Klubbens historia
SMJ styrelses
verksamhetsberättelse
verksamhetsberättelse
för år 2011
- Antalet medlemmar vid årets början var 109 och vid årets slut 101. Här skall nämnas att ett visst antal ”luftmedlemmar” finns då en del av dessa antecknade medlemmar inte betalat någon avgift på ett bra tag och därför får anses ha lämnat klubben. Även med hänsyn till detta kan vi konstatera att medlemsantalet ändå är mycket högt historiskt sett. Vi hoppas, kämpar och ber till högre makter om att detta håller i sig; inte minst med tanke på den ökade hyra vi åtagit oss.
- Under året har styrelsen sammanträtt nio gånger.
- Årsmötet hölls den 14 april i klubblokalen.
- Nio ordinarie trafikkvällar ägde rum under året. Ett särskilt klubbmöte för bildande av arbetsgrupper för särskilda banavsnitt hölls den 30 september. Dessutom hölls ett antal bokade visningar och en klubbträff för andra mj-klubbar, detta år även med medverkan av handlare i branschen. På onsdagarna utövade ”mässingsjuntan” sina byggaktiviteter i lokalerna och den föregående år inledda verksamheten med interna körningar på tisdagskvällar fortsatte och rönte stor uppskattning. Ett tack är på plats till de medlemmar som dragit lasset att arrangera dessa körningar.
- Styrelsen bestod under året av herrar Lundin, ordförande, Ekelund, sekreterare, Persson, kassör, Holmberg och Lattermann, ledamöter samt Berg von Linde och, fram till årsmötet, Seth Olofsson som suppleanter. Vid årsmötet efterträddes herr Olofsson som suppleant av Mats Dahlström. Styrelsemötena inleds numera regelmässigt på restaurangen ”Glada stinsen”, där särskilt herr kassören, efter vad som kan iakttas på restaurangpersonalens reaktioner, är en särskilt känd gäst.
Klubben har även fortsatt att tillhandahålla utrymme för förvaring av moduler för de av våra medlemmar som bygger sådana.
Klubben har gjort sedvanliga besök i Göteborg, Gävle, Västberga och på Hjulmarknaden för att sälja produkter från Ekensholms lok- och vagnsverkstad, Green Scene, Södra stations måleri samt Saxnora Bergslags Allehandas Förlag. Besök hos andra klubbar har också ägt rum liksom medverkande vid MJ-hobbyexpertens MJ-träff i butikslokalen i Västberga.
Till den trista verkligheten hör att de ekonomiska realiteterna framtvingar engagemang från föreningens sida i allsköns affärsverksamhet som stjäl tid från att köra tåg. Om denna business skall nämnas följande.
Ekensholms lok- och vagnverkstad fortsatte under året sina leveranser av ånglok littera A7 samt C3- och G-vagnar, genom samarbete med Fabrikör Persson, Holmberg Traction, och andra liknande förtjänta figurer.
Produktprogrammet kompletterades under året med Ramlösa G-vagnar. Härmed menas inte, som man kan tro, G-vagnar med självbärande kaross utan gamla hederliga G-vagnar i Ramlösa mineralvattens speciella reklammålning. Produkten i fråga rönte stor uppskattning och konceptet vidareutvecklades med försäljning av Ramlösaflaskor till det facila priset av 350 kr styck; med varje försåld dylik flaska medföljer dock en vagnbyggsats.
Den tilltagande biltrafiken är det största hotet mot järnvägens räntabilitet, men under året togs ett initiativ inriktat på att mota Olle i grind. Under devisen ”If you can´t beat them, joint hem” togs, genom framför allt Automobilimportaktiebolaget Dahlström &Co:s initiativ, det fram en modell av Volvo PV 444 av 1947 års modell i skala 1:87 från tjeckiska leverantörer, firma V&V. Att märka är konsekvensen i produktlinjen – PV-bilarna har självbärande kaross och är således också ramlösa. En prototyp fanns framme att beskådas på Hjulmarknaden och rönte stort intresse. Dessa bilar skall försäljas till hugade spekulanter för högsta möjliga pris och järnvägsförvaltningen hyser stora förhoppningar om att detta skall bli ett verksamt tillskott till järnvägens ekonomi. Högtflygande planer finns även om framtida import av andra automotiva succéprodukter som t.ex. Tatraplan och Aero Minor.
