SMJ-vingar-6

Månadens spår

Före­gång­aren till Måna­dens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intres­santa bild­texter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Måna­dens spår är resul­tatet.

Precis som tidi­gare är tanken att få en kopp­ling till pågående verk­sam­heter inom och utanför klubb­lo­kalen. Det är till­fället och möjlig­heten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.

Före­ningar brukar ha en medlems­tid­ning, så ock SMJ. En av de senare inkar­na­tio­nerna av vår medlems­tid­ning hette "nya Saxnora Bergs­lags Alle­handa", se etikett nya_sba, med bl.a. notiser från bygden.

Tips 1 – Avslutas rubriken med tecknet », då finns det mer att läsa eller se.
Tips 2 – Klicka på en etikett för att se en "story" och läs den sedan bakifrån för att få tidsaxeln rätt.

2008

Några bilder från smal­spårs­träffen i Väst­berga där vår tävling G-​kraft presen­te­rades ytter­li­gare av Anders La.

Text och foto: ALu

Etiketter: medlemmar

Vi bygger nytt underlag för hela Ekens­holm i formen av två stora moduler (vänster och höger bangårds­halva). Dessa moduler kommer sedan att monteras fast i land­skapet. Detta bygg­sätt under­lättar speci­ellt allt kopp­lings­ar­bete på under­sidan.

Etiketter: nygamla_ekensholm
Modulkurva Modulkurva

Modul­träffen på Järn­vägs­mu­seum närmar sig. Från Ottos ansikts­ut­tryck verkar det finnas något att justera på dator­styr­ningen. Land­skapet runt gruvan och den nya vänds­lingan blir allt mer färdigt.

Foto: ALa

Etiketter: banarbeten

Trafik­le­daren ser fundersam ut. Kommer tidta­bellen att fungera som det är tänkt? Har vi fått med alla lok och vagnar som vi behöver? Har vi reservlok?

Text och foto: LGF

Etiketter: trafik, medlemmar

18 juni 1955
Under den gångna helgen har det nybil­dade Säll­skapet för Järn­vägs­Hi­storia, SJH, i Ekens­holm arran­gerat en längre utfärd för att bese och doku­men­tera de rester av de verk­liga urspåren, innan tidens tand tar sista tuggan av dem.

Text: LEB      Foto: LEB, LGF

En järn­vägs­hi­sto­risk exkur­sion i och omkring Saxnora– Mohällarne Järn­vägs trafik­om­råde.

