvart gick serveringspersonalen igenom tåget och slog på gonggongen och meddelade att middagen var serverad. Vi resenärer vandrade lydigt tillbaks till våra bord och satte oss. Därefter serverades en trerätters middag. Maten var god och solen envisades med att fortsätta skina. De som skulle lämna tåget i Västerås hann nätt och jämt få i sig kaffet med kakan. Jag vet inte om några fick en doggy-bag innan de gick av tåget. Vi som skulle till Eken hann i alla fall i lugn och ro avsluta måltiden och sen slå oss ned i fåtöljerna och beskåda landskapet i vårt vackra land.
Det var ett trevligt sätt att fira vår förenings 70-åriga tillvaro.
Björn
Gå gärna vidare och titta på Bildkavalkaden.