Månadens spår
Föregångaren till Månadens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intressanta bildtexter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Månadens spår är resultatet.
Precis som tidigare är tanken att få en koppling till pågående verksamheter inom och utanför klubblokalen. Det är tillfället och möjligheten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.
Föreningar brukar ha en medlemstidning, så ock SMJ. En av de senare inkarnationerna av vår medlemstidning hette "nya Saxnora Bergslags Allehanda", se etikett nya_sba, med bl.a. notiser från bygden.
Tips 1 – Avslutas rubriken med tecknet », då finns det mer att läsa eller se.
Tips 2 – Klicka på en etikett för att se en "story" och läs den sedan bakifrån för att få tidsaxeln rätt.
2010
Helgen den 30 och 31 oktober ordnade MJ Hobbyexperten en MJ-helg i sin butikslokal i Västberga. Evenemanget har några år på nacken och brukar vara välbesökt av MJ-entusiaster i Stockholmsområdet men även en del mer långväga resenärer hittar dit. Det brukar vara en mycket trevlig och avspänd tillställning och årets version var inget undantag.
Text och Foto: ALu
SMJ hade blivit inbjuden att visa byggmetoder och vara på plats för att svara på frågor om MJ-byggande. I år pågick bygge av ett bidrag till SMJ:s C-Krafttävling samt bygge av en banvaktarstuga från Bergslagernas Järnvägar. Många av besökarna stannade till och pratade och ställde frågor. Vi som satt och byggde tror att några besökare blev tillräckligt inspirerade för att själva sätta igång med ett förstabygge. På en bärbar PC visades en demoversion av SMJ:s styrprogram för klubbanläggningen. Även denna tilldrog sig en hel del intresse men då mest från redan MJ-bitna.
MMM hade tagit med sig ett antal moduler och byggt en bana i butikslokalen. Några av modulerna var nya för undertecknad, bland annat en med en svängbro och kanalbåt. Många av de tjänstgörande längs MMM-banan var dock tämligen välbekanta och brukar kunna ses i en källare på Söder.
Firma NMJ från Norge var på plats och visade upp nyheter samt presenterade kommande modeller. För svenskrallarna ska NMJ komma med modeller av den slutna godsvagnen Gre/Gbs. För MJ-utövare som kör norskt kommer en hel rad nyheter. Modellen av Flygtoget (som går mellan Oslo Gardemoen och Oslo Sentral) kände undertecknad igen efter många resor till den norska huvudstaden.

Korrigerad spårplan:
Spår och växlar vid vagnverkstaden har ändrats.
Ett utdragsspår åt höger har lagts till i hamnen.

Förklaringar till symboler på ställverksbilden:

Det som för närvarande varit föremål för vår nyfikenhet är frågan hur det sedan långliga tider fallfärdiga taket skulle kunna repareras.
Det visade sig att man helt sonika rivit bort allt ovan stinsbostaden och rest ett helt nytt tak!
Då taklaget, som det kallas bland byggare, är klart, hör det till god ton att byggföretaget bjuder arbetarna, på s.k. taklagsöl på någon trevlig lokal. Sker detta sätts en taklagskrans upp på takets högsta krön, men sker det inte, eller anses det att byggaren varit snål, blir det ingen krans utan en galge med en docka hängande i snaran!
Byggföretaget, i detta sammanhang Byggf:a LEBEMAN Trä o Son, var dock aldrig i närheten av att få en galge upprest. Där är man nämligen mycket mer angelägen om arbetarnas välvilja än deras nyktra leverne.
Själva tillställningen hade, i brist på lämplig lokal på orten, arrangerats i den fortfarande obebodda men i viss mån renoverade stinsbostaden. Ett renoveringsarbete som man idag inser lika gärna kunde ha varit ogjort.
Eftersom inbjudan till denna sorts festiviteter ALDRIGomfattar respektive, hade man från LEBEMAN:s förbeställt ett större antal taxibilar för gästernas trygga hemkomst, vad det led.
Vid vårt besök noterade vi att stationen i sin ofärdighet ändå verkade färdig. Vi förevisades nämligen en rad skioptikonbilderutvisande en station i full verksamhet (inte bilder från taklagsölet!!!) Vid vår fråga upplystes vi om att Svensk Filmindustri spelat in några interiörer för en kommande film av och med Viktor Sjöström. Arbetsnamnet på filmen är: Stinsen är död – Döden är stins.
Nya SBA håller ett vakande öga över skeendet.
Syllvia Ångström genom Lars Eric
Ytterligare ett byggnadskomplex är på väg att sättas upp på anläggningen. Det är Bergsmansgården byggd av Ole P. Den är här fotograferad utanför sin egentliga placering (den har roterats) men med den riktiga himlen (den nya fondmålningen i Ålbro målad av Hans H).
Egentligen är den resultatet av ett sällan skådat team-work i klubben. Janne O och Ole P var uppe och stegade och Janne fotograferade. Sedan var Lars Eric B:s kloka råd och kunskap en ovärderlig hjälp vid utarbetande av ritning och bygge. Leif P i sin tur var behjälplig med att svarva skorstensrören. (Och ett sista omnämnade, Lars-Otto M från Malmgrens Modul-Hus gjorde den stora ytterdörren.)
Text: LGF
Foto: SEN

