Bakgrund<\/strong>
SJ – Statsbanan<\/a><\/strong>
\u00c5lbro<\/a>
Kvarngruvan<\/a>
Ersbenning<\/a>
Farsarvet<\/a>
Hedk\u00f6ping\/Valn\u00e4s<\/a>
SMJ – Privatbanan<\/a><\/strong>
Farsarvet<\/a>
Ramsbo<\/a>
Ekensholm<\/a>
B\u00e5ngfors<\/a>
Kolar\u00e5sen<\/a>
Moh\u00e4llarne<\/a>
Moh\u00e4rene Hamn<\/a>
Sp\u00e5rplan<\/a><\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
Bakgrund<\/h1>\n\n\n\n
Ekensholmsbanan<\/h3>\n\n\n\n
Ekens\u00adholms\u00adbanan \u00e4r i v\u00e5ra \u00f6gon en enskild j\u00e4rnv\u00e4g i mitten av 1950-\u200btalet som \u00e4r dragen genom den mellan\u00adsvenska Bergs\u00adlagen. Utmed banstr\u00e4ck\u00adningen \u00e5ter\u00adfinns milj\u00f6er fr\u00e5n V\u00e4st\u00adman\u00adland, G\u00e4st\u00adrikland s\u00e5v\u00e4l som fr\u00e5n Uppland.

Ursprung\u00adligen utgick banan fr\u00e5n Saxnora och Saxno\u00adra\u00adf\u00e4l\u00adtets m\u00e5nga j\u00e4rn\u00adgruvor. Banan passe\u00adrade Farsarvet \u2013 ett stations\u00adsam\u00adh\u00e4lle vid stats\u00adba\u00adne\u00adlinjen mellan \u00c5lbro och Valn\u00e4s. Linjen \u00e4r dragen i ett kuperat, skog\u00adbe\u00adv\u00e4xt land\u00adskap och f\u00f6ljer i huvudsak Holmstr\u00f6m\u00admens och Norr\u00adb\u00e4ck\u00ads\u00e5ns dalg\u00e5ngar. Slut\u00adpunkt f\u00f6r banan \u00e4r Moh\u00e4l\u00adlarne \u2013 en ort med utskepp\u00adnings\u00adhamn vid sj\u00f6n Storen.

Bryt\u00adningen p\u00e5 Saxno\u00adra\u00adf\u00e4ltet upph\u00f6rde i slutet av 1920-\u200btalet. J\u00e4rn\u00adv\u00e4gs\u00adf\u00f6r\u00advalt\u00adningen beh\u00f6ll dock sitt ursprung\u00adliga namn, Saxnora\u2013Moh\u00e4l\u00adlarne J\u00e4rnv\u00e4g (SMJ)<\/strong>, i folkmun kallad Ekens\u00adholms\u00adbanan<\/em><\/strong>.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4ringslivet<\/h3>\n\n\n\n
Trafik\u00adom\u00adr\u00e5det utg\u00f6rs av gammal Bergs\u00adlags\u00adbygd med en h\u00f6gt speci\u00ada\u00adli\u00adserad indu\u00adstri och m\u00e5ng\u00adhund\u00adra\u00ad\u00e5\u00adriga kulturtra\u00addi\u00adtioner. Detta \u00e4r inte en jord\u00adbruks\u00adbygd utan huvud\u00adn\u00e4\u00adring\u00adarna \u00e4r skogs\u00adbruk, malm och j\u00e4rn\u00adhan\u00adte\u00adring.
F\u00f6rutom Saxno\u00adra\u00adf\u00e4ltet finns i regi\u00adonen flera fyndighet, bl.a. Karls\u00adbergs\u00adf\u00e4ltet och Kvarn\u00adgruvan utanf\u00f6r \u00c5lbro samt Utm\u00e5ls\u00adbergs\u00adf\u00e4ltet. Histo\u00adriskt har det \u00e4ven funnits m\u00e5nga sm\u00e5 gruvor som alla numera \u00e4r nerlagda.

De rika j\u00e4rn\u00admalm\u00adstill\u00adg\u00e5ng\u00adarna, liksom stora skogs\u00ada\u00adre\u00adaler och m\u00e5nga sm\u00e5 vatten\u00adfall, gav tidigt upphov till ett stort antal hyttor och hamrar. \u00c4nnu p\u00e5 1870-\u200btalet kunde man vid vatten\u00addragen se masug\u00adnens elds\u00adl\u00e5ga mot skyn eller h\u00f6ra hamrarnas dunkande. I dag \u00e4r all j\u00e4rnin\u00addu\u00adstri inom omr\u00e5det koncen\u00adtrerad till B\u00e5ng\u00adfors och V\u00e4stan\u00e5, st\u00f6rre indu\u00adstriort ca 7 km norr om Farsarvet.

Rika skogs\u00adtill\u00adg\u00e5ngar gav \u00e4ven upphov till omfat\u00adtande tr\u00e4- och cellu\u00adlo\u00adsa\u00adin\u00addu\u00adstri med s\u00e5gverk, snic\u00adke\u00adri\u00adfa\u00adbriker, pappers\u00adbruk och massa\u00adfa\u00adbriker. I det lilla stations\u00adsam\u00adh\u00e4llet Ramsbo finns fort\u00adfa\u00adrande en \u00e5ngs\u00e5g i drift. Dess produk\u00adtion har visser\u00adligen avtagit sedan h\u00f6gkon\u00adjunk\u00adturen p\u00e5 1890-\u200btalet och glans\u00adpe\u00adri\u00adoden i b\u00f6rjan av seklet. Stor\u00adstrejken 1909 och den ekono\u00admiska krisen p\u00e5 1930-\u200btalet ledde till att de flesta av s\u00e5garna m\u00e5ste l\u00e4ggas ned.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4stfororna<\/h3>\n\n\n\n
Sedan gammalt har omr\u00e5\u00addets produkter utskep\u00adpats via Moh\u00e4l\u00adlarne lasta\u00adge\u00adplats, vid Mosundet mellan sj\u00f6arna Kalven och Storen. D\u00e4r finns idag en modern hamn f\u00f6r malm, kol, olja, skogs\u00adpro\u00addukter och styc\u00adke\u00adgods. Hamnen kan numera ta emot fartyg med upp till 5 000 ton d\u00f6dvikt.

Trans\u00adpor\u00adterna inom omr\u00e5det ombe\u00ads\u00f6rjdes vid 1800-\u200btalets mitt med h\u00e4st\u00adforor, som b\u00f6rjade att k\u00f6ra s\u00e5 snart vinter\u00adf\u00f6ret till\u00e4t. P\u00e5 detta s\u00e4tt forslades malm fr\u00e5n gruvorna samt tack\u00adj\u00e4rn och st\u00e5ng\u00adj\u00e4rn fr\u00e5n hyttorna till j\u00e4rn\u00adv\u00e5gen i Moh\u00e4l\u00adlarne. Kol trans\u00adpor\u00adte\u00adrades till s\u00e5v\u00e4l hyttor som hamrar.

Vintern igenom genlj\u00f6d skogarna av bj\u00e4ll\u00adrornas klang och forkar\u00adlarnas rop. En enda dag kunde upp till fyra\u00adhundra kolryssar passera malm\u00adbacken p\u00e5 v\u00e4g till kolhusen i B\u00e5ng\u00adfors.<\/p>\n\n\n\n
Kanalen byggs<\/h3>\n\n\n\n
Under \u00e5ren 1850\u20131865 f\u00e4rdig\u00adst\u00e4lldes B\u00e5ng\u00adfors kanal. Den byggdes huvud\u00adsak\u00adligen genom en kana\u00adli\u00adse\u00adring och rens\u00adning av Norr\u00adb\u00e4cks\u00e5n mellan sj\u00f6arna Eken och Kalven och vidare genom Mosundet till sj\u00f6n Storen. Kanalen kom att v\u00e4sent\u00adligt under\u00adl\u00e4tta trans\u00adpor\u00adterna till och fr\u00e5n bruken vid Norr\u00adb\u00e4cks\u00e5n. Dess\u00adutom fick den lilla staden Ekens\u00adholm en direkt \u00e5ngb\u00e5ts\u00adf\u00f6r\u00adbin\u00addelse med huvud\u00adstaden, vilket medf\u00f6rde ett avse\u00adv\u00e4rt uppsving \u2013 \u00e5tminstone f\u00f6r Ekens\u00adholm.<\/p>\n\n\n\n
J\u00e4rnv\u00e4gen kommer<\/h3>\n\n\n\n
Det har funnits n\u00e5gra kortare smal\u00adsp\u00e5rs\u00adbanor f\u00f6r h\u00e4st- och \u00e5ngdrift inom omr\u00e5det. Dessa hade dock blygsam bety\u00addelse f\u00f6r utveck\u00adlingen i trafik\u00adom\u00adr\u00e5det.

Starka krafter, ledda av bruks\u00adpa\u00adtronen p\u00e5 B\u00e5ng\u00adfors, verkade fr\u00e5n mitten av 1860-\u200btalet f\u00f6r byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Saxno\u00adra\u00adf\u00e4ltet till en l\u00e4mplig plats vid sj\u00f6n Eken, f\u00f6re\u00adtr\u00e4\u00addesvis Ekens\u00adholm.

\u00c5r 1878 \u00f6ppnades banan f\u00f6r trafik till Ekens\u00adholms hamn. Tio \u00e5r senare hade banan f\u00f6rl\u00e4ngts till Moh\u00e4l\u00adlarne och bolaget ben\u00e4mndes d\u00e4refter Saxnora Moh\u00e4l\u00adlarne J\u00e4rnv\u00e4g (SMJ). Nu fanns det f\u00f6rut\u00ads\u00e4tt\u00adningar f\u00f6r en ratio\u00adnell j\u00e4rn\u00adhan\u00adte\u00adring inom omr\u00e5det.

