• Antalet medlemmar vid årets början var 101 och vid årets slut 102. Det skall inte förnekas att några av dessa medlemmar inte betalat medlems­av­giften och egent­ligen bör bokföras såsom före detta medlemmar, men likväl är medlem­san­talet även med hänsyn till detta tämligen högt jämfört med tidi­gare år. [1]
• Under året har styrelsen samman­trätt nio gånger.
• Årsmötet hölls den 12 april i klubb­lo­kalen.
• Nio ordi­narie trafik­kvällar ägde rum under året. Dess­utom hölls ett antal bokade visningar och på samma sätt som skett tidi­gare år hölls en klubb­träff för andra mj-​klubbar under våren. På onsda­garna utövade ”mässings­juntan” sina byggak­ti­vi­teter i loka­lerna, och verk­sam­heten med interna trafik­kvällar på tisda­garna perma­nen­tades under året. Det är på sin plats att i detta samman­hang skänka alla de medlemmar en tack­sam­he­tens tanke, som ställer upp och offrar fritid och möda för före­ningens bästa genom att arran­gera eller delta i körning­arna. Fast å andra sidan händer det ju att de berörda har kul också.
• Styrelsen, som numera inleder alla sina möten på restau­rangen ”Glada stinsen” med ty åtföl­jande förnöj­samhet under åter­stoden av mötena, bestod under året av herrar Lundin, ordfö­rande, Ekelund, sekre­te­rare, Persson, kassör, Holm­berg och Latter­mann, leda­möter samt Berg von Linde och Dahl­ström som supple­anter. Vid årsmötet avgick herr Latter­mann från styrelsen och ersattes av herr Dahl­ström som ordi­narie ledamot; som suppleant efter densamme inträdde herr Österlund. Den sist­nämnde utsågs hastigt, lustigt och föga demo­kra­tiskt till ”jubi­le­ums­ge­neral” för före­ningens instun­dande 75-​årsjubileum och man kan därför säga att han fick en flygande start på sin verk­samhet i styrelsen.

Våra modul­byg­gande medlemmar har även under 2012 haft möjlighet att utan annan utgift än medlems­av­giften förvara sina moduler i våra lokaler. Att detta varit popu­lärt visas av den till­ta­gande mängden moduler som belamrar den bortre väggen i klubb­rummet.

Klubben har gjort sedvan­liga besök i på mark­nader och mässor i Göte­borg, Gävle, Väst­berga och på Hjul­mark­naden för att sälja produkter från Ekens­holms lok- och vagns­verk­stad, Green Scene, Södra stations måleri samt Saxnora Bergs­lags Alle­handas Förlag. Besök hos andra klubbar har också ägt rum liksom medver­kande vid MJ-​hobbyexpertens MJ-​träff i butikslo­kalen i Väst­berga.

Under året förlo­rade klubben två av sina heders­med­lemmar, i det att Gregor Levin och Svante Runberger lämnade de jordiska bangår­darna. Vi håller dessa våra vänner i tacksam hågkomst.

Vid denna punkt i verk­sam­hets­be­rät­telsen inträder bekymmer för förfat­taren till dessa rader, ity året 2012 i vissa avse­enden kan betraktas som ett mellanår. Före­ningens verk­samhet löpte på enligt sedvan­ligt mönster, några revo­lu­tio­ne­rande åtgärder vidtogs inte på anlägg­ningen och inte heller presen­te­rades några nya avan­ce­rade produkter; det finns med andra ord inte så mycket nytt att skriva om. Trots detta får utfallet av vår kommer­si­ella verk­samhet anses som god.

Saxnora Bergs­lags Alle­handas Förlag utgav under året inga nya alster. Arbetet med den plane­rade boken om SJ:s äldre boggi­e­vagnar har förse­nats genom Svante Runber­gers från­fälle, men förlaget har funnit nya krafter som fort­satt arbetet, och har goda förhopp­ningar om att snart kunna berika den svenska parnassen med ytter­li­gare ett först­klas­sigt litte­rärt verk.

