Månadens spår
Föregångaren till Månadens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intressanta bildtexter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Månadens spår är resultatet.
Precis som tidigare är tanken att få en koppling till pågående verksamheter inom och utanför klubblokalen. Det är tillfället och möjligheten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.
Föreningar brukar ha en medlemstidning, så ock SMJ. En av de senare inkarnationerna av vår medlemstidning hette "nya Saxnora Bergslags Allehanda", se etikett nya_sba, med bl.a. notiser från bygden.
Tips 1 – Avslutas rubriken med tecknet », då finns det mer att läsa eller se.
Tips 2 – Klicka på en etikett för att se en "story" och läs den sedan bakifrån för att få tidsaxeln rätt.
2008
Några bilder från smalspårsträffen i Västberga där vår tävling G-kraft presenterades ytterligare av Anders La.
Text och foto: ALu


18 juni 1955
Under den gångna helgen har det nybildade Sällskapet för JärnvägsHistoria, SJH, i Ekensholm arrangerat en längre utfärd för att bese och dokumentera de rester av de verkliga urspåren, innan tidens tand tar sista tuggan av dem.
Text: LEB Foto: LEB, LGF
En järnvägshistorisk exkursion i och omkring Saxnora– Mohällarne Järnvägs trafikområde.
Under den gångna helgen har det nybildade Sällskapet för JärnvägsHistoria, SJH, i Ekensholm under ledning av ordförande Bo Linck arrangerat en längre utfärd för att bese och dokumentera resterna av de verkliga urspåren, innan tidens tand tar sista tuggan av dem.
Man samlades i ottan på Fiskartorget vid Ekensholms station för ordergivning, vilken hölls av för dagen inbjuden expertis från Riksantikvarieämbetet, i form av arkivarie Albrecht Sparre assisterad av byggnadshistoriker Simeon Bijelke.
Första etappen var att ta fem steg framåt till spår 1, det så kallade treskensspåret, det spår där tågen mellan Håvgången och Bångfors under en tid fick samsas med sina fullvuxna släktingar som trafikerade SMJ. Ingen har kunnat förklara varför man sparat denna korta bit av smalspåret när resten revs upp. Det handlar om en kilometer väster och sydost om stationen. Rykten påstår att gamle Konsul Enkrona haft ett lok och några vagnar uppställda i en herrgården tillhörig byggnad. Tanken lär har varit att intressera intresserade att rusta upp fordonen och till allmän förnöjelse låta dessa trafikera treskensspåret. Men så avled Konsul Enkrona och med honom den kanske första idén om en museibana i Sverige.
Detta spår dokumenterades dock mycket noggrant eftersom det kommer att rivas upp inom kort, då SMJ:s styrelse fattat beslut om att bygga om hela bangården. Den är mycket sliten och i starkt behov av modernisering. Statens Järnvägsinspektion har hotat med totalförbud för all trafik om SMJ inte "tar i den biten". Erik af Pommern och alla gamla Enkronor kommer naturligtvis att vrida sig i sina gravar då smal- och treskensspåret rivs upp, men det är smällar de får ta!
Så blev det uppsittning för färd till Farsarvet, där resterna som minner om den numera nedlagda delsträckan Saxnora–Farsarvet skulle dokumenteras. Saxnorafältet var inte längre lönsamt att bearbeta sedan leveranserna av malm till Tyskland från de dittills tyskägda gruvorna av kända skäl upphörde. I ett slag förlorade bandelen sin huvudsakliga funktion och lades därför ned för ungefär tio år sedan. Men i västra änden av Farsarvets station kan man fortfarande se den gamla infartssemaforen med sin fällda vinge.
Kosan ställdes nu mot sydväst och den numera nedlagda stationen i Ersbenning. SJ, som för ett par år sedan övertog Hedköping–Västanå Järnväg (HVJ), ansåg inte att trafikunderlaget kunde motivera ett bevarande av Ersbennings station och vid senaste tidtabellsskiftet upphörde trafiken. Sedan dess har stationen stått tom och nu aviserar SJ att man tänker riva den. När har man inte bestämt, varför det ansågs angeläget att dokumentera den igenbommade stationsbyggnaden. Några deltagare ondgjorde sig över att även avträdesbyggnaden var igenbommad.
Byggnaden är intressant i ett byggnadshistoriskt avseende. Många järnvägsförvaltningar valde vid sekelskiftet att anlita mer eller mindre kända arkitekter för att skapa en enhetlig stil på sina byggnader utmed linjen, framför allt stationerna. Så gjorde även HVJ.
