Trafikkurs

Introduktion

Vårt trafik­spel skall åter­spegla vårt trafik­om­rådes behov av trans­porter på ett trovär­digt sätt och utförs enligt en tidta­bell och ett Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR). Denna trafik­kurs skall ge en insikt i och förstå­else av en tidta­bells olika delar och använd­ning. Kursen omfattar bl.a. arbets­upp­gifter och ansvars­om­råden för Trafik­chef (TC), Tågle­dare (TL), Tågkla­re­rare (-biträde) och Lokfö­rare (-biträde).

Presen­ta­tio­nerna nedan är dels avsedda som refe­rensma­te­rial och för de trafik­kurser vi håller för våra medlemmar, dels skapade för att ge insikt i och kanske ge uppslag för trafik­spel på din egen anlägg­ning. Detta är SMJ:s tolk­ning och använd­ning av före­bilder från verk­lig­heten.
(Säker­heten på en bana bygger dess­utom på banans spårupp­byggnad, stan­dard och kvalitet på lok och vagnar, men det faller utanför denna trafik­kurs.)

Begreppsförklaringar

För att säker­heten skall vara hög på en bana, så finns det ett antal begrepp som man bör förstå och använda. Här har vi listat ur vårt eget Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR) en del begrepp som före­kommer i hemsi­dans texter.

Det är Trafik­che­fens (TC) ansvar att se till att dessa begrepp komplet­teras och förtyd­ligas om tvek­sam­heter skulle uppstå. Men det är varje i trafiken delta­gande medlems ansvar att förstå och använda dessa begrepp.

• Banan = järn­vägen med dess över- och under­byggnad samt vid spår befint­liga eldrift­led­ningar med därtill hörande delar.
• Bandis­po­si­tion (bdisp) = del av spår mellan två dpl som upplå­tits för t.ex. vagnut­tag­ning.
• Behovsup­pe­håll = uppe­håll som görs om det finns på eller avsti­gande på stationen. Ett behovsup­pe­håll markeras med “kryss i ring” i den grafiska tidta­bell.
• Dag = tiden från solens uppgång till dess nedgång.
• Drift­plats (dpl) = gemensam benäm­ning på station, last­plats och håll­plats.
• Förartur­lista = dags­order för en förare. Där finns i krono­lo­gisk ordning upptagna samt­liga tåg som berör föraren.
• Grafisk tidta­bell (graf) = bygger på det Carte­si­anska koor­di­nat­sy­stemet, där tiden är avsatt på x-​axeln och drifts­plat­serna på y-​axeln. Med hjälp av denna “graf” kan man se var varje tåg vid vilken tidpunkt som helst förväntas befinna sig.
• Huvud­spår = för tågrö­relse på linjen avsedda spår.
• Håll­plats (hpl) = för trafik­ut­byte avsedd plats på linjen utan sido­spår eller huvud­signal.
• Järn­vägs­fordon = lok, räls­buss, loko­motor eller annat fordon som är avsett att fram­föras på spår.
• Järn­vägsur­spår­ning = det olycks­fall, då ett järn­vägs­for­dons hjul ej längre rullar på skenorna, utan sedan hjul­flän­sarnas förmåga att leda fordonet på och utefter spåret upphört, befinner sig bredvid skenorna.
• Last­plats (lpl) = plats på linjen med sido­spår, med eller utan huvud­signal.
• Linjen = banan utanför de beva­kade statio­nernas gränser.
• Lokfö­rare = den som är ansvarig för tågfor­dons fram­fö­rande.
• Natt = tid på dygnet som ej är dag.
• Resande = alla personer, som färdas med tåg, dock ej tjänst­gö­rande järnvägs-, post- och tull­per­sonal och ej heller personer, som medfölja för tillsyn av djur, gods eller fordon.
• Räls­för­höj­ning = ytter­rälen ligger högre än inner­rälen för att motverka cent­ri­fu­gal­kraf­terna. Vanligtvis även benämnd dose­ring.
• Sido­spår = spår som normalt ej är avsedda för tågrö­relse.
• Slut­vagn = vagn sist i tåg. Skall i verk­lig­heten vara utrustad med s.k. slut­signal.
  Anm. – Eftersom dessa blir små i modell (dvs. svåra att hantera och se) används i stället en vagn avvi­kande i t.ex. färg, märk­ning eller last.
• Station = plats med huvud­signal, där spår för möte eller förbi­gång finns. Obemannad station anses alltid som en del av linjen och skall ha rak genom­fart.
• Stations­gräns = punkt på banan omedel­bart utanför statio­nens yttersta infarts­signal.
  Anm. – Består infarts­sig­nalen av T-​semafor, går dock stations­gränsen omedel­bart utanför yttersta växeln.Också; punkt på en stations­sträcka dit tågkla­re­rares skyl­dig­heter och befo­gen­heter sträcker sig.
• Största tillåtna hastighet (sth) = den högsta hastighet med vilken ett tåg eller järn­vägs­fordon får fram­föras på en bandel. Kan även anges som begräns­ning för ett tåg eller järn­vägs­fordon.
• Säker­hets­ord­ning (SäO) = enligt järn­vägs­sä­ker­hets­lagen skall det för varje verk­sam­hets­ut­ö­vare finnas en säker­hets­ord­ning. Motsva­righet hos de enskilda järn­vä­garna heter Tjänst­gö­rings­reg­le­mente. Järn­vägs­in­spek­tionen är den myndighet som utövar tillsyn av säker­heten på våra järn­vägar.
• Tidta­bell (TdT) = samlings­namn för alla doku­ment, t.ex. den grafiska tidta­bellen och tågord­nings­listor, som till­sammas beskriver den plane­rade trafiken på en bana.
• Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR) = den skrift som reglerar perso­na­lens tjänst­gö­ring och fram­fö­rande av tåg och andra fordons­rö­relser.
• Tjäns­te­tid­ta­bell (TjTdT) = samman­ställ­ning av de uppgifter enligt vilka tåg skall fram­föras. Finns i Tidta­bells­boken del B.
• Trafik­chef (TC) = chef över trafi­kav­del­ning inom en järn­vägs­för­valt­ning.
• Tåg (tågrö­relse) = järn­vägs­fordon som fram­förs enligt tidta­bell mellan stationer.
• Tågan­mälan (TAM) = anmälan per telefon från en station till nästa station för att förhindra att flera tåg samti­digt befinner sig på samma huvud­spår och tågan­mäl­nings­sträcka.
• Tågan­mäl­nings­sträcka = bansträcka från en bevakad stations gräns till nästa beva­kade stations gräns.
• Tågfordon = järn­vägs­fordon som är avsett att fram­föras i tåg. Till tågfordon räknas även räls­buss.
• Tågkla­re­rare (tkl) = person som av TL föror­dats att på bevakad station över­vaka och ansvara för tågrö­relser och annan verk­samhet på tågspår.
• Tågle­dare (TL) = person som av trafik­chefen förord­nats att leda och över­vaka tågrö­rel­serna.
• Tåglista = beskriv­ning på samt­liga i tidta­bellen delta­gande tågfordon.
• Tågord­nings­lista = förteck­ning i krono­lo­gisk ordning över samt­liga tåg som berör stationen.
• Tågspår = spår på station som är avsett för tågrö­relse.
• Tågväg = spår eller delar av spår som är avsett för ett visst ankom­mande eller avgå­ende tåg.
   – Huvud­tågväg = den vid infarten rakaste tågvägen.
   – Sido­tågväg = annan tågväg än huvud­tågväg.
• Vagnut­tag­ning (vut) = uttag­ning av fordon på tågspår på annat sätt än som tåg eller växlings­rö­relse.
• Växlings­rö­relse = rörelse med fordon på eller omedel­bart utanför drift­plats för att flytta fordon inom drift­plats eller flytt­ning av tåg under uppe­håll.
• Över­gångs­kurva = kurva med en succes­sivt mins­kande radie för att mini­mera sidkraf­terna vid färd genom kurvan. I modell åstad­koms över­gången lämp­ligen med s.k. flex­räls eller i enklaste fall med fasta kurv­spår med olika radier.

Grafisk tidtabell

Allmänt

Den grafiska tidta­bellen sträcker sig över, precis som i verk­lig­heten, ett dygn och ligger till grund för tågordnings- och förartur­listor som alla till­sam­mans utgör en tidta­bell. (I verk­lig­heten finns även s.k. anslags­tid­ta­beller till passa­ge­rarnas gagn, men de blir så små i modell…)

För att upprätta en tidta­bell behövs kunskap om:

• Trans­port­behov och trans­port­vägar
  t.ex. antal malmtåg som skall gå mellan Farsarvet och Mohäl­larne (utskepp­nings­hamn) ett trafik­dygn.
• Anslu­tande tåg eller vagns­ut­byte mellan SJ och SMJ
  t.ex. post- eller sovvagn som skall hämtas i ett SJ-​tåg, eller varför inte malmtåg som är SMJ:s vikti­gaste trans­porter.
• Banans egen­skaper 
  t.ex. banans bärighet och lutningar som gör att malmtåg från SJ måste delas i Farsarvet innan vidare trans­port på privat­banan SMJ kan ske. Även antalet mötessta­tioner och kapa­citet måste beaktas.
• Till­gång till rullande mate­riel
  t.ex. därför att i SMJ:s lokaler finns inget rullande mate­riel kvar mellan trafik­kväl­larna. Detta gör att tidta­bellen måste skapas med viss flex­i­bi­litet och utan alltför stark detalj­styr­ning av tågslag och samman­sätt­ningar (t.ex. kan ett persontåg få bli ett blandat tåg om inte till­räck­ligt med person­vagnar finns).

Det är Trafik­che­fens (TC:s) ansvar att se till att en tidta­bell i alla sina delar tas fram. Men det är varje Lokfö­rares (Lf) och Tågkla­re­rares (Tkl) ansvar att ha kännedom om vad en graf inne­håller och visar.

(Vill man läsa mer detal­jerat om hur en tidta­bell skapas så finns det ett kapitel om detta i vår bok Ekens­holms­banan – Bergs­lagen på spåren.)

Uppbyggnad

Koordinatsystem
Den grafiska tidta­bellen ritas i ett s.k. Carte­si­anskt koor­di­nat­system där man avsätter tiden på x-​axeln och avstånden (dvs. drift­plat­serna) på y-​axeln.

Varje tåg visas sedan med en linje dragen från den avgångstid på en station till dess ankomsttid på nästa station. Lutningen på den dragna linjen visar dels rikt­ningen på tåget och dels hastig­heten på tåget (ju bran­tare linje desto snab­bare tåg).

Tågnummer och tågslag
Varje tåg eller fordons­rö­relse åsätts sedan en beteck­ning, ett s.k. tågnummer, som åter­kommer i övriga tågordnings-, förartur- och tåglista. På SMJ är det jämna tågnummer söderut (mot Mohäl­larne) och ojämna tågnummer norrut (mot Farsarvet).

Dess­utom åtskiljs de olika tågslag genom att olika nummer­se­rier används för t.ex. persontåg och malmtåg och att person­fö­rande tåg ritas med en grövre tåglinje.

Tågpar
Det går normalt lika många tåg i vardera rikt­ningen under ett trafik­dygn, annars skulle ju alla tåg och fram­förallt lok samlas i banans ena ände. De tåg som motsvarar varandra, och går i motsatt rikt­ning kallas ett “tågpar”. De har ofta ungefär samma avgångs­tider från resp. utgångs­sta­tion. Det kan också vara samma tågsätt som går fram och åter.

Beläggningsplan
Till en tidta­bell hör också en s.k. belägg­nings­plan för förartu­rerna. Det måste ju finnas lokfö­rare för alla tåg för annars blir det ju ingen resa trots “kör” i avgång­sig­nalen! Alltså gäller det att dels se att antalet lokfö­rare klarar att fram­föra tågen enligt tidta­bellen, dels att det inte blir för stres­sigt för respek­tive lokfö­rare.

Denna belägg­nings­plan ritas ut direkt under grafen i samma tidsaxel som grafen. Detta för att man lättare skall kunna avläsa vilken lokförartur som skall fram­föra vilket tåg.

Tågrörelser

Avgång och ankomst
Avgång och ankomst repre­sen­teras av att en tåglinje börjar eller slutar vid en drifts­plats­linje. I en verklig graf står det oftast även minut­talet vid avgång och ankomst. Vi brukar utesluta detta eftersom det kan blir för svår­läst med all infor­ma­tion.

Den exakta avgångs­tiden står i den s.k. tidta­bells­boken del B som bl.a. skall inne­hålla tjäns­te­tid­ta­beller för tidta­bel­lens samt­liga tåg. I brist på en tidta­bellsbok står det även för utgångs­sta­tionen i förartur­listan och för varje avgång i tågord­nings­listan. Det är tågkla­re­raren på varje station som med sin signal till lokfö­raren anger att det är avgångstid för tåget.

Ankomst­tiden till nästa station eller drifts­plats står i tjäns­te­tid­ta­bellen och saknas sådan får lokfö­raren läsa ut det ur grafen.

Uppehåll och behovsuppehåll
Ett uppe­håll på en station markeras med en bruten tåglinje som fort­sätter i samma rikt­ning vid ett senare klock­slag. Under uppe­hållet kan t.ex. växling för att hämta eller lämna vagnar ske.

Behovsup­pe­håll är ett kort uppe­håll på en station som enbart görs om det finns några på- eller avsti­gande resande. Markeras med ett kryss i ring på avgångs­tiden.

Möte och förbigång
Både möte och förbi­gång känne­tecknas av att ett tåg gör ett uppe­håll och sedan att ett annat tåg (eller flera) antingen möter eller förbigår (passerar) det första tåget.

Det är viktigt att möten och förbi­gång sker där så är planerat. Detta eftersom det dels kan ske växling för tåget med uppe­håll, dels finns begränsat utrymme på varje station eller drifts­plats.

Det är enbart tågle­daren (TL) som har rättighet att flytta ett möte eller förbi­gång och det är då denne som meddelar berörda lokfö­rare och tågkla­re­rare om detta.

Tåglista

Allmänt

Det är medlem­marna som indi­rekt styr vilken tidta­bell som kan köras en viss trafik­kväll. Det beror huvud­sak­ligen på den rullande mate­ri­elen som är till­gänglig. Tåglistan kan alltså inte göras upp i förväg (om ej speci­ella över­ens­kom­melser görs).

Det är ibland problem att hinna välja tidta­bell, sätta samman tågsätten, ställa ut tågen och fylla i tåglistan innan trafik­start. Detta är en viktig anled­ning till att medlem­marna skall vara nere i god tid på trafik­kvällen. Det är också av samma skäl som gör att vi inte kan öppna spär­rarna (insläppet) för tidigt.

För att upprätta och använda en tåglista behövs kunskap bl.a. om:

Till­gång till rullande mate­riel
Detta styrs av vilket rullande mate­riel som medlem­marna har tagit med sig till trafik­kvällen. Tågle­daren (TL) kan styra detta genom att utse en viss tidta­bell och sedan be medlem(mar) att ta med lämp­liga tågsätt eller vagnar.

Uppställ­ning av tåg
När en tågsam­man­sätt­ning bestämts skall den ställas ut på sin plats i angiven färd­rikt­ning. Loket skall, om möjligt, ställas upp inställt med rätt körrikt­ning i körkon­trollen så att lokfö­raren lättare skall veta lokets färd­rikt­ning. Detta är speci­ellt viktigt för tåg på SJ eftersom det dator­pro­gram som till stor del styr trafiken på SJ startar med inställ­ningen “A-​ände framåt”.

I samband med detta bör antalet körsteg och ev. inställ­ning av funk­tioner kontrol­leras och prov­köras. Då behöver detta inte göras av lokfö­rarna när de tar över ett lok.

Tips: A-​ände på ett ånglok skall vara den natur­liga fram­änden, dvs. där skor­stenen normalt sitter. På andra loktyper skall märk­ningen med deko­der­a­dress sitta närmare A-​änden (om möjligt). Dess­utom skall A-​änden peka uppåt när man läser märk­ningen rätt­vänd på under­sidan av loket.

Deko­der­a­dress och beskriv­ning av tågsättet
När ett tågsätt har valts ut skall lokets deko­der­a­dress (skall stå på under­sidan av loket) och tågsät­tets beskriv­ning på ett enty­digt sätt noteras på tåglistan.

Uppställ­ning av vagnar, växlingslok och reservlok
När alla tågsätt har ställts upp är det dags att placera ut lämp­liga vagnar för växlings­ar­bete, ev. växlingslok och reservlok på loksta­tio­nerna.

Tips: Vi har på SMJ en offi­ciell koppel­stan­dard för vagnar och lok som skall deltaga i växlings­ar­beter i trafiken, nämligen det ameri­kanska kopplet Kadee. Tråd­by­gel­koppel kan också före­komma vilket för att man måste tänka på vad som skall kopplas ihop.

Iden­ti­fi­e­ring av lok och tåg
Det är lokfö­rares (eller tågkla­re­rares) skyl­dighet att kontrol­lera iden­ti­teten på ett tåg eller lok innan kontrollen får tas över. Tänk på att beskriv­ningen i tåglistan visar det initiala utse­endet och att detta kan ha ändrats vid växling eller lokbyte.

Det är alltid viktigt med korrekt iden­ti­fi­e­ring sker. I annat fall kan ta över kontrollen av ett lok eller tåg som man inte avser… och därmed orsaka en olycka!

Det är tågle­da­rens (TL:s) uppgift att upprätta en tåglista för trafik­kvällen. Men, det är varje lokfö­rares och tågkla­re­rares ansvar att ur denna tåglista läsa ut tågnummer och deko­der­a­dress för ett visst tåg.

Tågförberedelser

Tågnummer
Eftersom det är tågnumret som iden­ti­fi­erar ett tåg i tidta­bellen är det viktigt att hålla reda på det.
Men, lika viktigt är det att tänka på att i ett senare skede av trafik­spelet (ett annat klock­slag) kan samma tåg ha bytt tågnummer!

