Månadens spår
Föregångaren till Månadens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intressanta bildtexter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Månadens spår är resultatet.
Precis som tidigare är tanken att få en koppling till pågående verksamheter inom och utanför klubblokalen. Det är tillfället och möjligheten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.
Föreningar brukar ha en medlemstidning, så ock SMJ. En av de senare inkarnationerna av vår medlemstidning hette "nya Saxnora Bergslags Allehanda", se etikett nya_sba, med bl.a. notiser från bygden.
Tips 1 – Avslutas rubriken med tecknet », då finns det mer att läsa eller se.
Tips 2 – Klicka på en etikett för att se en "story" och läs den sedan bakifrån för att få tidsaxeln rätt.
2010 > 07
Ja, det har nu inte utlokaliserats mer än högst tillfälligt under själva Bankalaset. Som synes rönte det viss uppmärksamhet, men så är ju också ett fint bygge i gott sällskap med övriga utställda objekt på Bankalaset.
Text: LGF
Foto: LEB
8 juli 1955
Vår lokalreporter, Syllvia Ångström, har i veckan gjort ett besök vid Farsarvets stationshus, som under en längre tid varit ”stängt” för renovering och i vissa avseenden till och med total ombyggnad.
Text: LEB Foto: LGF
Det som för närvarande varit föremål för vår nyfikenhet är frågan hur det sedan långliga tider fallfärdiga taket skulle kunna repareras.
Det visade sig att man helt sonika rivit bort allt ovan stinsbostaden och rest ett helt nytt tak!
Då taklaget, som det kallas bland byggare, är klart, hör det till god ton att byggföretaget bjuder arbetarna, på s.k. taklagsöl på någon trevlig lokal. Sker detta sätts en taklagskrans upp på takets högsta krön, men sker det inte, eller anses det att byggaren varit snål, blir det ingen krans utan en galge med en docka hängande i snaran!
Byggföretaget, i detta sammanhang Byggf:a LEBEMAN Trä o Son, var dock aldrig i närheten av att få en galge upprest. Där är man nämligen mycket mer angelägen om arbetarnas välvilja än deras nyktra leverne.
Själva tillställningen hade, i brist på lämplig lokal på orten, arrangerats i den fortfarande obebodda men i viss mån renoverade stinsbostaden. Ett renoveringsarbete som man idag inser lika gärna kunde ha varit ogjort.
Eftersom inbjudan till denna sorts festiviteter ALDRIGomfattar respektive, hade man från LEBEMAN:s förbeställt ett större antal taxibilar för gästernas trygga hemkomst, vad det led.
Vid vårt besök noterade vi att stationen i sin ofärdighet ändå verkade färdig. Vi förevisades nämligen en rad skioptikonbilderutvisande en station i full verksamhet (inte bilder från taklagsölet!!!) Vid vår fråga upplystes vi om att Svensk Filmindustri spelat in några interiörer för en kommande film av och med Viktor Sjöström. Arbetsnamnet på filmen är: Stinsen är död – Döden är stins.
Nya SBA håller ett vakande öga över skeendet.
Syllvia Ångström genom Lars Eric