Klubbens historia
SMJ styrelses
verksamhetsberättelse
för år 2008
Styrelsen
- Antalet medlemmar vid årets början var 78 och vid årets slut 93. Denna sentida variant av folkvandring berodde i första hand på ett tätare samarbete med modulföreningen MMM, där delar av Stockholmssektionen valde att flytta in i Saxnora Bergslag med sina portabla ägor.
- Under året har styrelsen sammanträtt nio gånger.
- Årsmötet hölls den 17 april i klubblokalen.
- Nio ordinarie trafikkvällar ägde rum under året. Dessutom ordnade SMJ två bokade visningar och en klubbträff för andra mj-klubbar. SMJ har även haft besök av MJ-klubben i Ljungby samt den grupp som sköter om Uno Miltons modelljärnväg på Tekniska Museet. Båda grupperna ville ta del av erfarenheterna från SMJ:s digitalisering.
Besök hos andra klubbar har också ägt rum enligt ett numera tämligen traditionellt schema. SMJ var representerad på en modulutställning på Tekniska museet i Stockholm och en specialvisning av Uno Miltons anläggning ägde rum under samma vecka i månadsskiftet mars—april.
Ekensholms lok- och vagnverkstad fortsatte under året sina leveranser av ånglok littera H3/A6 samt C3- och G-vagnar. Fabrikör Perssons samarbete med Holmberg Traction, Malmgrens Modul-Hus (MM-Hus) och vagnsynare Otterbäck har varit fortsatt framgångsrikt, varför flertalet av de beställda H3/A6-loken kunde levereras till beställarna under år 2008.
Vagnverkstaden har un der året också hunnit med att leverera några elektrolok av typen Oa under det gångna året.
Ett nytt grepp testades då verkstaden försökte engagera fler montörer av G-finkan genom att utlysa en byggtävling kallad G-kraft. Många byggare anmälde sig och ett dussintal kunde så småningom visa upp olika färdiga vagnar.
Den specifikation som lämnades till byggarna var dock något vag. Det medförde att flera av de färdigställda vagnarna hade bytt skepnad till den Milda grad att de inte kunde säljas som godsvagnar littera standard G, trots ett inställsamt och smörande sätt hos verkstadens försäljningsavdelning. Förhandlingar pågick dock länge med ett av varuhusen i huvudstaden som visat intresse för den G-krubba som blev ett av resultaten av tävlingen. Herr Lager, chefdekoratör på varuhuset, avbröt slutligen förhandlingarna med kommentaren: "vi kunde inte riktigt få in webbkameran i krubban på ett naturligt sätt i Julevangeliet".
Saxnora Bergslags Allehanda Förlag storsatsade och gav ut en ny bok om personvagnar av 1940- och 1950-talsmodell.
Utvidgningen av Saxnora Bergslag till nya arealer, som omnämndes redan i förra krönikan, verkställdes under året. En sen förändring av planerna medförde att utökningen skedde genom att göra Storbo Bergslag blev en del av Saxnora i stället för en del av Ytter Bergslags Tingslag som ursprungligen planerats. Expansionen in i Storbro Bergslag har inneburit väsentligt förbättrade rekreationsmöjligheter för Saxnoraborna. Mark och lagermöjligheter har också kunnat upplåtas för flera av verksamheterna i Saxnoraområdet.
Ett av de första användningsområdena för de nya arealerna var för källsortering av diverse lämningar. En hel del lämningar härrörde från elektromekanisk- och kabelrulletid. I det nya Saxnora Bergslag behövs inte sådana lämningar, varför de kunde lämnas för återvinning. Man förstår att det handlar om rikliga mängder lämningar när till och med sopbilen kurkade (dvs. gav upp) i backarna upp mot Stenkilsbro.
De styrande i områden gjorde även förändringar av sophanteringen och en ny soptipp anlades. Tyvärr visade det sig mycket svårt för innevånarna att hitta till den nya soptippen, varför sopbergen i närheten av bebyggelsen växte. Först när man tagit hjälp av den Kolaråsenbaserade orienteringsklubben OK Kompassen, kunde läget på den nya soptippen lokaliseras och soporna äntligen slängas på rätt ställe.
Utökningen av Saxnora Bergslags arealer har också givit möjligheter att ta emot fler besökare i området. Till de mer regelbundna besökarna hör den så kallade Mässingsjuntan.
Järnvägsförvaltningen firade sitt 70-årsjubileum med en resa för järnvägens personal med anhöriga. Då all SMJ-personal var ledig med anledning av firandet, anlitades en annan järnvägsförvaltning för resan som gick till Nora och tillbaka.
En sen kväll i augusti blev läget låst. Ja, egentligen handlade det inte om läget utan hänglåset på dörren in till klubblokalen som trilskades. En period verkade det som om stadens nycklar skulle behöva bytas ut men till slut gick allt i lås och ordningen var återställd.
Ett misstänkt svartbygge har upptäckts i Kolaråsen. Ett stationshus finns nu på motsatt sida av bangården, jämfört med vad stadsplanen säger. Detta kan vara en indikation på att bygget inte tillkommit i enlighet med de gängse administrativa rutinerna. Järnvägen har dock tydligt deklarerat att man inte avser att ändra spårnumreringen på bangården med anledning av det inträffade. Resenärerna, och inte minst personalen på stationen, är emellertid mycket förtjusta i de nya lokalerna, eftersom man nu kunnat överge och riva det vindskydd som tidigare utgjorde den enda expeditions- och väntsalslokalen på platsen.