I trafik\u00adom\u00adr\u00e5det finns \u00e4ven Norra Central\u00adbanan med bandelen Hedk\u00f6ping\u2013\u00c5lbro\u2013Farsarvet\u2013V\u00e4stan\u00e5 (\u00f6ppnad 1887). Denna bandel \u00e4r viktig f\u00f6r malm\u00adtrans\u00adpor\u00adterna fr\u00e5n Kvarn\u00adgruvan d\u00e4r den tidi\u00adgare sido\u00adlinjen Kvarngruvan\u2013\u00c5lbro J\u00e4rnv\u00e4g var en viktig l\u00e4nk. Dessa trans\u00adporter svarar f\u00f6r en bety\u00addande del av Ekens\u00adholms\u00adba\u00adnans trafik.
Mellan 1924 och 1938 skedde samtrafik mellan de tre bolagen Norra Central\u00adbanan, Kvarngruvan\u2013\u00c5lbro J\u00e4rnv\u00e4g och Saxnora Moh\u00e4l\u00adlarne J\u00e4rnv\u00e4g. Samtra\u00adfiken upph\u00f6rde p\u00e5 beg\u00e4ran av SMJ.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rstatligande?<\/h3>\n\n\n\n
F\u00f6r att undg\u00e5 \u00f6det att f\u00f6rstat\u00adligas beslu\u00adtade SMJ dels h\u00f6ja banans stan\u00addard till stats\u00adba\u00adnornas niv\u00e5 och dels att fastare knyta upp Ekens\u00adholms\u00adba\u00adnans vikti\u00adgaste trafi\u00adkanter. Insat\u00adserna infat\u00adtade dess\u00adutom perso\u00adna\u00adlens anst\u00e4ll\u00adnings\u00advillkor och bola\u00adgets service till allm\u00e4n\u00adheten. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l bildades Trafik\u00adak\u00adtie\u00adbo\u00adlaget Norra Bergs\u00adlagen som \u00f6vertog j\u00e4rn\u00adv\u00e4gs\u00adbo\u00adlaget med Moh\u00e4l\u00adlarne hamn, L\u00f6fdala Grufv\u00adak\u00adtie\u00adbolag, V\u00e4stan\u00e5 Bruks Aktie\u00adbolag med B\u00e5ng\u00adfors bruk samt Rede\u00adri\u00adak\u00adtie\u00adbo\u00adlaget Polsti\u00adernan (\u00e4gdes av konsul Ehncroona p\u00e5 B\u00e5ng\u00adfors bruk), vars flotta frak\u00adtade en stor del av malmen fr\u00e5n Moh\u00e4l\u00adlarne.

Servicen till trafi\u00adkan\u00adterna \u00f6kades genom h\u00f6gre t\u00e5gt\u00e4thet. Samord\u00adning gjordes med stats\u00adba\u00adnornas taxor och t\u00e5gtider f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l person- som gods\u00adtra\u00adfiken. Slut\u00adligen upprustades banan till 20 tons axel\u00adtryck och en sth p\u00e5 90 km\/\u200bh. Genom dessa \u00e5tg\u00e4rder undan\u00adr\u00f6jdes hotet om f\u00f6rstat\u00adli\u00adgande \u00e5tminstone tills vidare.