Under året färdigställdes och inflyttades i den intilliggande f.d. ”musikerlokalen” bredvid ”gamla” klubblokalen. Ett omfattande arbete ägde rum med att iordningsställa, inreda och utrusta lokalen för föreningens behov. Arbetet, som leddes av baningenjör Juhlin samtfabrikör Persson, utfördes av handlingskraftiga och arbetsvilliga medlemmar som frivilligt offrade sin tid och arbetskraft. Ett stort tack till dem! Ett stort tack också till Rickard, en anhörig till innehavaren av firma Ärlige Lasses Bil & Motor. Utan Rickards kvalificerade elektriska arbete skulle lokalen varit, om inte försänkt i totalt mörker, så åtminstone betydligt brandfarligare än idag. Den nya ytan uppskattas av alla och det är bara att hoppas på att föreningen i längden skall mäkta med att skaffa sig tillräckliga inkomster för att betala hyran för två lokaler även i framtiden. Hyreskontraktet för tilläggsytan är utformat med tanke på att föreningen med relativt kort varsel skall kunna kliva ur kontraktet, om den ekomomiska bördan skulle visa sig bli för stor.
Den lånade extralokalen utrymdes hastigt och lustigt – måhända mindre lustigt för de ekorrar i medlemskåren som gärna sett att föreningen sparat ännu fler oumbärliga tingestar i form av gamla motstånd och annat som kan vara bra att ha om det blir krig. I allt väsentligt lyckades föreningen väl anpassa sig till vår nya lokals mindre yta genom en effektivare förvaring av allt vårt skräp, förlåt, allt vårt historiskt intressanta eller annars oumbärliga material.
Under hösten erhöll föreningen den sista delen av Hans Helmsteins donation av järnvägsmaterial och järnvägslitteratur. Den som tar sig en titt i föreningens bibliotekshörn kan nu konstatera att föreningen har ett imponerande och närmast komplett bibliotek av svensk järnvägslitteratur. Härtill kom att föreningen även av Fru Helmstein erbjöds ett förnämligt bildarkiv, omfattande SJK/Stig Nybergs samt Hans Helmsteins egna bilder, sedan Järnvägsmuseum avböjt att ta emot mer än negativen. Bildarkivet är nu installerat i klubbens lokaler och har blivit en succé; ständigt ses medlemmar sitta fördjupade i någon eller några av de blå pärmar där bilderna förvaras.
Byggverksamheten på banan fortgick i jämn takt under året. Förnyelsen av Ekensholm fortskred med plågsam långsamhet, vilket åtminstone delvis får skyllas på författaren till dessa rader. Landskapet kring Ålbro och bergmansgården förskönades under året och försågs bl.a. med ett stort antal fagra träd med ursprung från en känd plantskola i Enebyberg. I hamnområdet har stort arbete nedlagts på stenpirer och kajer; särskilt beträffande stenarbetena vidtog en ovetande medlem en särskilt sysselsättningsskapande åtgärd, som medförde att en hel del arbete fick göras om på nytt. Denna åtgärd uppskattades synnerligt av åtminstone de lokala arbetsmarknadsmyndigheterna i Mohällarna. Den 30 september hölls ett särskilt medlemsmöte för att bilda särskilda arbetsgrupper för olika banavsnitt och syftet med detta var att bättre tillvarata medlemmarnas byggintresse och initiativkraft.
Trafikledningscentralen i Valnäs har som vanligt detta år anlitat Ozon & Son för utbyggnad och förbättringar av järnvägens styrsystem. Ett lokalt intranät lär enligt insatta personer ha tillkommit, möjliggörande användandet av s.k. ”smartphones” som körkontroller vid flera stationer. Det är bara att hoppas att detta skall visa sig vara ett smart drag. Rykten går dock om att en analog telefonväxel skall ha dykt upp någonstans på banan…
Saxnora Bergslags Allehandas virtuella Avdelning, gemenligen kallad ”Webben”, har under året liksom tidigare förtjänstfullt föreståtts av redaktör Fredriksson. I sitt arbete har han som tidigare understötts av målarmästare Nordström och andra fotografiskt intresserade. En SMJ:s kalender producerades även, till allmän uppskattning, under 2011.
Vad så gäller järnvägens verkliga kärnverksamhet, kaffet, har denna såsom tidigare tillgodosetts genom den utskänkning som Ekensholms stadshotells bakficka bedrivit. Som tidigare sponsrades verksamheten av T Westmans Ply & Wood i Håvgången och Gynthers Spårverkstad med dryck och kaffebröd. Som ny sponsor av dryckesvara uppenbarade sig under året även Stenindustri AB Aron Jeppson med ett, om uttrycket tillåts, strålande resultat.[1]
Slutligen kan, beträffande den klassiska frågan om elektrifieringen av privatbanan, konstateras att frågan om en dylik åtgärd även under det förflutna verksamhetsåret bestämt avvisades av styrelsen. Eldriftsförespråkarnas förhoppningar härom blev följaktligen även denna gång behandlade på samma sätt som banvallen, d.v.s grusade.
Stockholm den 12 april 2012
……………………………..
Mikael Ekelund
Sekreterare SMJ
[1] Det medges att det lustiga i denna formulering kräver att läsaren är insatt för att förstå.
Åter till Verksamhetsberättelser eller vidare till Verksamhetsberättelse 2010.