Under den gångna helgen har det nybil­dade Säll­skapet för Järn­vägs­Hi­storia, SJH, i Ekens­holm under ledning av ordfö­rande Bo Linck arran­gerat en längre utfärd för att bese och doku­men­tera resterna av de verk­liga urspåren, innan tidens tand tar sista tuggan av dem.
   Man samlades i ottan på Fiskar­torget vid Ekens­holms station för order­giv­ning, vilken hölls av för dagen inbjuden expertis från Riksan­tik­va­rieäm­betet, i form av arki­varie Albrecht Sparre assi­sterad av bygg­nads­hi­sto­riker Simeon Bijelke.
   Första etappen var att ta fem steg framåt till spår 1, det så kallade tres­kens­spåret, det spår där tågen mellan Håvgången och Bång­fors under en tid fick samsas med sina full­vuxna släk­tingar som trafi­ke­rade SMJ. Ingen har kunnat förklara varför man sparat denna korta bit av smal­spåret när resten revs upp. Det handlar om en kilo­meter väster och sydost om stationen. Rykten påstår att gamle Konsul Enkrona haft ett lok och några vagnar uppställda i en herr­gården till­hörig byggnad. Tanken lär har varit att intres­sera intres­se­rade att rusta upp fordonen och till allmän förnö­jelse låta dessa trafi­kera tres­kens­spåret. Men så avled Konsul Enkrona och med honom den kanske första idén om en musei­bana i Sverige.
   Detta spår doku­men­te­rades dock mycket noggrant eftersom det kommer att rivas upp inom kort, då SMJ:s styrelse fattat beslut om att bygga om hela bangården. Den är mycket sliten och i starkt behov av moder­ni­se­ring. Statens Järn­vägs­in­spek­tion har hotat med total­förbud för all trafik om SMJ inte "tar i den biten". Erik af Pommern och alla gamla Enkronor kommer natur­ligtvis att vrida sig i sina gravar då smal- och tres­kens­spåret rivs upp, men det är smällar de får ta!
   Så blev det uppsitt­ning för färd till Farsarvet, där resterna som minner om den numera nedlagda delsträckan Saxnora–Farsarvet skulle doku­men­teras. Saxno­ra­fältet var inte längre lönsamt att bear­beta sedan leve­ran­serna av malm till Tyskland från de dittills tyskägda gruvorna av kända skäl upphörde. I ett slag förlo­rade bandelen sin huvud­sak­liga funk­tion och lades därför ned för ungefär tio år sedan. Men i västra änden av Farsar­vets station kan man fort­fa­rande se den gamla infarts­se­ma­foren med sin fällda vinge.
   Kosan ställdes nu mot sydväst och den numera nedlagda stationen i Ersben­ning. SJ, som för ett par år sedan övertog Hedköping–Västanå Järnväg (HVJ), ansåg inte att trafik­un­der­laget kunde moti­vera ett beva­rande av Ersben­nings station och vid senaste tidta­bells­skiftet upphörde trafiken. Sedan dess har stationen stått tom och nu aviserar SJ att man tänker riva den. När har man inte bestämt, varför det ansågs ange­läget att doku­men­tera den igen­bom­made stations­bygg­naden. Några delta­gare ondgjorde sig över att även avträ­des­bygg­naden var igen­bommad.
   Bygg­naden är intres­sant i ett bygg­nads­hi­sto­riskt avse­ende. Många järn­vägs­för­valt­ningar valde vid sekel­skiftet att anlita mer eller mindre kända arki­tekter för att skapa en enhetlig stil på sina bygg­nader utmed linjen, framför allt statio­nerna. Så gjorde även HVJ.
   Man anli­tade den så småningom (ö)kände hedkö­pingsar­ki­tekten Allan V. Ritare. Från hans ritbord finns i området två stationer, Farsarvet och Ersben­ning. Styrelsen i HVJ gillade hans förslag och lät i rask takt uppföra dessa stationer. Tråkigt nog visade det sig att arki­tekten plagi­erat SJ:s då under byggnad varande stationer i Snyten och Dagarn. Byggandet var dock för långt gånget och kunde inte avbrytas, men det kunde kontraktet med arki­tekten.
   Vad dagens boende i området kanske inte längre har någon djupare kännedom om är att långt innan SMJ byggdes fanns här ett nät av smal­spå­riga småbanor, som förband gruvor och masugnar med varandra och med utskepp­nings­hamnar. Även trävaror och kol behövde kapa­ci­tets­starka trans­port­medel.
   Dessa småbanor, sedan länge helt eller delvis nedlagda är i många fall så gott som omöj­liga att spåra (OBS helt oavsiktlig rolighet). Men eftersom Säll­skapet består mest av amatö­rar­ke­o­loger med god till mycket god tolk­nings­för­måga, ja somliga anser sig t.o.m. ha tolk­nings­fö­re­träde, kan man inte lämna någon plats utan sorg­fällig damm­sug­ning efter spår av spår. (Jaha, nu var vi där igen.)
   Således tog säll­skapet vägen via Storbos och Utmåls­bergs gruvor till den lilla sjöbanan mellan Davidsbo och Örvik som före­nade sjöarna Jesen och Övre Flyen. Där kan ett ovant öga inte finna några spår, men en delta­gare fann rester av murkna syllar som med bästa vilja i världen kunde antas varit smal­spårs­syllar.
Resan fort­satte sedan till Åma och Åma kanal. Där hade man anlagt en kanal i stället för järnväg till Nedre Flyen. Den ena av de två sluss­por­tarna finns fort­fa­rande kvar och reglerar numera vatten­ståndet i Övre Flyen. I Åma besågs och beund­rades även de obefint­liga resterna av såväl herr­gården som hyttan.
   Man styrde nu mot utflyk­tens och SMJ:s slutmål – Mohäl­larne. Där hade även smal­spåret från Knäpp­kus­fors sin slut­sta­tion, men därav åter­står idag blott två korta räls­stumpar, den ena gick till malm­hamnen och den andra till styc­ke­gods­hamnen. Loksta­tionen liksom alla andra bygg­nader är idag sorg­fäl­ligt ersatta med andra bygg­nader.
   Resan avslu­tades i Mohäl­larne med en bastant såväl som välbe­hövlig middag på Stads­ho­tel­lets "hamn­krog" Första Vakten. Samtalen om dagens upple­velser blev allt livli­gare, men som avslut­ning konsta­te­rades att denna form av verk­samhet borde kunna utvidgas och kanske till och med omfatta inte bara Ekens­holm och bygd, utan fastmer hela landet. Någon föreslog bildandet av en före­ning eller klubb för alla som är intres­se­rade av ”riktiga” järn­vägar. Den skulle kanske kunna heta något i stil med Svenska Järn­vägs­klubben, eller kort och gott SJK i en mera järn­vägs­mässig stil.
   Man bestämde sig för att SJH skulle aktivt verka för denna idé, varefter var och en for hem till sitt efter en lång och inne­hållsrik dag.