Banan drivs idag i n\u00e4ra samar\u00adbete med stats\u00adbanan, vars 124. trafik\u00adsek\u00adtion och SMJ trafi\u00adkeras som en enhet. Norra Central\u00adbanan (Hedk\u00f6ping\u2013\u00c5lbro\u2013Farsarvet\u2013V\u00e4stan\u00e5\u2013Valn\u00e4s) f\u00f6rstat\u00adli\u00adgades 1946 och elekt\u00adri\u00adfi\u00ade\u00adrades p\u00e5 50-\u200btalet. Auto\u00adma\u00adtisk linje\u00adbloc\u00adke\u00adring inf\u00f6rdes l\u00e4ngs hela str\u00e4ckan. Dubbel\u00adsp\u00e5r har ocks\u00e5 byggts p\u00e5 str\u00e4ckan Hedk\u00f6ping\u2013Farsarvet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
SJ, statsbanans 124. trafiksektion<\/h2>\n\n\n\n
Ekens\u00adholms\u00adbanan trafikeras som enhet med stats\u00adba\u00adnan SJ och privatbanan SMJ. Norra Central\u00adba\u00adnan (Hedk\u00f6ping\u2013\u00c5lbro\u2013Farsarvet\u2013V\u00e4stan\u00e5\u2013Valn\u00e4s) f\u00f6r\u00adstat\u00adli\u00adga\u00addes 1946 och elekt\u00adri\u00adfi\u00ade\u00adra\u00addes p\u00e5 50-\u200btalet. Auto\u00adma\u00adtisk lin\u00adje\u00adbloc\u00adke\u00adring inf\u00f6r\u00addes l\u00e4ngs hela str\u00e4c\u00adkan. Senare har ocks\u00e5 dub\u00adbel\u00adsp\u00e5r byggts p\u00e5 str\u00e4c\u00adkan Hedk\u00f6ping\u2013Farsarvet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\u00c5lbro \u2013 <\/strong>en viktig punkt f\u00f6r malmtrafiken<\/em>
En planerad station p\u00e5 den h\u00e4r platsen har bara blivit ett v\u00e4xel\u00adkryss mitt i skogen med ett anslut\u00adnings\u00adsp\u00e5r till Kvarn\u00adgruvan.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5gbro i st\u00e5lfackverk; en modell av det stora huvudspannet fr\u00e5n \u00c5rstabron i Stockholm. Originalet invigdes f\u00f6r trafik den 23 november 1929. M\u00e5tten \u00e4r anpassade till den sp\u00e4nnvidd som efterfr\u00e5gas vid SMJ. Konstruktionen i \u00f6vrigt \u00e4r f\u00f6ljsam originalet. <\/p>\n\n\n\n
Stenvalvsbro med f\u00f6rebild fr\u00e5n 1900-talets b\u00f6rjan ligger i kurvan mot Kvarngruveomr\u00e5det. Bron \u00f6verbryggar en djup b\u00e4ckravin. F\u00f6rebilden finns p\u00e5 Inlandsbanan d\u00e4r denna korsar Malm\u00e5n i trakten av Str\u00f6msund norr om \u00d6stersund. <\/p>\n\n\n\n
M\u00f6te med ett r\u00e4lsbusst\u00e5g av YBo6-typ som just l\u00e4mnat Tv\u00e5b\u00e4cksn\u00e4s h\u00e5llplats. Str\u00e4ckan Hedk\u00f6ping\u2013\u00c5lbro\u2013Farsarvet\u2013Valn\u00e4s fick dubbelsp\u00e5r (och l\u00e4r ocks\u00e5 ha elektrifierats vilket inte framg\u00e5r av bilden) i b\u00f6rjan av 1950-talet. Malmt\u00e5get i v\u00e4nster bildkant \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till Kvarngruvan med tomvagnar. P\u00e5 \u00e4ngen till h\u00f6ger ser vi Jan \u201cKopplet\u201d Otterfors, en fotograferande lokal t\u00e5gentusiast. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r dubbelsp\u00e5ret mellan Hedk\u00f6ping och Farsarvet byggdes under tidigt 50-tal beh\u00f6vdes en ny bro \u00f6ver den vida dalg\u00e5ngen strax norr om Tv\u00e5b\u00e4cksn\u00e4s h\u00e5llplats. Det slumpade sig s\u00e5 att en tidigare anv\u00e4nd brokonstruktion kunde \u00e5teranv\u00e4ndas, dock med vissa justeringar j\u00e4mf\u00f6rt med originalet. D\u00e4rf\u00f6r kan den skarpsynte numer se \u00c5rstabrons lillebror i Saxnora Bergslag. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure><\/div>\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Kvarngruvan \u2013 <\/strong>SMJ:s stora leverant\u00f6r av malm<\/em>
F\u00f6re\u00adbild \u00e4r St\u00e4ll\u00adbergs gruva i V\u00e4st\u00adman\u00adland d\u00e4r den avbil\u00addade gruvan\u00adl\u00e4gg\u00adningen byggdes vid 1920-\u200b22. Gruvlaven i betong (l\u00e4ngst till h\u00f6ger) anv\u00e4ndes f\u00f6r att ta upp den mangan\u00adhal\u00adtiga j\u00e4rn\u00admalmen fr\u00e5n som mest 912 meters djup (p\u00e5 1950-\u200btalet den djupaste gruvan i Europa). Sedan kros\u00adsades malmen innan det \u00f6vre trans\u00adport\u00adbandet tog den till sorte\u00adrings\u00adverket och last\u00adning. Det undre trans\u00adport\u00adbandet anv\u00e4ndes f\u00f6r malm som beh\u00f6vde ytter\u00adli\u00adgare kross\u00adning.<\/p>\n\n\n\n
Kvarngruvan med lave och kross. F\u00f6rebilden, St\u00e4llbergsgruvan, var i drift mellan 1867 och 1977 och under l\u00e5ng tid Sveriges djupaste gruva med orter ner mot 1000 metersniv\u00e5. Den manganhaltiga malmen togs upp via betonglaven, f.\u00f6. en av de f\u00f6rsta i det materialet. Spelstyrare Holger Andersson k\u00f6r bakom Allan Harryssons (Dynamit-Harrys) lastbil. Dynamiten kommer till Kvarngruvan med j\u00e4rnv\u00e4g och k\u00f6rs sedan ut till gruvorna i omr\u00e5det av Allan. Det \u00e4r stilla p\u00e5 gruvbang\u00e5rden i v\u00e4ntan p\u00e5 de nya tomvagnarna. <\/p>\n\n\n\n
Tomvagnst\u00e5get har n\u00e5tt fram till gruvan och loket har kopplats loss av v\u00e4xlare Holger Jern, en av tv\u00e5 br\u00f6der Jern som jobbar vid gruvv\u00e4xlingen. Bakom loket ses den gamla laven vid Grandalsbergs gruva. Den gamla laven anv\u00e4ndes fram till 1930-talet d\u00e5 all uppfordring flyttades till Centralschaktets betonglave. <\/p>\n\n\n\n
Ett norrg\u00e5ende godst\u00e5g m\u00f6ter ett malmt\u00e5gvid Tv\u00e5b\u00e4cksn\u00e4s d\u00e4r fotografen f\u00e5ngat m\u00f6tet p\u00e5 bild. Malmt\u00e5get n\u00e4rmar sig sitt slutm\u00e5l Kvarngruvan. Olika typer av dragkraft anv\u00e4nds i malmt\u00e5gen mellan Kvarngruvan och Farsarvet. Idag \u00e4r det ett SJ Ma-\u00adlok som drar t\u00e5get. Den vita byggnaden i bakgrunden \u00e4r ett vattenkraftverk som levererar el till gruvorna i omr\u00e5det.Saab:en vid j\u00e4rnv\u00e4gs\u00f6verg\u00e5ngen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot byarna Geijerslund och Hol\u00adlola. Den sistn\u00e4mnda har ett finskklingande namn vilket beror p\u00e5 den lilla grupp finska immigranter som i mitten av 1800-\u00adtalet grundade byn p\u00e5 det berg som senare fick namnet Finnh\u00f6jden. Dessa trakter \u00e4r l\u00e5ngt bortom brevb\u00e4rare
Perssons distrikt och han \u00e4r s\u00e5ledes inte med p\u00e5 bilden denna g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4xling p\u00e5 bang\u00e5rden vid Kvarngruvan som tillsammans med Prostgruvan och Grandalsbergsgruvan utg\u00f6r Kvarngruveomr\u00e5det. Gruvorna \u00e4r f\u00f6rbundna med varandra under jord och Kvarngruvans stabila betonglave \u00e4r den som anv\u00e4nds f\u00f6r att forsla malm och gr\u00e5berg till markytan. P\u00e5 bilden ser vi gruvans lok h\u00e4mta tomma malmvagnar fr\u00e5n ankomstsp\u00e5ret. Vagnarna placeras sedan under utlastningen f\u00f6r att slutligen, efter lastning, knuffa dem till sp\u00e5ret f\u00f6r avg\u00e5ende malmt\u00e5g. Omr\u00e5det runt gruvan kallas i folkmun \u2019Norra Territoriet\u2019 och uppvisar en del s\u00e4regna djurarter. Mest omtalad \u00e4r Macropodiaehjorten som trots sitt namn saknar horn och f\u00f6rflyttar sig p\u00e5 bakbenen. M\u00e5nne trivs denna djurart i gruvans n\u00e4rhet d\u00e5 arten vanligtvis lever down under?<\/p>\n\n\n\n
J\u00e4rnmalmsgruvorna stod t\u00e4tt i Bergslagen. Man br\u00f6t magnetit (blodsten) och hematit. St\u00e4llbergs gruva, som \u00e4r f\u00f6rebild till Kvarngruvan, hade manganhaltig j\u00e4rnmalm. F\u00f6r att skilja malmen fr\u00e5n gr\u00e5berget finns anrikningsprocessen. Anrikningen kan vara baserad p\u00e5 magnetism eller en separatorliknande process d\u00e4r malmens och gr\u00e5bergets olika viktf\u00f6rh\u00e5llanden g\u00f6r att de skiljs \u00e5t.
Banvaktare var en yrkesk\u00e5r som fanns fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst fram till 1960-talet. Banvakten hade underh\u00e5llsansvar f\u00f6r ett visst avsnitt av en j\u00e4rnv\u00e4gslinje. Banvaktarstr\u00e4ckan varierade mellan 2\u20138 km beroende p\u00e5 hur t\u00e4t trafik linjen hade. Trampdressinen var ett hj\u00e4lpmedel som anv\u00e4ndes dagligen. N\u00e4r linjen Stockholm\u2013G\u00f6teborg \u00f6ppnade fanns det n\u00e4stan 200 banvaktarstugor l\u00e4ngs den str\u00e4ckan.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Ersbenning \u2013<\/strong> den nedlagda stationen\u2026<\/em>
