SMJ-vingar-6

Bildgalleri

Temabilder: Stillbilder som visar rörelse (2014)

Det var en som undrade om man inte kunde få med rörelser i bilderna. I stillbilder?! Men det är klart med litet trixande så kan man åtminstone visa var rörelse kan förekomma, så här är några försök.

Foto: LGF, Anders L
Text: Anders L

Infartssignalen till Mohällarne ändrar läge från ’stopp’ (horisontell sema­forvinge) till ’kör sakta, sidospår’ (båda semaforvingarna pekar snett upp­åt). Hade endast den övre vingen pekat snett uppåt hade det inneburit in­fart på huvudspår vilket i Mohällarne är spår 2.Brevbärare Persson, i folkmun känd som Postis Per, är ute på sin runda. Den nya bron över järnvägen sparar tid åt fordonstrafiken som nu slipper väntandet vid plankorsningen. Fotografen är Doktor Krall, en lokal järnvägsentusiast som hittat en bra fotoplats på den nya bron.
Malmtågsloket litt N3
Malmtågsloket litt N3 på vändskivan under sin färd från lokstallet till det väntande tomtåget på malmbangården. Vid utfartsspårets vattenhäst förbereds så att det utgående lokets vattenförråd fylls upp till kanten. Ett annat N3-­lok står på ankomstspåret till lokstallet och har just fått kol­ och vattenförråden påfyllda. Därefter skall loket stanna till över slaggropen.Brevbärare Persson har fikat med gubbarna på lokstationen och fortsätter nu sin runda. Arbetet i och kring lokstallet återupptas efter rasten. Omnibussbolagets äldsta fordon har av något skäl parkerats inne på lokstationens område. Men vem är mannen i den grå uniformen och varför han gör som han gör med sin högra arm? Hälsar han på någon långt bort?
Ett tomtåg med malmvagnar passerar Mohällarne station i riktning Farsarvet och Kvarngruv­an. Malmtågen avgår från och ankommer till malmbangården i hamnen. Övriga tåg till Mohällarne har sin start eller slutpunkt på bangården vid stationen. Genomgående malmtåg går via spår 12 på Mohällarne vilket är huvudtågväg på stationen. Spår 12 ska utläsas; station 1, spår 2.Anslutande bussar från Jarlsvik och Ruttne har ankommit Mohällarne och släppt av sina passagerare. Med tanke på allt folket kring stationen ska nog ett personförande tåg snart avgå. Husvagnsfabrikens direktör Sjöborg klädd i ljus rock hälsar på en bekant. En löpsedel på kiosken tilldrar sig stort intresse från fröken Svensson och stationskarl Berg vilar sig på bänken på plattform 1.
Rälsbussen är på väg in på spår 22 på Kolaråsens station (station 2) som har omvänd spårnumrering. Malmtåget står på spår 21 (station 2, spår 1). Normalt räknas spåren från stationshuset men efter en brand 1939 har man flyttat tillbaka verksamheten till det gamla stationshuset utan att (än en gång) ändra spårnumreringen. Sovvagnen står således på spår 23.Sovvagnsförbindelsen till Kolaråsen gör det lätt att resa till något av traktens hotell och pensionat. Området är känt för sin vackra natur och naturligtvis för sin hälsobrunn, Kola Brunn, som sedan många år förestås av Dr Mortis med benäget bistånd av hustrun Rigmor. Tur att brevbärare Persson inte ramlade och blev liggande på spåret i sin brådska.
Bommarna vid vägövergången har gått ner och lokalgodståget får nu kör i infartssignalen (semaforen) och kan rulla in till spår 2. Det mötande malm­tåget har redan ankommit till stationen. Normalt undviker man att stoppa malmtågen, tidtabellen är lagd så att de ska kunna passera stationerna utan att stanna. Kanske en försening just denna dag?Bångfors har många ankommande och avgående vagnar och uppställ­ningsspåren på stationen används flitigt. Det nya bruket nås via ett stickspår i bangårdens norra ända och vägtrafikanter till Nya Bruket måste passera järn­vägsövergången. Brevbärare Persson är på väg till Nya Bruket. Klädnypsfjäderfabriken är välbesökt med flera bilar utanför fabriken.
Ett olastat malmtåg är på väg mot Farsarvet där två tomma ’halvor’ kopplas ihop till ett längre tåg som sedan dras till Kvarngruvan av SJ:s ellok. Processen blir omvänd när malmtågen som kommer från gruvan går som ett tåg på SJ och blir två tåg på privatbanan. Den fartfyllda bilden till trots är största till­åtna hastighet för malmtågen på SMJ 50 km/h.Tåget befinner sig på bron över Bångfors kanal. Kanalen byggdes mellan 1850–1865 och förbinder sjöarna Eken, Kalven och Storen. Kanalen ut­gjorde en viktig transportapparat i området under dryga 20 år. Sedan kom järnvägen och tog över merparten av transporterna. Postis Per utnyttjar ned­försbacken för att försöka hålla jämn fart med tåget på bron.
Anläggningar med bommar (även grindar förekom), ljud och ljus är högst i kedjan av vägskydd. Vägskyddet vid bron över Dretbäcken är en sådan anläggning. Den enklaste formen av plankorsning saknar ljud­ och ljussignalering, där sig­nalerar tåget för att förvarna om sin ankomst. Därefter kommer anläggningar med ljud (klocka) och ljus som aktiveras vid tågets ankomst, manuellt eller av tåget.Sommaren 1955 var en av de varmaste under 1900-talet och landets vattendrag hann värmas upp ordentligt. Det är väl därför det fortfarande finns besökare på badplatsen trots att vi hunnit en bit in på hösten. De badande kommer snart att störas av bullret från två stycken J29:or som övar lågflygning. Är det de unga damerna vid badet som lockat brevbärare Persson att ta en omväg?
En rälsbuss litt YB06 ankommer till Ekensholm. Rälsbussar börjar ersätta lokdragna tåg på banor med litet resandeunderlag. Rälsbussen kräver färre och kortare startförberedelser än ett ånglok och kan köras av en rälsbussförare (lägre lön) som också får agera tågbefälhavare och konduk­tör. Rälsbusstrafiken ger alltså mindre kostnader för förvaltningen.Den lilla insjöbåten S/S Svanen angör fortfarande bryggorna i Häre Stycke­bruk och Bro under sina seglatser på sjön Eken. Båttrafiken har dock minskat i takt med att SMJ Omnibuss AB utökat sitt trafiknät. Handlare Sjökvist med sällskap (hon lär heta fröken Britta), tar en tur i roddbåten och den svartsjuke brevbärare Persson övervakar skeendet från kajen.
Bommarna börjar fällas just när den blå bussen på bilden, som trafikerar linjen Ekensholm–Yggersbo–Hammartolfta–Holm, har hunnit över. Saxnora Omnibus AB, ett dotterbolag till järnvägsbolaget, trafikerar orter som inte nås av tågen. Järnvägsförvaltningar hade ofta bussbolag för detta syfte, ibland även med åkeriverksamhet för godstransporter.Träkolsproduktionen krävde enorma mängder skog. Runt bergsmansgården har inte skogen återhämtat sig efter att ha huggits ned för att användas i kol­ milorna. Djuren på gården hjälper väl också till att hålla rent på marken. Den forna bergsmansgården bebos numer av jord-­ och skogsbrukaren Carl­Johan Åström, tremänning till vår gamle bekant Postis Per.
Malmtåget passerar Ramsbo i marschfart. Samtidigt växlar dieselloket in tomvagnar till sågen, kanske för att hämta sågat virke. Ramsbosågen både tar emot och sänder iväg gods med järnvägen. Sågtimmer kommer till sågen via flottning eller med godsvagnar där lasten då tippas i vattnet utanför såg­en. Sedan spelas stockarna in i sågen via uppfordringsrampen.Paret Björk är på väg ner på plattformen för att invänta sitt tåg. Herr Björk ska till tandläkaren i Ekensholm och fru Björk följer med och passar på att göra en del inköp i staden. Kamrer Hammarberg ska också till Ekensholm, dock i ett tjänsteärende. Postis Per tar sats med cykeln för att klara backen upp mot Ramberget på sin väg hemåt efter dagens runda.
Persontåget
Ett persontåg medförande en cykeltransportvagn avgår just från Farsarvets station. Malmtågsväxling på Farsarvet. Den första tomhalvan har efter ankomst backats ner på lantmännenspåret. När den andra tomhalvan nu anlänt kopplas de två halvorna ihop till ett tåg. Ångloket rullar bort till till lokstal­let och ett SJ­-ellok tar över och drar tåget till Kvarngruvan.Från Farsarvet utgår bussar mot Saxnora (via Virhyttan), Midgård (via Gissingsbacka) samt Västanå. Den lokala trainspottern ”Kopplet” Otter­fors fotograferar det avgående persontåget från sin position på plattformen. Annars är intresset oftast ånglok av vilket det fortfarande finns gott om på SMJ. Brevbärare Persson är sin vana trogen på väg i sitt arbete.
Ett norrgående godståg möter ett malmtåg vid Tvåbäcksnäs där fotografen fångat mötet på bild. Malmtåget närmar sig sitt slutmål Kvarngruvan. Olika typer av dragkraft används i malmtågen mellan Kvarngruvan och Farsarvet. Idag är det ett SJ Ma-­lok som drar tåget. Den vita byggnaden i bakgrunden är ett vattenkraftverk som levererar el till gruvorna i området.Saab:en vid järnvägsövergången är på väg mot byarna Geijerslund och Hol­lola. Den sistnämnda har ett finskklingande namn vilket beror på den lilla grupp finska immigranter som i mitten av 1800-­talet grundade byn på det berg som senare fick namnet Finnhöjden. Dessa trakter är långt bortom brevbärare Perssons distrikt och han är således inte med på bilden denna gång.