Allmänt

Den grafiska tidta­bellen sträcker sig över, precis som i verk­lig­heten, ett dygn och ligger till grund för tågordnings- och förartur­listor som alla till­sam­mans utgör en tidta­bell. (I verk­lig­heten finns även s.k. anslags­tid­ta­beller till passa­ge­rarnas gagn, men de blir så små i modell…)

För att upprätta en tidta­bell behövs kunskap om:

• Trans­port­behov och trans­port­vägar
  t.ex. antal malmtåg som skall gå mellan Farsarvet och Mohäl­larne (utskepp­nings­hamn) ett trafik­dygn.
• Anslu­tande tåg eller vagns­ut­byte mellan SJ och SMJ
  t.ex. post- eller sovvagn som skall hämtas i ett SJ-​tåg, eller varför inte malmtåg som är SMJ:s vikti­gaste trans­porter.
• Banans egen­skaper 
  t.ex. banans bärighet och lutningar som gör att malmtåg från SJ måste delas i Farsarvet innan vidare trans­port på privat­banan SMJ kan ske. Även antalet mötessta­tioner och kapa­citet måste beaktas.
• Till­gång till rullande mate­riel
  t.ex. därför att i SMJ:s lokaler finns inget rullande mate­riel kvar mellan trafik­kväl­larna. Detta gör att tidta­bellen måste skapas med viss flex­i­bi­litet och utan alltför stark detalj­styr­ning av tågslag och samman­sätt­ningar (t.ex. kan ett persontåg få bli ett blandat tåg om inte till­räck­ligt med person­vagnar finns).

Det är Trafik­che­fens (TC:s) ansvar att se till att en tidta­bell i alla sina delar tas fram. Men det är varje Lokfö­rares (Lf) och Tågkla­re­rares (Tkl) ansvar att ha kännedom om vad en graf inne­håller och visar.

(Vill man läsa mer detal­jerat om hur en tidta­bell skapas så finns det ett kapitel om detta i vår bok Ekens­holms­banan - Bergs­lagen på spåren.)


Uppbyggnad

Koordinatsystem
Den grafiska tidta­bellen ritas i ett s.k. Carte­si­anskt koor­di­nat­system där man avsätter tiden på x-​axeln och avstånden (dvs. drift­plat­serna) på y-​axeln.

Varje tåg visas sedan med en linje dragen från den avgångstid på en station till dess ankomsttid på nästa station. Lutningen på den dragna linjen visar dels rikt­ningen på tåget och dels hastig­heten på tåget (ju bran­tare linje desto snab­bare tåg).

Tågnummer och tågslag
Varje tåg eller fordons­rö­relse åsätts sedan en beteck­ning, ett s.k. tågnummer, som åter­kommer i övriga tågordnings-, förartur- och tåglista. På SMJ är det jämna tågnummer söderut (mot Mohäl­larne) och ojämna tågnummer norrut (mot Farsarvet).

Dess­utom åtskiljs de olika tågslag genom att olika nummer­se­rier används för t.ex. persontåg och malmtåg och att person­fö­rande tåg ritas med en grövre tåglinje.

Tågpar
Det går normalt lika många tåg i vardera rikt­ningen under ett trafik­dygn, annars skulle ju alla tåg och fram­förallt lok samlas i banans ena ände. De tåg som motsvarar varandra, och går i motsatt rikt­ning kallas ett "tågpar". De har ofta ungefär samma avgångs­tider från resp. utgångs­sta­tion. Det kan också vara samma tågsätt som går fram och åter.

Beläggningsplan
Till en tidta­bell hör också en s.k. belägg­nings­plan för förartu­rerna. Det måste ju finnas lokfö­rare för alla tåg för annars blir det ju ingen resa trots "kör" i avgång­sig­nalen! Alltså gäller det att dels se att antalet lokfö­rare klarar att fram­föra tågen enligt tidta­bellen, dels att det inte blir för stres­sigt för respek­tive lokfö­rare.

Denna belägg­nings­plan ritas ut direkt under grafen i samma tidsaxel som grafen. Detta för att man lättare skall kunna avläsa vilken lokförartur som skall fram­föra vilket tåg.


Tågrörelser

Avgång och ankomst
Avgång och ankomst repre­sen­teras av att en tåglinje börjar eller slutar vid en drifts­plats­linje. I en verklig graf står det oftast även minut­talet vid avgång och ankomst. Vi brukar utesluta detta eftersom det kan blir för svår­läst med all infor­ma­tion.

Den exakta avgångs­tiden står i den s.k. tidta­bells­boken del B som bl.a. skall inne­hålla tjäns­te­tid­ta­beller för tidta­bel­lens samt­liga tåg. I brist på en tidta­bellsbok står det även för utgångs­sta­tionen i förartur­listan och för varje avgång i tågord­nings­listan. Det är tågkla­re­raren på varje station som med sin signal till lokfö­raren anger att det är avgångstid för tåget.

Ankomst­tiden till nästa station eller drifts­plats står i tjäns­te­tid­ta­bellen och saknas sådan får lokfö­raren läsa ut det ur grafen.

Uppehåll och behovsuppehåll
Ett uppe­håll på en station markeras med en bruten tåglinje som fort­sätter i samma rikt­ning vid ett senare klock­slag. Under uppe­hållet kan t.ex. växling för att hämta eller lämna vagnar ske.

Behovsup­pe­håll är ett kort uppe­håll på en station som enbart görs om det finns några på- eller avsti­gande resande. Markeras med ett kryss i ring på avgångs­tiden.

Möte och förbigång
Både möte och förbi­gång känne­tecknas av att ett tåg gör ett uppe­håll och sedan att ett annat tåg (eller flera) antingen möter eller förbigår (passerar) det första tåget.

Det är viktigt att möten och förbi­gång sker där så är planerat. Detta eftersom det dels kan ske växling för tåget med uppe­håll, dels finns begränsat utrymme på varje station eller drifts­plats.

Det är enbart tågle­daren (TL) som har rättighet att flytta ett möte eller förbi­gång och det är då denne som meddelar berörda lokfö­rare och tågkla­re­rare om detta.