I mitten p\u00e5 1950-\u200btalet inleddes den stora stations\u00add\u00f6den p\u00e5 SJ. Ersben\u00adning \u00e4r en av de nedlagda statio\u00adnerna. Kvar finns nu endast ett v\u00e4xel\u00adkryss med m\u00f6jlighet f\u00f6r t\u00e5gen att byta sp\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6re detta banvaktarstugan tillh\u00f6rde banvakten Georg Malmgren vid Norra Centralbanan (NCB) som \u00f6ppnades \u00e5r 1887 och f\u00f6rband orterna Hedk\u00f6ping\u2013\u00c5lbro\u2013Farsarvet\u2013V\u00e4stan\u00e5\u2013Valn\u00e4s. SMJ:s str\u00e4cka Saxnora\u2013Ekensholm \u00f6ppnades redan 1878 vilket gjorde Farsarvet till en j\u00e4rnv\u00e4gsknut n\u00e4r NCB drogs f\u00f6rbi platsen. Periodvis har olika former av trafiksamarbeten funnits mellan NCB och SMJ f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r de tv\u00e5 bolagens godskunder. \u00c5r 1946 f\u00f6rstatligades NCB och blev SJ:s 124 Trafiksektion. Ett fortsatt stort transportbehov i regionen f\u00f6ranledde SJ att i b\u00f6rjan av 1950-talet elektrifiera gamla NCB och \u00e4ven bygga dubbelsp\u00e5r p\u00e5 vissa delar av str\u00e4ckan. V\u00e4gn\u00e4tet i Saxnora Bergslag \u00e4r av l\u00e5g standard och ofta med smala v\u00e4gar (p\u00e5 bilden m\u00e5ste personbilarna inv\u00e4nta m\u00f6te med lastbilen).<\/p>\n\n\n\n
T\u00e5gm\u00f6te vid Ersbenning. Efterledet benning i ortnamnet betyder \u2019hyttbyggnad\u2019 och figurerar i v\u00e4stra V\u00e4stmanland och syd\u00f6stra Dalarna. Ersbenning genomgick stora f\u00f6r\u00e4ndringar n\u00e4r dubbelsp\u00e5ret p\u00e5 f.d. Norra Centralbanan byggdes i b\u00f6rjan av 1950-talet. Sidosp\u00e5ren och plattformen revs upp, stationen avbemannades och lokalerna i stationshuset (f\u00f6rebilden finns i Dagarn) togs ur bruk. Med sina v\u00e4xlar mellan upp- och nedsp\u00e5ren \u00e4r Ersbenning fortfarande en station i trafikteknisk mening. Men f\u00f6r de boende i omr\u00e5det \u00e4r stationen borta eftersom persontrafiken upph\u00f6rt. Malmt\u00e5get \u00e4r ett tomt\u00e5g p\u00e5 v\u00e4g mot Kvarngruvan. Godst\u00e5get inv\u00e4ntar gr\u00f6n signal f\u00f6r att byta till h\u00f6gersp\u00e5r n\u00e4r malmt\u00e5get passerat. Ska det kanske f\u00f6rbig\u00e5s av ett snabbare person- eller sn\u00e4llt\u00e5g?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Farsarvet \u2013<\/strong> sammanbindningsstation mot SMJ<\/em>
Farsarvet \u00e4r samman\u00adbind\u00adnings\u00adsta\u00adtion f\u00f6r stats\u00adbanan (SJ) och privat\u00adbanan (SMJ). H\u00e4r sker range\u00adring av malm- och godst\u00e5g till\/\u200bfr\u00e5n SMJ och person\u00adtra\u00adfiks\u00adut\u00adbyte med SMJ. Loksta\u00adtionen betj\u00e4nar lok fr\u00e5n b\u00e5de SJ och SMJ. Tunga malm\u00adt\u00e5gslok fr\u00e5n SMJ, som drar malm\u00adt\u00e5gen fr\u00e5n SMJ, byts h\u00e4r mot el- eller diesellok som tar malm\u00adt\u00e5gen vidare ut p\u00e5 SJ.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s om f\u00f6rebilden Snyten<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Hedk\u00f6ping\/Valn\u00e4s (<\/strong>T\u00e5gmagasinet \u2013<\/strong>hundbenet)<\/em>
Allting har en \u00e4nde men korven har tv\u00e5 brukar det heta. En j\u00e4rn\u00adv\u00e4gs\u00adlinje har ocks\u00e5 oftast tv\u00e5 \u00e4ndar men SJ p\u00e5 Ekens\u00adholms\u00adbanan har faktiskt bara en fast\u00e4n den har tv\u00e5(?!).<\/p>\n\n\n\n
B\u00e4gge \u00e4ndarna p\u00e5 SJ-\u200bdelen slutar n\u00e4mligen p\u00e5 en och samma plats n\u00e4mligen t\u00e5gma\u00adga\u00adsinet. Det ser i teorin ut som ett hundben men i praktiken \u00e4r \u00e4ndarna en och samma slinga.<\/p>\n\n\n\n
Detta \u00e4r Ekens\u00adholms\u00adba\u00adnans t\u00e5gma\u00adgasin som har fem paral\u00adlella sp\u00e5r. Det kan lagra 18 t\u00e5gs\u00e4tt med vardera 2,5 meters l\u00e4ngd. T\u00e5gen st\u00e5r efter varandra och har auto\u00adma\u00adtisk fram\u00adflytt\u00adning. Maga\u00adsinet ligger i en h\u00e4st\u00adsko\u00adform med infart under station Ramsbo, str\u00e4cker sig mot \u00e5sk\u00e5\u00addar\u00adg\u00e5ngen och med utfart under loksta\u00adtionen i Farsarvet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
SMJ, privatbanan Saxnora\u2013Moh\u00e4llarne J\u00e4rnv\u00e4g<\/h2>\n\n\n\n
Starka krafter, ledda av bruks\u00adpa\u00adtronen p\u00e5 B\u00e5ng\u00adfors, verkade fr\u00e5n mitten av 1860-\u200btalet f\u00f6r byggandet av en j\u00e4rn\u00adv\u00e4g fr\u00e5n Saxno\u00adra\u00adf\u00e4ltet till en l\u00e4mplig plats vid sj\u00f6n Eken, f\u00f6re\u00adtr\u00e4\u00addesvis Ekens\u00adholm. \u00c5r 1878 \u00f6ppnades banan f\u00f6r trafik till Ekens\u00adholms hamn. Tio \u00e5r senare hade banan f\u00f6rl\u00e4ngts till Moh\u00e4l\u00adlarne och bolaget ben\u00e4mndes d\u00e4refter Saxnora\u2013Moh\u00e4llarne J\u00e4rnv\u00e4g (SMJ). Nu fanns det f\u00f6rut\u00ads\u00e4tt\u00adningar f\u00f6r en ratio\u00adnell j\u00e4rn\u00adhantering inom omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n
Seder\u00admera sinade fyndig\u00adhe\u00adterna i Saxno\u00adra\u00adf\u00e4ltet varf\u00f6r utskepp\u00adning av malm fr\u00e5n Moh\u00e4l\u00adlarne hamn numera kommer fr\u00e5n Kvarn\u00adgruvan via trans\u00adporter p\u00e5 SJ. Str\u00e4ckan Saxnora\u2013Farsarvet revs upp men banan beh\u00f6ll trots det sitt namn.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Farsarvet \u2013<\/strong>sammanbindningsstationen<\/em>
H\u00e4r sker det viktiga bytet av dragkraft f\u00f6r malmt\u00e5gen (el eller diesel p\u00e5 SJ, \u00e5nga eller diesel p\u00e5 SMJ) samt sammanslagning och delning av malmt\u00e5gen f\u00f6r att de skall klara de kortare stationerna p\u00e5 privatbanan.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r sker ocks\u00e5 passagerarbytet mellan stats- och privatbanan, fr\u00e5n de snabba persont\u00e5gen och motorvagnst\u00e5gen p\u00e5 SJ till de litet mer s\u00e4vliga sm\u00e5 persont\u00e5gen och r\u00e4lsbussarna p\u00e5 SMJ.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s om f\u00f6rebilden Snyten<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Ramsbo \u2013<\/strong> med anslutningssp\u00e5r till S\u00e5gen<\/em>
Timmer till s\u00e5gverket och produkter fr\u00e5n snic\u00adke\u00adriet (intill s\u00e5gverket). Sm\u00e4rre person- och gods\u00adtrafik.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5gen tar sitt timmer fr\u00e5n j\u00e4rn\u00adv\u00e4gen s\u00e5v\u00e4l som flott\u00adning p\u00e5 \u00e4lven. Det s\u00e5gade virket fraktas sedan bort med j\u00e4rn\u00adv\u00e4gen. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6re\u00adbilden \u00e4r Nors \u00e5ngs\u00e5g i H\u00e4lsing\u00adland, men du kanske inte k\u00e4nner igen den? Vi byggde den spegel\u00adv\u00e4nd f\u00f6r att b\u00e4ttre passa i v\u00e5r milj\u00f6. Upptag\u00adnings\u00adr\u00e4nnan och \u00e5ngma\u00adskins\u00adhuset, det vita huset till h\u00f6ger. Bygg\u00adm\u00e4s\u00adtare Folke W.<\/p>\n\n\n\n
Ramsbo s\u00e5g har f\u00f6rebild fr\u00e5n Nors \u00e5ngs\u00e5g utanf\u00f6r J\u00e4rvs\u00f6. S\u00e5garna l\u00e5g t\u00e4tt i v\u00e5rt avl\u00e5nga land. De drevs med vattenkraft, \u00e5nga och motor, innan de slutligen lades ner. Modellen \u00e4r spegelv\u00e4nd. Varf\u00f6r d\u00e5? “Den passade b\u00e4ttre i v\u00e5r anl\u00e4ggning p\u00e5 det s\u00e4ttet.”, kommentar fr\u00e5n byggherren Folke W. S\u00e5gtimmer flottas till s\u00e5gen p\u00e5 Holmstr\u00f6mmen. Godsvagnar med timmer lastas av och stockarna spelas sedan in i s\u00e5gen via uppfordringsverket.<\/p>\n\n\n\n
Ramsbo stationshus har som f\u00f6rebild Gyttorp p\u00e5 str\u00e4ckan Nora\u2013Karlskoga. Ekonomibyggnad med ett dass kombinerat med vedbod och garage kunde vara en normal syn, precis som p\u00e5 vilken g\u00e5rd som helst.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5gen i Ramsbo \u00e4r en av de viktigare godskunderna vid SMJ. Kamrer Hammarberg \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till sin bil f\u00f6r att utr\u00e4tta ett \u00e4rende. N\u00e5gra av gubbarna har samlats f\u00f6r att diskutera behovet av en ny truck till s\u00e5gens br\u00e4dupplag. Zetterquists Bil & Traktor i V\u00e4stan\u00e5 erbjuder en l\u00e4mplig modell men ledningen p\u00e5 s\u00e5gen m\u00e5ste f\u00f6rst \u00f6vertygas om ink\u00f6pet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Ekensholm \u2013 <\/strong>Ekensholmsbanans huvudort <\/em>
H\u00e4r ligger banf\u00f6r\u00advalt\u00adningens med kontor och verk\u00adst\u00e4der. Det finns ocks\u00e5 olika sm\u00e5in\u00addu\u00adstrier och en liten hamn. I f\u00f6rgrunden ligger \u00e5ngaren s\/\u200bs Svanen f\u00e4rdig f\u00f6r avf\u00e4rd. Till v\u00e4nster ser man loksta\u00adtionen med Ekens\u00adholms lok- och vagn\u00adverk\u00adstad (ELV) som ibland utf\u00f6r lego\u00adar\u00adbeten \u00e5t SJ.