Bangården i Ekensholm har länge tillhört de äldsta längs privatbanan. Under lång tid har trafikavdelningen och godskunderna framfört önskemål om upprustning av bangården för att den bättre skall kunna motsvara tidens krav. För några år sedan uppfördes ett nytt stationshus och under året inleddes arbetet med den nya bangården i Ekensholm. MM-Hus har fungerat som entreprenör i båda fallen. En tämligen oortodox byggmetod tillämpades då hela den nya anläggningen byggdes på annan ort för att i ett senare skede flyttas till Ekensholm. Järnvägens juridiska avdelning håller som bäst på att utreda om den valda byggmetoden tillåter att den nya bangården behåller namnet Ekensholm. Den bör kanske istället benämnas Täby Norra, baserat på var den faktiskt byggdes.
Saxnoras svar på Klarakvarteren i Stockholm, Ålbroområdet, har haft uppenbara likheter med sin stockholmska motsvarighet. Området har under lång tid varit en enda gigantisk byggarbetsplats, precis som Klarakvarteren en gång var. Om det är likheten med Stockholms Klarakvarter som inspirerat till bygget av en järnvägssträckning under mark i likhet med Citybanan är okänt för krönikören. Det finns dock fog för att säga att firma CNMK, Carlgren & Nilssons Mastodontlika Konstruktioner ägnat sig åt underjordisk verksamhet i mer än en dimension i Ålbro.
Trafikledningscentralen i Valnäs har också detta år anlitat Ozon & Son för utbyggnad och förbättringar av järnvägens styrsystem. Nya så kallade versioner av styrsystemet har inkluderats i trafikledningscentralen och i själva anläggningen. Den nya underjordiska järnvägen i Ålbro har inkorporerats i styrsystemet, vilket numera möjliggör att tåg på väg söderut kan vändas i Ålbro för att omedelbart återvända norrut. Vid de tillfällen den lösningen använts har trafikexpeditionen fått motta starka klagomål från resenärer som stigit på tåget i Farsarvet för att sedan, efter en kortare resa fått veta att nästa station är, just det, Farsarvet. En krisgrupp har tillsatts för att hitta en lösning på den nya situationen. Ett förslag har redan presenterats och det är att växla in de vändande tågen på den nya sträckningen mot Marabouplatån och området Mmm. En sådan lösning ställer dock krav på att den nya linjen färdigställs av LEL-Bygg i Kolaråsen som är generalentreprenör för bygget.
Ekensholms Stads & Landsbibliotek har under året fått avsevärda mängder litteratur och tidskrifter donerade från den Helmsteinska samlingen. Arkivarie Ekelund med medhjälpare har haft ett digert jobb att katalogisera donationen samt att hitta ett lämpligt förvaringsutrymme för densamma. Samlingen förvarades tidigare i Trollhättan men har nu alltså flyttats till Saxnora Bergslag. Obekräftade rykten vill göra gällande att det finns långt gångna planer på att även sälja stadens bilfabrik och flytta den till Hedköping.
En del av donationen har vållat arkivarie Ekelund huvudbry. Det rör sig om diverse järnvägsfordon som tycks vara smalspåriga med en mycket liten fordonsprofil. Åtminstone kan de inte köras på SMJ:s spår i sitt nuvarande skick. Det kan röra sig om ett misstag när det gäller spårviddsangivelsen till fabriken. Minns vad som hände vid Köping-Uttersberg-Riddarhyttans järnväg. Herr Ekelund har dock lyckats få kontakt med en nyanställd vid järnvägen, herr Mats Träfot, som lär ha stor erfarenhet av smalspåriga järnvägar.
Något som inte synts till men väl hörts är det nya bruket av ljuddekodrar i olika järnvägsfordon. Exakt hur det hela fungerar är höljt i dunkel men för att citera Gösta Ekman d.y. - "Det vete f-n hur det går till men det är något elektriskt".
Redaktör Fredriksson vid Saxnora Bergslags Allehandas virtuella Avdelning, gemenligen kallad Webben har fortsatt med publiceringen av nyheter och information om och från Saxnora Bergslag. Ett bildbibliotek över de fordonstyper som normalt rullar i området finns nu tillgängligt i cyberrymden. Möggle Jaktlags starke man, Mon seigneur Lé Bergman, har fått några av sina alster om viltvård publicerade i nya Saxnora Bergslag Allehanda och Herr Baumeister Lattermann har kreerat en historielektion om året 1955. Firma Ozon & Son har ingående beskrivit tågmagasinet, hur det fungerar och hur det ska användas. Denna artikelserie är väldigt uppskattad för sin folkbildargärning då få Saxnorabor (utöver herr Gynther) har sett tågmagasinet i verkligheten och ännu färre har förstått dess fulla förträfflighet.
Ekensholms Stadshotells Bakficka har fortsatt med sin utskänkning under källarmästarna Carlgren och Larsens ledning. Som sponsorer av dryck och tilltugg har T Westmans Ply & Wood i Hävgången och Gynthers Spårverkstad fungerat.
Trafikchefen har som vanligt gått mot strömmen och det har inte heller under det gånga verksamhetsåret blivit någon elektrifiering av privatbanan.
Älta den 21 april 2009.
.….….….….….….….……
Anders Lundin
Sekreterare SMJ
Åter till Verksamhetsberättelser eller vidare till Verksamhetsberättelse 2007.