/Lars Eric B

Fiskar­torget i Ekens­holm
Samling och order­giv­ning på Fiskar­torget vid Ekens­holms station. Arki­varie Sparre infor­merar bl.a. Säll­ska­pets ordfö­rande Bo Linck, dagen till ära iförd gipsat ben.

Ekens­holms bangård
Det berömda tres­kens­spåret på Ekens­holms station och utfarten genom tunneln mot Bång­fors.

Ekens­holms bangård
Gamla geng­as­verk­staden i Ekens­holm doku­men­teras. I fonden Sparre, Bijelke och Linck i livligt samspråk om bygg­na­dens arki­tek­to­niska värden.

Snart uppriven infart till Ekens­holm
Här kom smal­spåret från Håvgången in på Ekens­holms station.

Farsar­vets station, f.d. utfarten mot Saxnora
Här utgick den sedan snart tio år nedlagda bandelen mot Saxnora från Farsar­vets station. De sista resterna doku­men­teras här noggrant.

Ersben­nings station
Det rivnings­ho­tade stations­huset i Ersben­ning före­vi­gades ivri­gare på sin ålders höst än någonsin till­förne.

Ersben­nings f.d. bangård
Visst känns det uppgivet när spåret är upprivet? Här syns både spåren efter det gamla perrong­spåret, spår 1, och spåret till last­kajen.

Åma kanal
Den enda åter­stå­ende sluss­porten

Syllar i Örvik
Minnande om ett smal­spår

Mohäl­larne Hamn, f.d. anslut­ningen för 'gamla banan'
I Mohäl­larne besågs de ömkliga resterna av den smal­spå­riga järn­vägen från Knäpp­kus­fors. Här stick­spåret till malm­hamnen.

Mohäl­larne Hamn, f.d. lilla hamn­bas­sängen
Och här spåret till styc­ke­gods­hamnen. Olän­dig­heten omöj­lig­gjorde dock för halte Bo Linck att på plats betrakta förfallet.

Etiketter: sba_kåseri

Som kan ses på presen­ta­tion av Ålbro-​slingan så skall det göras nya anslut­ningar till Ålbro växel­kryss. För att göra arbetet med att dels bygga och ansluta de nya växlarna, dels göra trafi­kav­brottet vid inkopp­lingen så kort som möjlig har hela växel­gatan byggts om på en ny botten­platta. Det är den som syns ligga upp och ner på borden. På bilderna kan du se att man har kommit en bit i att avlägsna den gamla växel­gatan. (Det blev ett parti som skulle platsa på en bättre åkattrak­tion med hoppande vagnar.) Sedan kommer inpass­ning av växel­gatan och slut­ligen slut­kon­troll av att plattan ligger i våg.
Ja, sedan skall ju spåren kopplas in, växlar anslutas till manö­ver­da­torn (redan utprovat av vår signalin­genjör Otto BvL) och slut­ligen trafiken släppas på. Och så övriga spåran­slut­ningar (slingan och gruvan) samt natur­ligtvis land­skap… så det är en del jobb kvar kan man väl säga.