Ekensholm, bel\u00e4gen vid sj\u00f6n Eken, huvudort i Saxnora Bergslag med cirka 15.000 innev\u00e5nare \u00e5r 1954. Staden har ha j\u00e4rnv\u00e4g sedan \u00e5r 1878 (fr\u00e5n Saxnora gruvor) och fr\u00e5n \u00e5r 1888 (till Moh\u00e4llarne). J\u00e4rnv\u00e4gens st\u00f6rsta enskilda godskund i staden \u00e4r Br\u00f6derna Eks mekaniska spisbr\u00f6dsfabrik (Ekbr\u00f6d). Spisbr\u00f6dsfabrikens omlastningsmagasin kan ses i mitten av bilden strax hitom stationsbyggnaden. Det finns \u00e4ven ett antal mindre industrier, bland annat en stegfabrik, en armaturfabrik och ett bryggeri som ocks\u00e5 anv\u00e4nder j\u00e4rnv\u00e4gen men dessa saknar egna lastsp\u00e5r. J\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rvaltningen har sitt huvudkontor i stationshusets \u00f6verv\u00e5ning och j\u00e4rnv\u00e4gens verkstad \u00e4r bel\u00e4gen i bang\u00e5rdens s\u00f6dra del. Ett flertal busslinjer till orter i omr\u00e5det utg\u00e5r fr\u00e5n stadens busstation.

Om Ekensholms gamla stadsdel \u00e4r inspirerad av kvarteren runt Slussen i Stockholm s\u00e5 \u00e4r Bergsgatan med sina pittoreska hus inspirerad av M\u00e4ster Mikaels gata n\u00e4ra Fj\u00e4llgatan. I fonden ser vi J\u00e4rnv\u00e4gsgatan som l\u00f6per bakom det gula stationshuset, som i sig ju har sin f\u00f6rebild i Enk\u00f6ping. I v\u00e5r fiktiva v\u00e4rld \u00e4r Ekensholm huvudorten i Saxnora Bergslag och har runt 15.000 innev\u00e5nare.
K\u00e4nn vibbarna fr\u00e5n f\u00f6rr; klubben bildades 1938, den gamla staden byggdes av klubben Rallarna som s\u00e5 sm\u00e5ningom inf\u00f6rlivades i SMJ. I slutet av 1950-talet bildade ett antal SMJ-medlemmar Svenska J\u00e4rnv\u00e4gsklubben (SJK) som i sin tur startade en museibana i Lina bruk vilken senare flyttades till Mariefred. SMJ h\u00f6ll f\u00f6rst till p\u00e5 Hamngatan och 1969 flyttade klubben till v\u00e5r nuvarande lokal.

