Fraktklass: Lokbyggsats

Byggsats ånglok litt. H3/​A6

Förebilden

Ånglok littera H3 från BJ, GDJ, HHJ, SDJ och SWB över­tagna av SJ som litt A6.

Loktypen, som introducerades av Bergslagernas Järnvägs AB (BJ), kan sägas vara en vidareutveckling av denna ba- nas välkända, fyrkopplade loktyp, littera Cs (SJ littera C7).

Detta nyutvecklade tenderlok, som fick littera H3 hos BJ, blev den vanligaste loktypen vid Sveriges privatbanor i modern tid. Det har invändiga cylindrar och axelföljden 2’C (en s.k. tenwheeler). Loken, vilka främst var avsedda för person- och snälltåg, tillverkades mellan åren 1910 och 1929 i sammanlagt 32 exemplar till fem olika förvaltningar, nämligen BJ, GDJ, HHJ, SDJ, SWB eller som övertaget av SJ.

Byggsats ånglok litt. H3/P7/A7

Förebilden

Ånglok litt H3 från DJ, litt P7 från HNJ, över­tagna av SJ som litt A7.

Efter mer än 100 st byggsatser av ånglok littera H3/​A6 kommer nu SMJ med en efter­föl­jare i littera P7/​A7. Den nya byggsatsen tas fram i en begränsad serie och är gjord efter samma princip, dvs. färdig­byggt flex­i­chassi och en mässings­byggsats med gjut­delar, dekaler, motor etc.

Dals­lands Järn­vägar (DJ) fick ökad trafik vid första världs­kri­gets utbrott då fram­förallt genom­gångs­tra­fiken till Norge krävde kraf­ti­gare person­tågslok. Detta ledde till att två lok inköptes 1914 med litt H3 och fick nr 9-​10, 1917 inköptes lok nr 11. DJ:s val av lok inspi­re­rades av grann­banan BJ:s littera H3 (senare SJ litt A6) men DJ:s lok hade annorlunda panna samt öppna hytter av s.k. vind­kly­var­mo­dell. Ursprung­ligen var loken utrus­tade med små 2-​axliga tendrar men dessa byttes till begag­nade C-​tendrar från SJ under 1940-​talet.

Halm­stad Nässjö Järnväg (HNJ) köpte år 1939 lok nr 9 från DJ och försåg den redan från början med en C-​tender samt byggde om hytten till en sluten hytt. Loket, som fick litt P7 nr 51, över­gick 1948 vid förstat­li­gandet som SJ litt A7.

DJ:s lok nr 10-​11 över­gick till SJ 1945 som littera A7. Loken tjänst­gjorde till 1950-​talet. Två av loken skro­tades 1970 men nr 1804, urspr. DJ nr 10, blev museilok i Ed på sin forna hemma­bana.

Faktaunderlag: Försvunna lok- och motor­vagn­styper 1974. Del II. Tåg nr 4/​75.

Byggsats ånglok litt. M3/​E6

Förebilden

Ånglok litt M3 från SWB, över­tagna 1945 av SJ som litt E6. Efter våra tidi­gare byggsatser av ånglok littera H3/​A6 och littera P7/​A7 kommer nu ytter­li­gare ett lok i serien om byggsatser till svenska ånglok i skala H0. Den nya byggsatsen tas fram i en begränsad serie och är gjord efter samma princip, dvs. färdig­byggt chassi och en mässings­byggsats med gjut­delar, dekaler, motor etc.

Stock­holm Westerås Bergs­la­gens Nya Järn­vägs AB (SWB) behövde i början av 1910-​talet en gods­tågs­loktyp. som kunde prestera mer i hastighets- och drag­krafts­hän­se­ende än de otidsen­liga engelsk­till­ver­kade M-​loken.

SWB hade redan 4 stycken H3-​lok vid den här tiden och genom att göra en åtta-​kopplad version av detta lok så skapade man ett s.k. Consolidation-​lok, som liknade H3-​loket i allt utom axel­följd och driv­hjuls­di­a­meter som fick litte­ra­be­teck­ningen M3. Driv­hjulen gjordes dock så stora (1407 mm) att loket även kunde fram­föra persontåg.

SWB beställde 11 st, som leve­re­rades av NOHAB och Falun 1912–20. M3-​loken visade sig vara ett verk­ligt allroundlok, som kunde användas i all slags tågtjänst, t.o.m. i snälltåg.

År 1945 förstat­li­gades SWB efter att ha drivits som stat­ligt bolag i ett år och M3-​loken blev SJ E6 1703–13. Fler­talet lok fort­satte sin drift på de f.d. SWB-​linjerna men blev vart­efter hänvi­sade till sido­lin­jerna. I slutet av 1950-​talet började E6-​loken avställas för att skrotas på 1970-​talet.

Faktaunderlag: Försvunna lok- och motor­vagn­styper 1974. Del II. Tåg nr 4/​75.

Byggsats ånglok litt. Sb/S2

Förebilden

Ånglok littera Sb som omlittererades 1942 till litt S2 i SJ:ya litterasystem.

Sb-loken var de första loken vid SJ som konstruerades med målet att i hög grad av använda standardkomponenter som användes på övriga loktyper. Ångpanna, drivhjul, löphjul och löpboggi var redan tidigare använda och beprövade konstruktioner. Sb-loket var vid leveransen det största tankloket hos SJ och det enda tanklok som var tillåtet att framföras i 90 km/tim.

Endast fem lok tillverkades. Trots detta blev de aldrig några ”udda-lok”, utan loken användes flitigt över hela Sverige. Alla fem loken byggdes av Motala Verkstad. De levererades under perioden 27 februari–22 juni 1917. De fick loknumren 1306–1310. De togs ur tjänst först 1962–63.

Faktaunderlag: SJK lilla häfte nr 16 författat av Ulf Diehl

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén