SMJ-vingar-6

Bildgalleri

Temabilder: Vagnlittera (2012)

Har ni tänkt på en sak? På de flesta allmänna järnvägsbilder man ser är det oftast några motiv som är dominerande. Lok, stationer och ibland stationshus... men alla vagnarna på en järnväg behöver också sina bilder och inte bara som detaljbilder för att studera vid ett vagnbygge. Så, här kommer en del bilder från vagnar på anläggningen.

Foto: 
LGF, Anders L
Text: Anders L

Litt B(oggipersonvagnar). Från vänster: BCo7b (förklädd som AB7), svetsad stålvagn byggd mellan 1942 och 1951 (65 stycken). Vagnarna hade ångvärme och användes även på oelektrifierade linjer. BCo11b, nitad stålvagn. 22 stycken nybyggda 1930–1941. Ytterligare tio vagnar blev ombyggda till BCo11b på 1950-talet. Användes som sittvagn i nattåg och som direktvagn till orter med litet behov av sittplatser i andra (senare första) klass. Bo4, plåtklädd vagn med lanternin, 28 stycken ombyggda från Bo3 mellan 1923 och1932.
Litt C(orta) tvåaxliga personvagnar. Tågmöte i Bångfors. På spår ett närmast stationshuset drar E2-loket ett tåg bestående av en Gs, en C3e, en C4 och en C3d. C3e och C3d tillverkades för SJ mellan åren 1911 och 1919 i cirka 350 exemplar. C4-vagnen är en modell av KNJ CD4 tillverkad av Atlas 1899. Vagnen slopades av KNJ 1958. På spår 2 står bland annat f.d. HNJ BCo 28 vilken fick littera Co5a när den kom till SJ år 1945.
Litt F som i finkor
Litt F(inkor). Sist i SMJ-tåget på spår 4 ser vi en F1 som byggdes i många olika utföranden för både SJ och privatbanor från omkring år 1900. De var i trafik fram till mitten av 1960-talet och gick i de flesta persontåg både på huvud- och sidobanor. TGOJ-tåget på spår 2 har en F5 som sista vagn. SJ hade mer än 200 stycken sådana vagnar och TGOJ hade 5 stycken. En SJ F5 inredd för tidningstransporter står på spår 8. Boggiresgodsvagnen på spår 1 är en Fo4. Mellan 1943 och 1950 byggdes 25 stycken Fo4-vagnar.
De korta G-finkorna med platta tak i förgrunden har littera Gs/Gsh/Gsk. Underlittera ’s’ anger lastkapaciteten och den sista bokstaven i litterat beskriver inredningen (’h’ står för häst och ’k’ för köttkrokar). Den längre vagnen med platt tak är en f.d. BJ G4. I höger bildkant vid magasinet står en annan Grh (senare Gbl), föregångare till standard G men med kortare hjulbas. Tre reklammärkta standard G syns också, en av dem är uthyrd till Ekbröd och har därför dörren täckt av en reklamskylt för bageriet.
Litt H, kyl- och värmevagnar
Huvudlittera H har kyl- och/eller värmemöjligheter. Temperaturkänsliga varor kräver speciella vagnar. (Isolerade vagnar har huvudlittera G.) I det ångloksdragna tåget finns två stycken H1-vagnar från omkring år 1900. I persontåget, direkt efter loket, går två stycken He tillverkade på 1950-talet. I det Da-loks dragna godståget går en Grf mellan två standard H. Alla vagnar på bilden med huvudlittera H kyls med is. På 1950-talet började även de s.k. köldvagnarna med elektriskt drivna kylaggregat komma (inte med på bilden).
Litt I, små malmvagnar
littera Im, f.d. malmvagnar från 1880-talet, är de första två vagnarna framför det lilla ångloket därefter en littera Is av tyskt ursprung (typ “Halle”) och längst bort en Ibr (även kallad Kinesvagn). Ibr-vagnarna köptes från Belgien under åren 1939–1941. De hade beställts av en kinesisk järnväg men kunde inte levereras dit på grund av kriget. Bakom dieselloket syns två stycken Iss, även de köpta från Tyskland där typen kallades för “Breslau”. De övriga vagnarna i tåget är olika typer av f.d. SWB-malmvagnar. På SJ fick de littera Iam, Iar och Ias.
Litt L användes ursprungligen för träkolsvagnar. Träkol behövdes i hyttorna vid järnframställning och stora mängder träkol gick åt vilket krävde omfattande transporter. På bilden ses Lg- och Lgr-vagnar från 1920-talet lämna Kolaråsen på väg till Bångfors Bruk. Växlingspersonalen i Kolaråsen har begått ett allvarligt misstag, kan du se vilket?* Under bron går vagnar av typ Lu, en vagntyp som togs i bruk av SJ under sent 50-tal. Träkolstransporterna hade då minskat. Vagnarna användes istället för is- och kokstransporter.