I st\u00e4llverksbyggnaden finns ett s\u00e5 kallat el-el st\u00e4llverk. El-el ska utl\u00e4sas; elektriskt st\u00e4llverk med elektriskt f\u00f6rreglingsregister. Ett s\u00e5dant hade elektrisk l\u00e5sning (f\u00f6rregling) av v\u00e4xlar och t\u00e5gv\u00e4gar samt elektrisk styrning av v\u00e4xlar och signaler p\u00e5 stationen. El-el st\u00e4llverk b\u00f6rjade anv\u00e4ndas runt 1930.<\/p>\n\n\n\n
Ekensholms lokstation. Vagnsverkstaden till v\u00e4nster kan k\u00e4nnas igen fr\u00e5n en f\u00f6rebild i Nora. Husen p\u00e5 berget i fonden och till h\u00f6ger p\u00e5 bilden \u00e5terfinns (\u00e5terfanns) p\u00e5 S\u00f6dermalm i Stockholm. Vattentornet kommer fr\u00e5n Gr\u00e4ngesberg.
Kombinerad j\u00e4rnv\u00e4gs- och landsv\u00e4gsbro \u00f6ver Dretb\u00e4cken. En fackverksbro av standardtyp med parabelformad \u00f6verram d\u00e4r v\u00e4gtrafiken stoppas med hj\u00e4lp av bommar n\u00e4r ett t\u00e5g ska passera bron. N\u00e5gra broar av denna typ \u00e4r fortfarande i bruk, bland annat i Oxberg och Sveg.

Anl\u00e4ggningar med bommar (\u00e4ven grindar f\u00f6rekom), ljud och ljus \u00e4r h\u00f6gst i kedjan av v\u00e4gskydd. V\u00e4gskyddet vid bron \u00f6ver Dretb\u00e4cken \u00e4r en s\u00e5dan anl\u00e4ggning. Den enklaste formen av plankorsning saknar ljud\u00ad och ljussignalering, d\u00e4r sig\u00adnalerar t\u00e5get f\u00f6r att f\u00f6rvarna om sin ankomst. D\u00e4refter kommer anl\u00e4ggningar med ljud (klocka) och ljus som aktiveras vid t\u00e5gets ankomst, manuellt eller av t\u00e5get.

Saxnora Omnibus AB, ett dotterbolag till j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget, trafikerar orter som inte n\u00e5s av t\u00e5gen. J\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rvaltningar hade ofta bussbolag f\u00f6r detta syfte, ibland \u00e4ven med \u00e5keriverksamhet f\u00f6r godstransporter. Tr\u00e4kolsproduktionen kr\u00e4vde enorma m\u00e4ngder skog. Runt bergsmansg\u00e5rden har inte skogen \u00e5terh\u00e4mtat sig efter att ha huggits ned f\u00f6r att anv\u00e4ndas i kol\u00ad milorna. Djuren p\u00e5 g\u00e5rden hj\u00e4lper v\u00e4l ocks\u00e5 till att h\u00e5lla rent p\u00e5 marken.

En bergsmansg\u00e5rd var en stor bondg\u00e5rd som \u00e4gdes av en bergsman, dvs. en bonde som hade r\u00e4tt att bryta och framst\u00e4lla j\u00e4rn. Bergsm\u00e4nnen blev ofta f\u00f6rm\u00f6gna och l\u00e4t bygga stora pampiga g\u00e5rdar med en stor huvudbyggnad kompletterad med flyglar. Byggnaderna moderniserades successivt f\u00f6r att vara i linje med var tids trender. Falu r\u00f6df\u00e4rg b\u00f6rjade anv\u00e4ndas tidigt. Utsmyckningar och detaljer i smide p\u00e5 och inne i byggnaderna var vanligt. Ursprungligen sk\u00f6tte varje bergsman hela processen f\u00f6r sin malm. Under 1800-talet blev bergsm\u00e4nnen del\u00e4gare i olika sammanslutningar och f\u00f6retag som bedrev bergsbruk med specialiserad arbetskraft f\u00f6r varje moment i processen. Modellens f\u00f6rebild heter Erik Annersag\u00e5rden vilken finns i Pershyttan utanf\u00f6r Nora.

En rote J29 Flygande Tunnan \u00f6ver Saxnora Bergslag. Bergslagen hade ingen egen flygflottilj. N\u00e4rmaste flottilj var F1 i V\u00e4ster\u00e5s men d\u00e4r fanns inte Tunnan stationerad. F16 i Uppsala hade Tunnan, kanske kommer roten p\u00e5 bilden d\u00e4rifr\u00e5n? Jaktversionen var vanligast men det fanns \u00e4ven attack- och spaningsversioner. 661 stycken 29:or byggdes mellan 1951 och 1956. De tj\u00e4nstgjorde aktivt fram till omkring 1970 och enstaka plan fanns kvar som m\u00e5lbogserare fram till 1976. Tunnan anses ha varit ett f\u00f6r sin tid mycket modernt flygplan som innehade flera hastighetsrekord i p\u00e5 1950-talet. Tunnan \u00e4r ocks\u00e5 en av f\u00e5 svenska flygplan som deltagit i strid (Kongokrisen 1961\u20131962). Kanske ska planen p\u00e5 bilden till skjutf\u00e4ltet i Sl\u00e4ttne utanf\u00f6r Moh\u00e4llarne f\u00f6r att \u00f6vningsskjuta.

J\u00e4ttekastet \u2019Runde sten\u2019 hittar i Ekensholms v\u00e4nsterkant. Folktron s\u00e4ger att \u2019Runde sten\u2019 hamnade p\u00e5 sin nuvarande plats d\u00e5 j\u00e4tten H\u00e5kan Nattv\u00e4ktare sl\u00e4ngde den mot sin antagonist Hubert Rese i ett av m\u00e5nga gr\u00e4l mellan de tv\u00e5. Nuf\u00f6rtiden vet vi att det var inlandsisen som transporterade yttblocken.Dretb\u00e4cken och sj\u00f6arna Djupen och L\u00e5ngkoxen som alla ing\u00e5r i samma vattensystem som anv\u00e4nds f\u00f6r flottning av timmer till s\u00e5gverket i Hammartolfta. P\u00e5 vissa st\u00e4llen har man byggt speciella timmerr\u00e4nnor f\u00f6r att f\u00e5 timret f\u00f6rbi s\u00e4rskilt sv\u00e5ra passager. Ett exempel p\u00e5 detta hittar vi p\u00e5 den plats d\u00e4r Dretb\u00e4cken korsas av SMJ. Timmerr\u00e4nnan kan skymtas i bildens \u00f6verkant. Flottningen lever kvar d\u00e5 v\u00e4gn\u00e4tet i omr\u00e5det kring de tv\u00e5 sj\u00f6arna \u00e4r mycket d\u00e5ligt och inte kan b\u00e4ra st\u00f6rre lastbilar.