I vår serie: ”Bemärkta byggnader i Farsarvet” har nu turen kommit till Farsarvets järnvägsstation.
Vid den tiden då en stor del av Sverige järnvägifierades, det vill säga på 1860-90-talen, begåvades även vår bygd av en av de stora nyheterna – Järnvägen mellan Hedköping och Valnäs även kallad Norra Centralbanan, NCJ.
Under 1890-talet hade intressenter som Konsul Ehncroona på Bångfors Järnbruk, Saxnora Grufförvaltning, Domprosten i Ekensholm Peter-Samuel Alm med flera prominenser diskuterat, planerat och agiterat för aktieteckning i ett järnvägsföretag mellan gruvorna i Saxnora och hamnen i Mohällarne. På sin väg skulle man korsa den helt nya Norra Centralbanan, NCJ, i Farsarvet och därigenom få förbindelse med i princip hela det då kända Sverige.
I Farsarvet fanns på den tiden endast en hållplats med plåtstins, men då Saxnora–Mohällarne Järnväg äntligen ”såg dagens ljus” såg även de styrande i NCJ ett ljus! Denna bankorsning kommer att kunna generera många sköna penningar i framtiden. Det finns alltså goda skäl att bygga ett rejält och stilfullt stationshus för det kommande trafikflödet resonerade man. Detta beslut har man aldrig haft anledning att ångra. Det har däremot SMJ, som NCJ:s hyresgäst, då och då ansett.
Det stilfulla stationshuset påstås vara ritat av en anonym stjärna på NCJ:s arkitektkontor, men bär omisskännliga drag från ett SJ:s stationshus byggt i slutet av 1890-talet för linjen Krylbo–Frövi.
Interiören är inte mindre pampig. Låt oss därför till att börja med kliva in och se oss om i bottenvåningen där väntsalar och expeditioner är belägna. I nästa avsnitt presenterar vi övervåningen där Stinsen bor.
Syllvia Ångström genom Lars Eric
Vårt besök i Stationshuset gjordes söndagen den 2 oktober 1955.
För att kunna se hur stinsexpeditionen ser ut måste man, som vanlig dödlig, kika in genom fönstren. Till höger om dörren Särskild hylla för uniformsmössan. Under denna signalstaven. Syns inte just nu (d89hgvyuu8i9)* då stins son Balder har fått låna den för att visa den på roliga timmen i söndagsskolanskolan.
– Det kommer ju ändå inga tåg idag före 14.28 och det är bara ståltåget från Bångfors till Valnäs och det ska ju ändå inte stanna här… säger Stins Hult.
* Katten Tigers inlägg i texten. Översättning pågår.
SMJ fick möjlighet att vara med på IPMS Open med en egen lokal på söndagen den 14e mars. Vi ville visa upp att MJ-hobbyn också handlar om modellbygge, vilket vi gjorde på en yta av 12x14 meter.
Inne i den stora tävlingshallen fanns ett 300-tal mycket vackert byggda plastmodeller av alla de slag, bilar, båtar, flygplan, militärt, dioraman och figurer med mera. Allt i olika skalor. Hos oss fanns också samma bredd av olika teman på modeller men allt i samma skala så att det går att kombinera. Hos oss var också många av modellerna körbara och med olika ljud-, ljus- och rökfunktioner.
MJ-bygghobbyn skiljer också på så sätt att vi jobbar i mer olika material: vitmetall, trä, plast och mässing. Just det sistnämnda börjar bli poppis även på plastmodellsidan där många byggsatser kommer med ett litet etsark i mässing. Dock så limmar de flesta ihop dessa vilket nog om några år kommer att ha förödande resultat. En av de saker vi visade var därför hur man löder ihop mässing.
Text och foto: ALa