Man anlitade den så småningom (ö)kände hedköpingsarkitekten Allan V. Ritare. Från hans ritbord finns i området två stationer, Farsarvet och Ersbenning. Styrelsen i HVJ gillade hans förslag och lät i rask takt uppföra dessa stationer. Tråkigt nog visade det sig att arkitekten plagierat SJ:s då under byggnad varande stationer i Snyten och Dagarn. Byggandet var dock för långt gånget och kunde inte avbrytas, men det kunde kontraktet med arkitekten.
Vad dagens boende i området kanske inte längre har någon djupare kännedom om är att långt innan SMJ byggdes fanns här ett nät av smalspåriga småbanor, som förband gruvor och masugnar med varandra och med utskeppningshamnar. Även trävaror och kol behövde kapacitetsstarka transportmedel.
Dessa småbanor, sedan länge helt eller delvis nedlagda är i många fall så gott som omöjliga att spåra (OBS helt oavsiktlig rolighet). Men eftersom Sällskapet består mest av amatörarkeologer med god till mycket god tolkningsförmåga, ja somliga anser sig t.o.m. ha tolkningsföreträde, kan man inte lämna någon plats utan sorgfällig dammsugning efter spår av spår. (Jaha, nu var vi där igen.)
Således tog sällskapet vägen via Storbos och Utmålsbergs gruvor till den lilla sjöbanan mellan Davidsbo och Örvik som förenade sjöarna Jesen och Övre Flyen. Där kan ett ovant öga inte finna några spår, men en deltagare fann rester av murkna syllar som med bästa vilja i världen kunde antas varit smalspårssyllar.
Resan fortsatte sedan till Åma och Åma kanal. Där hade man anlagt en kanal i stället för järnväg till Nedre Flyen. Den ena av de två slussportarna finns fortfarande kvar och reglerar numera vattenståndet i Övre Flyen. I Åma besågs och beundrades även de obefintliga resterna av såväl herrgården som hyttan.
Man styrde nu mot utflyktens och SMJ:s slutmål – Mohällarne. Där hade även smalspåret från Knäppkusfors sin slutstation, men därav återstår idag blott två korta rälsstumpar, den ena gick till malmhamnen och den andra till styckegodshamnen. Lokstationen liksom alla andra byggnader är idag sorgfälligt ersatta med andra byggnader.
Resan avslutades i Mohällarne med en bastant såväl som välbehövlig middag på Stadshotellets "hamnkrog" Första Vakten. Samtalen om dagens upplevelser blev allt livligare, men som avslutning konstaterades att denna form av verksamhet borde kunna utvidgas och kanske till och med omfatta inte bara Ekensholm och bygd, utan fastmer hela landet. Någon föreslog bildandet av en förening eller klubb för alla som är intresserade av ”riktiga” järnvägar. Den skulle kanske kunna heta något i stil med Svenska Järnvägsklubben, eller kort och gott SJK i en mera järnvägsmässig stil.
Man bestämde sig för att SJH skulle aktivt verka för denna idé, varefter var och en for hem till sitt efter en lång och innehållsrik dag.
/Lars Eric B
Som kan ses på presentation av Ålbro-slingan så skall det göras nya anslutningar till Ålbro växelkryss. För att göra arbetet med att dels bygga och ansluta de nya växlarna, dels göra trafikavbrottet vid inkopplingen så kort som möjlig har hela växelgatan byggts om på en ny bottenplatta. Det är den som syns ligga upp och ner på borden. På bilderna kan du se att man har kommit en bit i att avlägsna den gamla växelgatan. (Det blev ett parti som skulle platsa på en bättre åkattraktion med hoppande vagnar.) Sedan kommer inpassning av växelgatan och slutligen slutkontroll av att plattan ligger i våg.
Ja, sedan skall ju spåren kopplas in, växlar anslutas till manöverdatorn (redan utprovat av vår signalingenjör Otto BvL) och slutligen trafiken släppas på. Och så övriga spåranslutningar (slingan och gruvan) samt naturligtvis landskap… så det är en del jobb kvar kan man väl säga.
Som du ser på bilderna så går arbetet med modulerna till upp- och nerpackningsbangården framåt; man har nu kommit runt hörnan – ja, faktiskt längre än på bilderna, eftersom dessa är några veckor gamla. Just nu övervägs en multikontakt för den första modulens anslutning och ett utdragbart stödben. Men, som byggaren Lars-Erik L hördes säga, "det hade varit enklare om vi tänkt på detta från början".
TEXT: LGF
FOTO: ALa

Bild utvisande sektionens första övning, en s.k. lustjakt. I fonden övervakar urmakare Bo Ettén "patron ur" efter eldgivningen.