Ekens­holms lok- och vagn­verk­stad fort­satte under året sina leve­ranser av ånglok littera A7 samt C3- och G-​vagnar. Den loko­mo­tiva verk­sam­heten, om uttrycket tillåts, sköttes genom förtjänst­fullt samar­bete mellan Fabrikör Persson, Holm­berg Trac­tion, samt med externa till­ver­kare och konstruk­törer. Under året sänktes priserna på de G-​vagnar verk­staden leve­rerar, på grund av den osunda konkur­rens som uppstått genom att en illa­sinnad norsk fabri­kant börjat försälja svenska G-​vagnar på mark­naden, och detta, till råga på allt, i redan färdig­byggt och färdig­målat skick. Genom den före­tagna pris­sänk­ningen kunde dock en fort­satt efter­frågan på vagn­verk­sta­dens G-​vagnar konsta­teras före­ligga. Det före­faller således som om mark­naden är stor nog att även fort­sätt­ningsvis lämna utrymme även åt vagn­verk­sta­dens godsvagns­produkter.

Under året inleddes leve­ran­serna av den Volvo PV 444-modell som presen­te­rades under före­gå­ende år. Försälj­nings­pre­miären skedde på vårens Nostal­gi­mässa i Göte­borg och där såldes modellen i sådant antal att initi­a­tiv­ta­garen till affären, direk­tören för Automobil­import­aktie­bolaget Dahl­ström & Co, vid delfå­endet av försälj­nings­siff­rorna drab­bades av såväl hicka som blod­stört­ning. Försälj­ningen hämtade sig dock under året och när dessa rader skrivs kan konsta­teras att affären går med vinst. Järnvägs­förvaltningen har blivit så uppmuntrad av resul­tatet av denna diver­si­fi­e­ring av verk­sam­heten att man inlett arbete på åter­upp­väc­kande av det nu saligen avsom­nade märket Saab: beslut fattades att i samar­bete med firma V & V ta fram en modell av sagda märkes kvali­tets­vagn typ 92. Samar­betet med V & V har f.ö. fungerat utmärkt; en Göte­bor­gare skulle nog säga att V & V är ett himla käckt företag.

Under året har före­ningen bott in sig i den nya lokalen bredvid ”gamla” klubb­lo­kalen och det är numera svårt att tänka sig hur i herrans namn vi fick plats med bord, stolar, kaffe­bryg­gare och annat livsnöd­vän­digt när vi endast var hänvi­sade till att hållas i anlägg­nings­rummet. Under året erhöll golvet i den nya lokalen ny bemål­ning i färg­glad grå kulör. Även nya kaffe­bryg­gare instal­le­rades så att vår kärn­verk­samhet, kaffedrick­ningen, kan äga rum utan onödiga stör­ningar.

Bygg­verk­sam­heten på banan fort­gick i jämn men något långsam takt under året. I Ekens­holm åtgär­dades åtminstone delvis gatu­be­lägg­ning och befol­kande av gatorna även om arbe­tena inte var slut­förda vid årets slut. Från en icke obekant plant­skola i Norrort dök det med jämna mellanrum upp nya granar, tallar och andra träd som utpla­ce­rades på lämp­liga platser i land­skapet. Arbe­tena i hamn­om­rådet fort­gick såvitt avser malm­hamnen och olje­hamnen, där särskilt de två Sollen­tuna­fö­re­tagen Ingeniörs- och Konstruk­tions­byrå Perpe­tuum Mobile, Karlsson & Co AB samt Stenin­du­stri AB Aron Jeppson gjorde insatser. Det sist­nämnda före­taget tyckte t.o.m. att arbetet med läggandet av sten­piren var så roligt att detta utfördes två gånger. I samband med de nu beskrivna arbe­tena uppkom även ett märk­ligt svart hål i vattnet, under det tank­fartyg som nu perma­nent synes ha lagt sig till­rätta utanför olje­hamnen. Huruvida Storens vatten åter­igen kan komma att utfylla det nyss­nämnda svarta hålet och lägga sig till­rätta kring tank­far­ty­gets skrov blev en under året omde­bat­terad fråga i vissa kretsar; vi vågar inte speku­lera vidare om den slut­liga utgången.