Sune Anderssons mack p\u00e5 Hammartolftav\u00e4gen i Ekensholm. Den USA-inspirerande arkitekturen st\u00e5r i stark kontrast till mackens ursprung. Fr\u00e5n b\u00f6rjan l\u00e5g en Naftasyndikatsmack p\u00e5 platsen men n\u00e4r Sovjet inte l\u00e4ngre kunde exportera tillr\u00e4ckligt med bensin f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning i Sverige s\u00e5ldes Aktiebolaget Naftasyndikat \u00e5r 1937 till USA-\u00e4gda Gulf. I mitten av 1950-talet har Gulf omkring 15 % marknadsandel i Sverige. I Ekensholm stoltserar Gulf med en nybyggd mackbyggnad med verkstadsdel. Stationens utseende f\u00f6ljer den 1954 beslutade f\u00f6retagsprofilen med tre bl\u00e5 r\u00e4nder och texten GULF i bl\u00e5tt. Kanske har Sune Andersson \u00e4ven installerat moderna pumpar som st\u00e4ngs av automatiskt n\u00e4r tanken \u00e4r full? Dessa pumpar kom 1952 s\u00e5 det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att s\u00e5 skett. Mackens kunder kan k\u00f6pa 88 oktanig \u2019Premiumbensin\u2019 f\u00f6r 61 \u00f6re litern.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
B\u00e5ngfors \u2013<\/strong> den gamla mull\u00adtim\u00admer\u00adhyttan <\/em>
I dag \u00e4r hyttan ersatt med ett modernt vals\u00adverk (ej byggt i modell) vilket ger underlag f\u00f6r trafik med st\u00e5lskrot. Det finns \u00e4ven n\u00e5gra sm\u00e5in\u00addu\u00adstrier p\u00e5 orten. B\u00e5ng\u00adfors gamla bruks\u00adom\u00adr\u00e5de med sin mull\u00adtim\u00admer\u00adhytta \u00e4r inspi\u00adrerat av Engels\u00adbergs bruks\u00adom\u00adr\u00e5de i Bergs\u00adlagen.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s om f\u00f6rebilden\u00a0Engelsbergs brukssamh\u00e4lle<\/a>.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors stationshus har f\u00f6rebilden i N\u00e5s i n\u00e4rhet av Vansbro p\u00e5 SWB-str\u00e4ckan Engelsberg\u2013Vansbro. Huset \u00e4r idag ett bostadshus och har m\u00e5lats ljusgult! Modellen b\u00e4r emellertid originalf\u00e4rgen \u2013 falu r\u00f6df\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors herrg\u00e5rd med f\u00f6rebild fr\u00e5n Malingsbo herrg\u00e5rd (Dalarna). Nuvarande herrg\u00e5rdsbyggnad \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1700 och anl\u00e4ggningen \u00e4r ett v\u00e4lbevarat exempel p\u00e5 en karolinsk bruksherrg\u00e5rd i timmer (\u00e4ven modellen har oj\u00e4mna br\u00e4der).<\/p>\n\n\n\n
Centralt i B\u00e5ngfors ligger Kl\u00e4dnypsfj\u00e4derfabriken. F\u00f6rebilden till fabriken l\u00e5g tidigare i Str\u00e4ngn\u00e4s men \u00e4r nu riven. Ortens godsmagasin \u00e4r av standardtyp och har f\u00f6rekommit p\u00e5 m\u00e5nga olika platser i landet.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors kanals klaffbro har som f\u00f6rebild en bro som fanns i Norsholm d\u00e4r S\u00f6dra stambanan korsar G\u00f6ta Kanal. Den nuvarande bron vid Norsholm \u00e4r av modernare snitt och saknar den stora motvikten.<\/p>\n\n\n\n
Kanalen byggdes mellan 1850\u20131865 och f\u00f6rbinder sj\u00f6arna Eken, Kalven och Storen. Kanalen ut\u00adgjorde en viktig transportapparat i omr\u00e5det under dryga 20 \u00e5r. Sedan kom j\u00e4rnv\u00e4gen och tog \u00f6ver merparten av transporterna. <\/p>\n\n\n\n
Gods som ska till orterna runt omkring B\u00e5ngfors omlastas vid B\u00e5ngfors station och k\u00f6rs ut med lastbil. Det g\u00e4ller bland annat gods till Norrby, Smedsbo, N\u00e4s och L\u00e5ngheden. <\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors har m\u00e5nga ankommande och avg\u00e5ende vagnar och uppst\u00e4ll\u00adningssp\u00e5ren p\u00e5 stationen anv\u00e4nds flitigt. Det nya bruket n\u00e5s via ett sticksp\u00e5r i bang\u00e5rdens norra \u00e4nda och v\u00e4gtrafikanter till Nya Bruket m\u00e5ste passera j\u00e4rn\u00adv\u00e4gs\u00f6verg\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors smedja g\u00f6r \u00e5r 1955 mindre smidesjobb och h\u00e4r huserar numera gamla smeden St\u00e4dh. Smedens r\u00f6da Fordlastbil syns ofta p\u00e5 v\u00e4garna i och runt B\u00e5ngfors lastad med r\u00e5material och f\u00e4rdiga produkter. S\u00e5 l\u00e4nge hyttan var i drift \u2019f\u00e4rskades\u2019 tackj\u00e4rnet fr\u00e5n hyttan med hj\u00e4lp av sm\u00e4lthammaren och bearbetades d\u00e4refter i r\u00e4ckhammaren d\u00e4r det hamrades till st\u00e4nger. Hamrarna drevs av vattenkraft och p\u00e5 bilden kan man p\u00e5 baksidan av hyttan skymta vattenr\u00e4nnan som leder in vattnet till vattenhjulen. F\u00f6rutom hamrarna drev vattnet \u00e4ven en bl\u00e5smaskin som anv\u00e4ndes vid upphettningen av arbetsstyckena. B\u00e5ngfors smedja har sin f\u00f6rebild i \u00c4ngelsberg och den intresserade kan sommartid bes\u00f6ka \u00c4ngelsbergs bruk som \u00e4r mycket v\u00e4lbevarat och finns med p\u00e5 FN:s v\u00e4rldsarvslista.<\/p>\n\n\n\n
Sedan den gamla mulltimmerhyttan togs ur bruk i mitten av 1910-talet och verksamheten flyttade till Nya Bruket \u00e4r industrikarakt\u00e4ren i gamla B\u00e5ngfors by inte lika p\u00e5taglig l\u00e4ngre. N\u00e5gra av byggnaderna som h\u00f6r till gamla bruket anv\u00e4nds dock fortfarande.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom B\u00e5ngfors gamla hytta finner vi flera andra intressanta objekt p\u00e5 orten. Slussarna i B\u00e5ngfors kanal (klar 1865). Kanalen var en viktig transportled i drygt tv\u00e5 decennier innan j\u00e4rnv\u00e4gen kom och tog \u00f6ver mycket av godset. Den lilla klaffbron \u00f6ver kanalen har troligen baserats p\u00e5 ritningar fr\u00e5n Bolinder Munktell. En mycket snarlik bro tillverkad av denna firma finns fortfarande i centrala Eskilstuna. H\u00f6jdskillnaderna i landskapet som g\u00f6r att Norrb\u00e4cks\u00e5n \u201db\u00e5ngar\u201d (forsarna bullrar och d\u00e5nar) var ett av sk\u00e4len till att bruket anlades just h\u00e4r. H\u00f6jdskillnaden anv\u00e4nds fortfarande till att generera elektricitet, inloppsr\u00f6ret till kraftverket syns tydligt p\u00e5 bilden. Arbetarbost\u00e4derna Slaggarbo 1 och 2 syns till h\u00f6ger.<\/p>\n\n\n\n
I B\u00e5ngfors tvingades kanalbyggarna att bygga slussar f\u00f6r att klara h\u00f6jdskillnaden mellan Dammsj\u00f6n och Norrb\u00e4cks\u00e5n. Vattnet och h\u00f6jdskillnaden var orsaken till att hyttor placerades p\u00e5 platsen. Bogserb\u00e5ten Egil \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i slussen. Egils f\u00f6reg\u00e5ngare drog godspr\u00e5mar p\u00e5 B\u00e5ngfors kanal och sj\u00f6systemen kring kanalen innan j\u00e4rnv\u00e4gen blev klar i slutet av 1880-talet. D\u00e4refter har kanalens betydelse minskat drastiskt. Egil finns dock kvar och har som huvudsaklig uppgift att dra timmersl\u00e4por p\u00e5 sj\u00f6n Eken. En annan av de f\u00e5 b\u00e5tar som fortfarande finns kvar \u00e4r M\/S Svanen.<\/p>\n\n\n\n
B\u00e5ngfors \u00e4r en av de viktigaste industriorterna i Saxnora Bergslag. H\u00e4r har man bedrivit j\u00e4rnbruksverksamhet sedan 1500-talet. Det stora kolhuset f\u00f6rs\u00f6rjde B\u00e5ngfors gamla mulltimmerhytta med tr\u00e4kol. D\u00e4refter flyttade verksamheten till Nya Bruket. Huvudproduktionen i Nya Bruket \u00e4r valsade produkter som st\u00e5lprofiler, balkar och armeringsj\u00e4rn. Nya Bruket f\u00e5r r\u00e5varor via j\u00e4rnv\u00e4g, bland annat \u00e4mnen fr\u00e5n Femparshyttan. De f\u00e4rdiga produkterna skickas med j\u00e4rnv\u00e4g till Moh\u00e4llarne f\u00f6r omlastning till fartyg och till Farsarvet f\u00f6r vidare befordran till \u00f6vriga Sverige. Runt B\u00e5ngfors Bruk har det v\u00e4xt upp andra industrier i j\u00e4rn- och st\u00e5lbranschen \u2013 Tjuckens Svarveri som tillverkar hissd\u00f6rrshandtag, B\u00e5ngfors Skruvfabrik AB samt Sko-Ola, specialiserad p\u00e5 klackj\u00e4rn.<\/p>\n\n\n\n
Krigsmakten var en stor kund hos j\u00e4rnv\u00e4gsbolagen. Tj\u00e4nsteresor, permissionsresor och transporter av materiel var dagliga inslag p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4garna. Soldater i godsvagnar med kaminer var vanligt vid stor\u00f6vningar. Inneh\u00e5llet i olika slags mob-f\u00f6rr\u00e5d beh\u00f6vde oms\u00e4ttas d\u00e5 och d\u00e5, f\u00f6rband och regementen fick regelbundna leveranser av drivmedel och ammunition, allt med hj\u00e4lp av j\u00e4rnv\u00e4gen.
Arm\u00e9ns stridsfordon var relativt l\u00e4tta och sm\u00e5 fram till b\u00f6rjan av 1950-talet. 1953 fick arm\u00e9n sina f\u00f6rsta stridsvagnar av modell 81 som med sina 50 ton kr\u00e4vde helt andra vagnar. SJ tvingades d\u00e5 skaffa sina sexaxliga Sdu-vagnar f\u00f6r att kunna transportera dessa fordon.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Kolar\u00e5sen \u2013<\/strong> v\u00e4lf\u00e4rden mitt ute i skogen<\/em>
D\u00e5 omr\u00e5det har en s\u00e4ll\u00adsynt f\u00f6rn\u00e4mlig natur finns ett flertal hotell och pensionat i omr\u00e5det. Detta g\u00f6r att en s.k. kursvagn ofta tar hand om person\u00adtrans\u00adporten fr\u00e5n SJ. Som namnet antyder \u00e4r kolmilor inte heller ett ok\u00e4nt begrepp samt broar, och \u00e5ter broar p\u00e5 v\u00e4g \u00f6ver grus\u00e5sarna med sitt grustag (viktig f\u00f6r en j\u00e4rnv\u00e4g).<\/p>\n\n\n\n
Stationshuset i Kolar\u00e5sen har som f\u00f6rebild J\u00e4rle utanf\u00f6r Nora. Detta var ett av Sveriges f\u00f6rsta vid en bana med regulj\u00e4r trafik. Nu ing\u00e5r det i museif\u00f6reningen NBVJ:s anl\u00e4ggningar. I SMJ:s fiktiva v\u00e4rld har huset \u00e5ter tagits i bruk sedan det senare byggda stationshuset brunnit. P\u00e5 h\u00f6sten minskar antalet resande till och fr\u00e5n Kolar\u00e5sen. Annat \u00e4r det under sommaren n\u00e4r pensionaten i omr\u00e5det och inte minst det \u00e4rorika Kola Brunn har fulla hus.<\/p>\n\n\n\n
Trespannig fackverksbro som str\u00e4cker sig \u00f6ver dalg\u00e5ngen och med f\u00f6rebild fr\u00e5n en bro som finns vid J\u00e4rle station p\u00e5 f.d. Nora Bergslags j\u00e4rnv\u00e4g. Brospannens l\u00e4ngd och tornens h\u00f6jd har anpassats n\u00e5got f\u00f6r den terr\u00e4ngl\u00e5da som finns i v\u00e5r modell. \u00d6vriga m\u00e5tt samt kontruktionen och dess dimensionering \u00e4r d\u00e4remot trogna f\u00f6rebilden. <\/p>\n\n\n\n
I f\u00f6rgrunden ser vi resterna av det \u00e5r 1939 nedbrunna nya stationshuset i Kolar\u00e5sen. Efter branden b\u00f6rjade det gamla stationshuset anv\u00e4ndas igen. <\/p>\n\n\n\n
Kolar\u00e5sen \u00e4r, som namnet antyder, en plats med tr\u00e4kolsproduktion. Enorma m\u00e4ngder tr\u00e4kol f\u00f6rbrukades i hyttorna. D\u00e5 tr\u00e4kol \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r transporter f\u00f6rsvann skogarna n\u00e4rmast bruken f\u00f6rst och stora kala omr\u00e5den uppstod p\u00e5 m\u00e5nga platser. J\u00e4rnv\u00e4gen underl\u00e4ttade transporterna och produktionen (milorna) kunde flyttas l\u00e4ngre bort fr\u00e5n bruken. Under sent 1800-tal b\u00f6rjade bruken anv\u00e4nda koks i sina masugnar men tr\u00e4kol f\u00f6rblev en mycket viktig produkt i j\u00e4rnindustrin. Under andra v\u00e4rldskriget n\u00e5ddes toppen av tr\u00e4kolsanv\u00e4ndandet d\u00e5 bruken gick p\u00e5 h\u00f6gvarv och gengas anv\u00e4ndes som br\u00e4nsle i fordon. Under 1950-talet dalade tr\u00e4kolsanv\u00e4ndandet dramatiskt. De sista tr\u00e4kolsmasugnarna i Sverige bl\u00e5stes ner i b\u00f6rjan av 1960-talet (Bredsj\u00f6 1962 och Svart\u00e5 1966).<\/p>\n\n\n\n
Kolar\u00e5sens station \u00e4r, sin litenhet till trots, en viktig station p\u00e5 SMJ. Utlastning av tr\u00e4kol sker fr\u00e5n en s\u00e4rskild lastbrygga. En portalkran anv\u00e4nds f\u00f6r att lasta timmer och massaved fr\u00e5n lastbil till godsvagnar. Massaveden k\u00e4nns igen p\u00e5 att den ofta \u00e4r av klenare dimensioner och att den \u00e4r \u00e4r barkad redan i skogen (vilket var praxis p\u00e5 1950-talet). Periodvis \u00e4r persontrafiken livlig. Pensionat och Brunnshotellet genererar resen\u00e4rer som i sin tur kr\u00e4ver livsmedelstransporter.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Moh\u00e4llarne \u2013 <\/strong>slutstation p\u00e5 privatbanan <\/em>
Banan f\u00f6rl\u00e4ngdes till Moh\u00e4l\u00adlarne efter det att utbygg\u00adnaden fr\u00e5n Ekens\u00adholm f\u00e4rdig\u00adst\u00e4llts. (Enligt banans offi\u00adci\u00adella historia skedde detta 1888.) H\u00e4r finns en stor loksta\u00adtion och en stor utskepp\u00adnings\u00adhamn f\u00f6r b\u00e5de malm och styc\u00adke\u00adgods. Loksta\u00adtionen vid Moh\u00e4l\u00adlarne fyller en mycket viktig funk\u00adtion p\u00e5 banan. De stora malm\u00adt\u00e5gs\u00adloken m\u00e5ste ju slaggas, kolas och f\u00e5 nytt vatten efter sitt slit med att dra malm\u00adt\u00e5gen fr\u00e5n Farsarvet till Moh\u00e4l\u00adlarne hamn.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne kyrka, mitt i byn, med f\u00f6rebild fr\u00e5n Malma kyrka (utanf\u00f6r K\u00f6ping). Vardag i Saxnora Bergslag. Malmt\u00e5g fr\u00e5n Kvarngruvan rullar genom bygden. Solmanvagnen lastas med jordgubbar vid magasinet. Bussen fr\u00e5n Jarlsvik passerar kyrkan. Vissa resen\u00e4rer stannar dock p\u00e5 kyrkog\u00e5rden efter ett kort stopp p\u00e5 begravningsbyr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne lokstation, en viktig anl\u00e4ggning f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen d\u00e4r lok och motorvagnar underh\u00e5lls och f\u00f6rses med drivmedel inf\u00f6r nya uppdrag. Saxnora Omnibussbolag AB \u00e4r granne med lokstationen och har sitt garage i den r\u00f6da byggnaden till h\u00f6ger om lokstallet. Gott om fordon p\u00e5 lokstationen. Trots den tidiga timmen p\u00e5g\u00e5r en diskussion om varf\u00f6r r\u00e4lsbussen inte \u00e4r tankad. N\u00e4r malmt\u00e5get passerat kan lokomotorn dra upp vagnarna till den m\u00e5nljusbelysta bang\u00e5rden. \u00c4r det nya trafikchefen som st\u00e5r vid banavdelningens skjul? <\/p>\n\n\n\n
I Sl\u00e4ttne utanf\u00f6r Moh\u00e4llarne har Krigsmakten ett \u00f6vningsf\u00e4lt dit det g\u00e5r diverse transporter.<\/p>\n\n\n\n
Den nya bron \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen sparar tid \u00e5t fordonstrafiken som nu slipper v\u00e4ntandet vid plankorsningen. <\/p>\n\n\n\n
Huvudlokstallet har tre sp\u00e5r som alla n\u00e5s via v\u00e4ndskivan. Fr\u00e5n v\u00e4ndskivan n\u00e5r man \u00e4ven det tillbyggda motorlokstallet. P\u00e5 b\u00e5da sidor om stallbyggnaden finns uppst\u00e4llningssp\u00e5r varav ett \u00e4ven tj\u00e4nstg\u00f6r som mottagningssp\u00e5r f\u00f6r leveranser av stenkol till kolg\u00e5rden och f\u00f6r uppst\u00e4llning av vagnar som transporterar bort askrester fr\u00e5n slaggropen. Sp\u00e5ret n\u00e4rmast kolg\u00e5rden \u00e4r ankomstsp\u00e5ret till lokstationen d\u00e4r vi hittar vattenh\u00e4st, kolg\u00e5rd och slaggrop. Parallellt med detta sp\u00e5r ligger utfartssp\u00e5ret. Den r\u00f6da byggnaden h\u00f6r inte till lokstationen trots att den inkr\u00e4ktar p\u00e5 omr\u00e5det. Det \u00e4r Saxnora Omnibus garage. Bussbolaget \u00e4r ett dotterbolag till j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rvaltningen.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne begravningsbyr\u00e5 ligger i kvarteret Luckan och betj\u00e4nar Moh\u00e4llarne stad med omnejd. Begravningsbranschen \u00e4r traditionstyngd men f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6rekommer. Firman har i mitten av 40-talet skaffat sig likbil vilken ersatte den h\u00e4stdragna likvagnen. Man tillverkar sina kistor sj\u00e4lva i det kombinerade kist- och m\u00f6belsnickeriet i Moh\u00e4llarnes utkant. Denna typ av begravningsbyr\u00e5\u00e4gda kombinationssnickerier var vanliga liksom \u00e4garkombinationer med begravningsbyr\u00e5 och blomsterhandel. Eldbeg\u00e4ngelser\u00f6relsen (kremering) fick f\u00e4ste i Sverige p\u00e5 sent 1800-tal men det var f\u00f6rst p\u00e5 50-talet som antalet kremeringar sk\u00f6t i h\u00f6jden rej\u00e4lt. P\u00e5 Moh\u00e4llarne begravningsbyr\u00e5 dominerar dock fortfarande jordbegravningar.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne stad \u00e4r bel\u00e4gen d\u00e4r Bock\u00e5n mynnar ut i Storen. En hammarsmedja anlades p\u00e5 platsen \u00e5r 1656. Den var i drift till 1878 d\u00e5 den ersattes av ett pappersbruk. B\u00e5ngfors kanal stod klar 1865 vilket gav b\u00e4ttre transportm\u00f6jligheter mellan Moh\u00e4llarne och upplandet. \u00c5r 1888 kom j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Ekensholm. Exporten av regionens r\u00e5varor och produkter via Moh\u00e4llarne hamn v\u00e4xte och stadens betydelse \u00f6kade. Man fick en pampig kyrka, sm\u00e5skola, l\u00e4roverk, tullstation samt flera sm\u00e5industrier. Pappersbruket, husvagnstillverkaren Movagnen och snusfabriken Moh\u00e4llarneprillan \u00e4r idag de viktigaste arbetsgivarna. Inflyttningen till staden har varit stor under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft vilket bland annat givit upphov till trafikproblem. \u201dKyrkbacksel\u00e4ndet\u201d (plankorsning v\u00e4g\/j\u00e4rnv\u00e4g) har dock l\u00f6sts genom en ny bro.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne v\u00e4rdshus kan ha varit en Andra klass-restaurang med b\u00e4ttre mat, duk p\u00e5 borden och ett mellanl\u00e4ge i prisniv\u00e5n. Tredjeklassrestauranger erbj\u00f6d enklare husmanskost och dryckerna var \u00f6l och framf\u00f6rallt sprit. Varje g\u00e4st var ber\u00e4ttigad till en spritranson. Till ransonen m\u00e5ste det serveras mat, s\u00e5 man uppfann restriktionsr\u00e4tten. Den beh\u00f6vde inte \u00e4tas upp utan kunde vandra m\u00e5nga g\u00e5nger mellan k\u00f6k och matsal och bara vara ett s\u00e4llskap till en spritranson.
Moh\u00e4llarne kyrkas f\u00f6rebild \u00e4r Malma kyrka utanf\u00f6r K\u00f6ping. Kyrkan, som har sina r\u00f6tter i 1200-talet, har byggts om och till under \u00e5rhundradena. Klocktornet tillkom 1641 och p\u00e5 1840-talet putsades fasaderna och fick den gula f\u00e4rgen som de fortfarande har. \u00c5r 1955 har kyrkan haft elektrisk uppv\u00e4rmning i 20 \u00e5r men det \u00e4r fortfarande cirka 10 \u00e5r tills taket byts ut \u00e4nnu en g\u00e5ng.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
$\"\"$ <\/figure><\/div>\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Moh\u00e4llarne hamn \u2013<\/strong> startpunkt och slutpunkt <\/em>
Den egent\u00adliga huvud\u00ador\u00adsaken till att privat\u00adbanan Saxnora Moh\u00e4l\u00adlarne J\u00e4rnv\u00e4g (SMJ) en g\u00e5ng byggdes. Det ankommer tv\u00e5 fullas\u00adtade malmt\u00e5g under ett typiskt trafik\u00addygn till malm\u00adhamnen. Dess\u00adutom finns det en olje\u00adhamn och en styc\u00adke\u00adgods\u00adhamn, b\u00e4gge ger sin besk\u00e4rda del av trafik\u00adun\u00adder\u00adlaget.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne godshamn med de stora hamnmagasinen med f\u00f6rebilder fr\u00e5n Blasieholmen, Stockholm. De var gamla milit\u00e4rf\u00f6rr\u00e5d som p\u00e5 1970-talet \u00f6vertogs av Waxholmsbolaget. Byggherren till dessa modeller \u00f6vertog s\u00e5 sm\u00e5ningom i sin tur lokalerna i bortre \u00e4nden, s\u00e5 han k\u00e4nner huset v\u00e4l. Rederi AB Polstiernans fartyg ang\u00f6r ofta Moh\u00e4llarne hamn, i bakgrunden p\u00e5 bilden lastar S\/S Malmland j\u00e4rnmalm. Hamnkapten Archibald Haddock huserar i hamnkontoret och h\u00e5ller ett vakande \u00f6ga \u00f6ver verksamheten i hamnen. <\/p>\n\n\n\n
Stenkol och koks importeras via Moh\u00e4llarne hamn. Stenkolen anv\u00e4nds b\u00e5de av industrier i omr\u00e5det men naturligtvis \u00e4ven av j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rvaltningarna. Varje dag l\u00e4mnar stenkolslastade vagnar hamnen f\u00f6r leveranser till lokstationer i n\u00e4romr\u00e5det. Koks anv\u00e4nds vid vissa av st\u00e5lverken i Saxnora Bergslag. Fredrik \u00c5kare i sin Scania f\u00e5r vara f\u00f6rsiktig n\u00e4r han rundar h\u00f6rnet p\u00e5 magasinet s\u00e5 att han inte repar lacken p\u00e5 sin lastbil.
Moh\u00e4llarne hamns bogserb\u00e5t \u2019Egil\u2019 assisterar kusttankern \u2019Skansen\u2019 vid till\u00e4ggningen vid oljepiren. Vanligtvis \u00e4r det fartyg fr\u00e5n Rederi AB Polstiernan som lastar och lossar i Moh\u00e4llarne.<\/p>\n\n\n\n
Moh\u00e4llarne hamn har stor betydelse f\u00f6r n\u00e4ringslivet i Saxnora Bergslag. Hamnen har en styckegodsdel (bilden) och en massgodsdel med framf\u00f6r allt malmutlastning. Hamnen rustades upp under slutet av 1940-talet och kan sedan dess ta emot fartyg p\u00e5 upp till 5000 d\u00f6dviktston (DWT). D\u00f6dvikt \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 ett fartygs maximala lastf\u00f6rm\u00e5ga. I d\u00f6dvikten ing\u00e5r lastens vikt, br\u00e4nsle, \u00f6vriga f\u00f6rr\u00e5d, bes\u00e4ttning (och eventuella passagerare). P\u00e5 skrovet p\u00e5 fartyg finns det s\u00e5 kallade plimsollm\u00e4rket som anger l\u00e4gsta till\u00e5tna fribord (hur mycket av fartyget som ska vara ovanf\u00f6r vattnet vid maximal last). Ett fartyg p\u00e5 5000 DWT \u00e4r mellan 80\u2013100 meter fr\u00e5n f\u00f6r till akter. Bogserb\u00e5ten Hugin har hemmahamn Moh\u00e4llarne och tillh\u00f6r hamnbolaget.<\/p>\n\n\n\n
Malmutlastningen i Moh\u00e4llarne massgodshamn \u00e4r den viktigaste delen av hamnen. Utan malmen hade Saxnora\u2013Moh\u00e4llarne J\u00e4rnv\u00e4g inte byggts! P\u00e5 40-talet moderniserades hamnen och fick en riktig utlastningskran med sin f\u00f6rebild fr\u00e5n Hargshamn. Den \u00e4r fast i l\u00e4ngsled och en arm kan f\u00e4llas f\u00f6r att t\u00f6mma malm i ett fartygs lastrum. Men f\u00f6r att fylla alla lastrum s\u00e5 m\u00e5ste man f\u00f6rhala fartyget, dvs. l\u00e4gga det i olika l\u00e4gen l\u00e4ngs med kajen s\u00e5 att kranen ligger \u00f6ver olika lastrum. Detta arbetet m\u00e5ste utf\u00f6ras med eftertanke f\u00f6r att inte s\u00e4nka eller och kn\u00e4cka fartyget. En del i varje lastrum och s\u00e5 b\u00f6rjar men om igen. F\u00f6rhalningen skedde oftast med med hj\u00e4lp av trossar och fartygets vinschar. P\u00e5 malmbang\u00e5rden ser vi de lastade malmt\u00e5gen som h\u00e5ller p\u00e5 att t\u00f6mmas i malmv\u00e4ndaren l\u00e4ngre bort. P\u00e5 kajen st\u00e4lls n\u00e5gra vagnar upp i v\u00e4ntan p\u00e5 last fr\u00e5n ett annat fartyg.<\/p>\n\n\n\n
Omlastning av malm fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4g till fartyg har \u00e4gt rum p\u00e5 flera st\u00e4llen i Sverige och p\u00e5 olika s\u00e4tt. I Lule\u00e5 t\u00f6mdes bottent\u00f6mningsvagnarna fr\u00e5n en h\u00f6g fackverkskonstruktion och malmen rasade via r\u00e4nnor ner i fartygets lastrum. I G\u00e4vle och Otterb\u00e4cken lastades (l\u00e5d)vagnarna ur med gripskopa. I Oxel\u00f6sund, V\u00e4ster\u00e5s och Hargshamn fanns olika typer av vagnv\u00e4ndare\/vagntippar. Denna metod anv\u00e4nds \u00e4ven i Moh\u00e4llarne.
Lagringsm\u00f6jligheterna f\u00f6r malm i Moh\u00e4llarne hamn \u00e4r begr\u00e4nsade. N\u00e4r ett malmfartyg ligger vid kaj p\u00e5g\u00e5r lastning dygnet runt och extra malmt\u00e5g anl\u00e4nder och avg\u00e5r fr\u00e5n stationen. Vagnarna t\u00f6ms i vagnv\u00e4ndaren och malmen forslas via transportband till fartygslastningsanordningen p\u00e5 Nedre Kajen. Lastningsanordningen, tillverkad av firma Nordstr\u00f6ms Linbanor, \u00e4r av exakt samma konstruktion som malmlastningsanordningen i Hargshamn.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
Sp\u00e5rplan<\/h2>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li><\/ul><\/a><\/a><\/a>
<\/div><\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ett land som fl\u00f6dar av mj\u00f6lk och honung. 2. Mosebok BakgrundSJ – Statsbanan\u00c5lbroKvarngruvanErsbenningFarsarvetHedk\u00f6ping\/Valn\u00e4sSMJ – PrivatbananFarsarvetRamsboEkensholmB\u00e5ngforsKolar\u00e5senMoh\u00e4llarneMoh\u00e4rene HamnSp\u00e5rplan Bakgrund Ekensholmsbanan Ekens\u00adholms\u00adbanan \u00e4r i v\u00e5ra \u00f6gon en enskild j\u00e4rnv\u00e4g i mitten av 1950-\u200btalet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/67"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":987,"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions\/987"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.smj.org\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}