*) Vilket felet är? Vagnar med brandfarligt gods direkt efter ångloket utan skyddsvagnar!

Littera M har varit beteckning på malmvagnar från tidigt 1900-tal. De typiska treaxliga lådvagnarna med träkorg köptes till järnvägar i mellansverige runt förra sekelskiftet. Flera utföranden fanns med littera M, M1, M2, M3 och Mss. Några sådana kan ses på gruvbangårdens spår fyra. Malmbanan satsade tidigt på bottentömningsvagnar. Mas av 1908 års typ har nitad korg och rätvinkliga hörn på korgen. Mas av 1950 års typ har svetsad korg och rundade korghörn. Masvagnar flyttades senare från Malmbanan till Bergslagen.
O-vagnar var den vanligaste vagnstypen vid de svenska järnvägarna. Den korta typen littera Os/Osu (3–4 m hjulbas) var ombyggda från typer som littera N, NN och I3. Ombyggnationen startade på 1920-talet. De cirka 1400 stycken medellånga Or (5–6 m hjulbas) var huvudsakligen ombyggda NN4/NN5-vagnar. Standard O (7 m hjulbas) fanns i över 7600 exemplar på SJ och privatbanor. Andra varianter var littera Oa (med tre axlar), Ob (med boggier) samt Oubhl för transport av storbehållare.
Litt Q för ofta tankarna(!) till cisternvagnar med littera Q12 (bilden). Men littera Q stod egentligen för “specialvagn” och huvudlitterat rymde många olika typer av vagnar. Cementvagnar hette Q14, tungtransportvagnar Q1, Q23, Q40 och Q45. Sidotippvagnar hade Q6, Q7 och Q44. Vagnar för järnvägens interna behov som lokkols- och torvpulvervagnar, vagnar för belysningsgas, makadamvagnar samt överföringsvagnar (smalspår på normalspår och vice versa) återfanns också inom littera Q.
Litt R - restaurangvagn. Längst till vänster på bilden står en Ro3c från 1953. Teakvagnen har SJ-littera Ro2 (f.d. BJ litt Ro), tillverkad av Kockums 1915. Längst till höger en nitad Ro3a från 1930-talet inkopplad i ett passerande tåg. Den blå vagnen är Ao3 2904, tillhörig Hans Majestät Konungen. Tydligen pågår även någon provmålning. Den rödsvarta vagnen lär ha arbetsnamnet RB4 men eftersom den inte ska trafikera spåren förrän på 1980-talet finns ännu gott om tid att experimentera med färgerna.
U (rälsbussläp) är månadens huvudlittera. Från vänster; UDFo3 (tre stycken tillverkades av Hilding Carlsson, HC, i Umeå 1947 till GDG-banorna), UBFo2 (sju stycken tillverkades av HC för SWB och WAJ mellan 1939–1946), längst fram en Yo1s. Vid plattformen från vänster; YBo6-motorvagn, UDFo15 (tillverkades i 24 exemplar 1956–1958) och sist UFo6 (30 stycken tillverkade av Eksjöverken 1953–1957). HC-fordonen var i tjänst till cirka 1960 och Y6-varianterna en bit in på 1980-talet.