Då det under den senaste tiden gjorts ett flertal iakttagelser av djur i naturen runt Ekensholm, Bångfors och Mohällarne, har ett antal intresserade medlemmar i Saxnora Bergslags Hemvärnscorps och tillika innehavare av Arméns Mauser m-96, bildat en Ekensholmssektion av Svenska Jägareföreningen.
Till ordförande utsågs initiativtagaren urmakaren Bo Ettén. På SBA:s utsände fråga om orsaken till bildandet svarade urmakare Ettén att såvitt han kunde minnas hade det sedan urminnes tider saknats djur i denna del av landet.
Då Hemvärnet samtidigt lamslagits av den rådande freden, har våra Mausergevär börjat fara illa där de hänger i vedbodar och källare och således förelåg ett behov av att ha något att övningsskjuta på. Vad kunde då vara lämpligare än att få snöra på marschkängorna och ge sig ut i fält och öva skarpskytte - på rörliga mål dessutom.
Tidningen önskar den nybildade sektionen god fortsättning och hoppas att den tilltagande gravrosten i gevärspiporna inte skall hindra ett lyckosamt jaktresultat.
Lars Eric B
Jättekanin
Det är med viss tveksamhet redaktionen publicerar denna bild. Fotografen tillsammans med kamraterna framför lastbilen var på väg från en småfuktig 50-årsuppvaktning i Slaggarbo, då de upptäckte "kaninen". SBA:s redaktion tar gärna emot ytterligare upplysningar om fenomenet.
I vanlig ordning har ett årsmöte hållits i föreningen. Det var bättre med utrymmet den här gången eftersom den nya (temporära) lokalen kunde utnyttjas.
Ordförande Otto BvL föredrog punkterna i god ordning, redovisningar gjordes och revisorn hade inga invändningar. Allt som det brukar vara alltså.
Som brukligt avslutades mötet med någon video, i det här fallet var det bl.a. gamla SJ-filmer och som det verkar mycket uppskattad.
En av punkterna var som synes SMJ 70 år som bl.a. firas med en ny bok om SJ personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller (som nu är under inbindning) och en jubileumsresa i maj.
Årsmötet framför härmed också en hälsning till den frånvarande hedersmedlemmen Hans Helmstein.
Text: LGF Foto: Thomas G
Förändringar och förbättringar som sker med den nya spårplanen:
- Inga engelsmän (korsningsväxlar), dessa har en tendens att krångla på ålderns höst.
- Spår 42 blir genomgående utan växelkurvor, bra för tunga malmtåg.
- Växling kan ske på spår 43/44 av godståg samtidigt som tågmöten etc. kan ske på spår 41/42.
- Det ligger skyddsväxlar i nästan alla tågvägar, det är bara spår 42 mot Bångfors som saknar sådan. Med hjälp av dessa skyddsväxlar är det tillåtet att ta in tåg från båda hållen samtidigt. Gäller således ej när tåg intages från Rambo till spår 42.
- Tåg med max tåglängd kan tas in på alla tågspår (spår 41–43).
Egentligen finns det bara en ordentlig fixpunkt och det är spårläget i den befintliga tunnelöppningen (och i mindre begränsande mån anslutningen mot Ramsbo). I övrigt är det väl egentligen landskapskanten framtill som kan vara en starkt begränsande faktor.
Eftersom man tänker bygga hela bangården (och kanske även staden) på en hel ny platta så kan i alla fall vissa justeringar göras av övriga placeringar.

Hur kan man rita upp en befintlig spårplan för att få in landskapets begränsningar?
Första arbetskvällen efter all julmat och ledighet, vad begär ni?
Text och foto: LEB
Ett förslag har lagts till att byta ut bangården på Ekensholm. Denna bangård är en av de äldsta på anläggningen. Det ligger mediumväxlar samt en dubbel korsningsväxel (s.k. engelsman) i tågspåren som, i kombination med att de är slitna och börjar få "ålderskrämpor", ger upphov till en hel del störningar i trafiken på SMJ.
Föregångaren till Månadens spår är Veckans bild, en idé från Janne O. Ett antal intressanta bildtexter från Lars Eric B gav idén till att skapa en sida för mer text och Månadens spår är resultatet.
Precis som tidigare är tanken att få en koppling till pågående verksamheter inom och utanför klubblokalen. Det är tillfället och möjligheten som gör tjuven sägs det och det är litet samma sak här. Det är när någon med kameran framme passar på att ta några bilder som det kan bli en notis i det här området.