Som du ser på bilderna så går arbetet med modu­lerna till upp- och nerpack­nings­ban­gården framåt; man har nu kommit runt hörnan – ja, faktiskt längre än på bilderna, eftersom dessa är några veckor gamla. Just nu över­vägs en multi­kon­takt för den första modu­lens anslut­ning och ett utdrag­bart stödben. Men, som byggaren Lars-​Erik L hördes säga, "det hade varit enklare om vi tänkt på detta från början".

TEXT: LGF
FOTO: ALa

9 oktober 1955
Ett flertal iakt­ta­gelser av djur i naturen har gjorts runt Ekens­holm, Bång­fors och Mohäl­larne.

Text: LEB      Foto: LGF

Bild utvi­sande sektio­nens första övning, en s.k. lustjakt. I fonden över­vakar urma­kare Bo Ettén "patron ur" efter eldgiv­ningen.

Då det under den senaste tiden gjorts ett flertal iakt­ta­gelser av djur i naturen runt Ekens­holm, Bång­fors och Mohäl­larne, har ett antal intres­se­rade medlemmar i Saxnora Bergs­lags Hemvärnscorps och tillika inne­ha­vare av Arméns Mauser m-​96, bildat en Ekens­holms­sek­tion av Svenska Jäga­re­för­e­ningen.
   Till ordfö­rande utsågs initi­a­tiv­ta­garen urma­karen Bo Ettén. På SBA:s utsände fråga om orsaken till bildandet svarade urma­kare Ettén att såvitt han kunde minnas hade det sedan urminnes tider saknats djur i denna del av landet.
   Då Hemvärnet samti­digt lamsla­gits av den rådande freden, har våra Mauser­gevär börjat fara illa där de hänger i vedbodar och källare och således förelåg ett behov av att ha något att övnings­skjuta på. Vad kunde då vara lämp­li­gare än att få snöra på marsch­käng­orna och ge sig ut i fält och öva skarp­skytte - på rörliga mål dess­utom.
   Tidningen önskar den nybil­dade sektionen god fort­sätt­ning och hoppas att den till­ta­gande grav­rosten i gevärs­pi­porna inte skall hindra ett lycko­samt jakt­re­sultat.

Lars Eric B

Hemvärnet i aktion
Bröderna Johan och Ludvig Rune­berg, i kamrat­kretsen skämt­samt kallade Älgskyt­tarne, på Hemvär­nets första älgöv­ning.

Herr Älg
Här står tolv­tag­garen retfullt väntande, förvissad om att hemvärn­sjä­garna sedan åratal av inak­ti­vitet är helt oträ­nade och inte längre minns hur ett sikte skall ställas in.

Fru Älg
Kropps­språket tycks tyda på att frun inte har samma tillit som maken.

Okänt ville­bråd

Troligen inte en älg, men bör duga som övnings­ob­jekt enligt hemvärn­s­kapten Ettén.

Fågel­jakt, den ulti­mata utma­ningen
Då diverse örnar obser­ve­rats i markerna, vill Hemvärnet gärna visa vad man kan åstad­komma med Mauser M-​96. Här en brun örn.

Vita örnar
Hkn Ettén påpekar dock att man natur­ligtvis inte skjuter på sittande fågel…

Björn (Ursus arctos)
Bilden tagen av vice­kor­pral Jon "Olle" Ersson boende i Möggle. Ersson vill att dessa björnar undantas från jakten då de, enligt Erssons egen utsago, hälsade honom med orden: "Mors lilla Olle, det var länge sedan du gick här i skogen."

Jätte­kanin
Det är med viss tvek­samhet redak­tionen publi­cerar denna bild. Foto­grafen till­sam­mans med kamra­terna framför last­bilen var på väg från en småfuktig 50-​årsuppvaktning i Slaggarbo, då de upptäckte "kaninen". SBA:s redak­tion tar gärna emot ytter­li­gare upplys­ningar om feno­menet.

Etiketter: sba_kåseri

Årsmötet 2008

I vanlig ordning har ett årsmöte hållits i före­ningen. Det var bättre med utrymmet den här gången eftersom den nya (tempo­rära) lokalen kunde utnyttjas.
Ordfö­rande Otto BvL före­drog punk­terna i god ordning, redo­vis­ningar gjordes och revi­sorn hade inga invänd­ningar. Allt som det brukar vara alltså.

Som bruk­ligt avslu­tades mötet med någon video, i det här fallet var det bl.a. gamla SJ-​filmer och som det verkar mycket uppskattad.

En av punk­terna var som synes SMJ 70 år som bl.a. firas med en ny bok om SJ person­vagnar av 1940- och 1950-​talsmodeller (som nu är under inbind­ning) och en jubi­le­ums­resa i maj.

Årsmötet framför härmed också en häls­ning till den från­va­rande heders­med­lemmen Hans Helm­s­tein.

Text: LGF      Foto: Thomas G

Etiketter: årsmöten

Föränd­ringar och förbätt­ringar som sker med den nya spår­planen:

Följande punkter skall speciellt beaktas:
  • Inga engelsmän (kors­nings­växlar), dessa har en tendens att krångla på ålderns höst.
  • Spår 42 blir genom­gå­ende utan växel­kurvor, bra för tunga malmtåg.
  • Växling kan ske på spår 43/​44 av godståg samti­digt som tågmöten etc. kan ske på spår 41/​42.
  • Det ligger skydds­växlar i nästan alla tågvägar, det är bara spår 42 mot Bång­fors som saknar sådan. Med hjälp av dessa skydds­växlar är det tillåtet att ta in tåg från båda hållen samti­digt. Gäller således ej när tåg intages från Rambo till spår 42.
  • Tåg med max tåglängd kan tas in på alla tågspår (spår 41–43).

Egent­ligen finns det bara en ordentlig fixpunkt och det är spår­läget i den befint­liga tunnel­öpp­ningen (och i mindre begrän­sande mån anslut­ningen mot Ramsbo). I övrigt är det väl egent­ligen land­skaps­kanten fram­till som kan vara en starkt begrän­sande faktor.

Eftersom man tänker bygga hela bangården (och kanske även staden) på en hel ny platta så kan i alla fall vissa juste­ringar göras av övriga place­ringar.

Etiketter: nygamla_ekensholm

Gud som haver banan kär
se till oss som stinsar är.

Vart vi oss längs banan vänder
ser vi något skumt som händer.

Tågen kommer, tågen går
lycklig den som TAM förstår.

Amen

Etiketter: trafik

Hur kan man rita upp en befintlig spår­plan för att få in land­ska­pets begräns­ningar?

Etiketter: nygamla_ekensholm

"Arbetskväll" på SMJ

Första arbetskvällen efter all julmat och ledighet, vad begär ni?

Text och foto: LEB

I valet och kvalet
Det är ju så mycket som skall göras att det inte går att välja var man bäst behöver göra en insats…

Lokfö­rar­valsen

För när lokförar'n talar om
hur stora ellok han kör...

ja, då så skarvar han som han vill
då räcker armarna inte till…

Stooort lok
Var det månne det här loket han pratade om?

Etiketter: medlemmar

Ett förslag har lagts till att byta ut bangården på Ekens­holm. Denna bangård är en av de äldsta på anlägg­ningen. Det ligger medium­växlar samt en dubbel kors­nings­växel (s.k. engelsman) i tågspåren som, i kombi­na­tion med att de är slitna och börjar få "ålderskrämpor", ger upphov till en hel del stör­ningar i trafiken på SMJ.

Etiketter: nygamla_ekensholm

Före­gång­aren till Måna­dens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intres­santa bild­texter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Måna­dens spår är resul­tatet.

Precis som tidi­gare är tanken att få en kopp­ling till pågående verk­sam­heter inom och utanför klubb­lo­kalen. Det är till­fället och möjlig­heten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.

Etiketter: medlemmar

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

20232022 – 20212020 – 
20192018 – 20172016 – 20152014 – 20132012 – 20112010 – 
2009 – 20082007 – 2006 – 2005 – 20042003 – 2002 – 200120001999