Trafik­led­nings­cen­tralen i Valnäs har som vanligt detta år anlitat firma Ozon & Son för utbyggnad och förbätt­ringar av järn­vä­gens styr­system. Under året instal­le­rades även analoga tele­foner vid statio­nerna längs privat­banan, som plöts­ligt möjlig­gjorde för stations­per­so­nalen att kommu­ni­cera med varandra och lokper­so­nalen i normal samtal­ston i stället för genom höga rop och obscena gester. Någon nämn­värd förbätt­ring av banans drift­sä­kerhet synes dock inte ha inträtt häri­genom. Större förhopp­ningar om bätt­ring i det sist­nämnda avse­endet ställdes i stället till det inten­si­fi­e­rade arbete med repa­ra­tion och utbyte av defekta växel­mo­torer och annan utrust­ning, som inleddes mot årets slut.

Saxnora Bergs­lags Alle­handas virtu­ella Avdel­ning, gemen­ligen kallad ”Webben”, har under året liksom tidi­gare förtjänst­fullt före­ståtts av redaktör Fred­riksson. Högst­den­samme, med någon hjälp av firma  Lundin & Co Konsult och Alltjänst, fort­satte under året även sin foto­gra­fiska verk­samhet å banan med omgiv­ningar. Genom detta kunde en SMJ:s kalender även fram­ställas under 2012.

Vad så gäller järn­vä­gens verk­liga kärn­verk­samhet, kaffet, har denna såsom tidi­gare till­go­do­setts genom den utskänk­ning som Ekens­holms stads­ho­tells bakfickabedrivit. Verk­sam­heten spons­rades av Gynt­hers Spår­verkstad och av Stenin­du­stri AB Aron Jeppson med kaffe­bröd respek­tive dryck.

Under senare tid har det kunnat konsta­teras att den akus­tiska miljön kring järn­vägen kraf­tigt påver­kats av att allt­fler fordon ger ifrån sig höga och mer eller mindre vällju­dande läten under trafi­ke­randet av banan. Det påstås att detta buller­pro­blem acce­le­rerat sedan en viss potentat med smal­spå­riga förbin­delser inträtt i järn­vä­gens styrelse. Från vissa håll har fram­förts att bullret och oljudet från fordonen utgör en hälso­risk, som skulle kunna motverkas genom att privat­banan elekt­ri­fieras. Trafiken skulle däri­genom i stället kunna ske genom tyst­gå­ende elekt­riska fordon. Styrelsen har emel­lertid bryskt avvisat dylika förslag med moti­ve­ringen att ”Ingen dj-​l har väl dött av litet diesel­muller”. Någon elekt­ri­fi­e­ring av privat­banan var således lika litet aktuell under 2012 som under tidi­gare år.
 
Stock­holm den 18 april 2013
……………………………..
Mikael Ekelund
Sekre­te­rare SMJ
 
[1] På tal om medlemmar som glömt betala avgiften, har styrel­sens sedan några år införda rutin att påminna försum­liga medlemmar genom hotfulla skri­velser även detta år givit god utdel­ning i form av inkom­mande medlems­av­gifter. Efter varje utskick tenderar bort­glömda avgifter att trilla in på före­ningens konto. I något fall har styrel­sens samlade vrede dock riktats mot oskyl­diga medlemmar, som först efter lång vånda och inveck­lade proce­durer förmått bevisa att de trots allt faktiskt redan betalat medlems­av­giften. Att dylika inci­denter inträffat är givetvis beklag­ligt och styrelsen lovar att i fram­tiden vara mer konci­liant; åtminstone är avsikten att fram­deles avstå från hot om skänd­ning av husdjur och förfä­dernas gravar i krav­breven.


Åter till Verksamhetsberättelser eller vidare till Verksamhetsberättelse 2011.