Det är därför som alla tågnummer i tågom­loppet är listade både i uppställ­nings­planen och tåglistan.

Dekoderadress
SMJ har valt att till­dela varje medlem (som så önskar) ett eller flera inter­vall i den digital adress­rymden för lokde­kodrar. På så sätt kan man alltid använda samma deko­der­a­dress och kan undvika en tidsö­dande (och en möjlig felkälla) ompro­gram­me­ring av deko­der­a­dressen i loket innan trafik­start.

Deko­der­a­dress skall alltid sättas på en märklapp på under­sidan av loket.

Beskrivning tågsätt
Det gäller att klart iden­ti­fi­er­bart beskriva ett tågsätt. “T43 + person­vagnar” på två olika tågsätt gör ingen av trafik­del­ta­garna glada. Att det finns olika märk­ningar med loknummer på loket är litet för svårt att se på längre håll (och ibland ens utan försto­rings­glas).

Använd vagnarnas färg­sätt­ning, bansig­na­turer etc. och helst inte att samma loktyp används i flera tåg av samma tågslag.

Personalroller

Tågledare
Det är alltid tågle­daren som beslutar om samman­sätt­ningen av tågsätten, även om han natur­ligtvis tar till sig råd och idéer från medlem­marna.

Tåglistan är nästan tågle­da­rens vikti­gaste uppgift under trafik­kvällen. Löper trafiken som den skall utan lokskador, urspår­ningar eller andra trafik­stör­ningar skall inte tågle­daren behöva ingripa mer under trafik­kvällen!

Lokförare
Vid över­ta­gande av ankom­mande eller vändande lok skall dess­utom alltid kontrol­leras att loket/​tåget verk­ligen har inkommit och att ingen förse­ning före­ligger. I annat fall kommer man ju att styra ett lok som någon annan lokfö­rare fort­fa­rande tror sig köra!

Tågklarerare
Vid växling som utförs av tågkla­re­rare, se lokfö­rare.

Lokbyte
Det är alltid tågle­daren (TL) som beslutar om lokbyte efter rapport om lokskada från en lokfö­rare eller tågkla­re­rare.
Så fort ett lokbyte har skett skall det nya lokets deko­der­a­dress meddelas till berörda parter, dvs. de lokfö­rare och tågkla­re­rare som fort­sätt­ningsvis skall hantera loket i trafiken.

TjR – Tjänstgöringsregelmente

Tjänst­gö­rings­reg­le­mentet (TjR) är som järn­vä­gens “bibel”. Den anger de allmänna och särskilda regler gäller för trafiken på banan. Meningen är att de flesta situ­a­tioner som uppkommer skall kunna lösas med TjR. I de mycket få fall där anvis­ning ej ges kan Trafik­chefen (TC) utfärda särskilda före­skrifter.

Det är Trafik­che­fens (TC) ansvar att se till att dessa para­grafer och före­skrifter komplet­teras och förtyd­ligas om tvek­sam­heter skulle uppstå. Men det är varje i trafiken delta­gande medlems ansvar att förstå och använda dessa para­grafer och före­skrifter.

SMJ har ett tjänst­gö­rings­reg­le­mente som baseras på SJ Säker­hets­ord­ning (Säo) från 1950-​talet samt olika enskilda järn­vä­gars tjänst­gö­rings­reg­le­menten. Här visas ett utdrag med ett antal, för trafiken, viktiga para­grafer.

§49. Tågan­mälan (TAM) skall, på sätt som nedan anvisas, utväxlas mellan samt­liga beva­kade drift­platser, som ej enligt medgi­vande av trafik­chefen är befriade från detta.

• Tåg 21 skall gå från station A till station B

Tågklarerare station A	Tågklarerare station B
(Tidigast 15 för avgångstid) Kan tåg 21 avgå?	(När tågväg lagts) Klart för tåg 21
(När tåg avgått) Tåg 21 ut.	(När tåg inkommit) Tåg 21 in.

• Om station B vill skicka tåg 22 så snart tåg 21 inkommit låter TAM så här (“då-​klart”):

Kan tåg 21 avgå?	Klart för tåg 21. Kan tåg 22 avgå  då tåg 21 inkommit?
Klart för tåg 22 då tåg 21 inkommit.
Tåg 21 ut.	Tåg 21 in och tåg 22 ut.
Tåg 22 in.

Kap. II. Banan

§11. Lösa föremål, som läggs vid spår, får inte ligga närmare än 30 mm utanför rälsö­ver­kanten.

Kap. III. Tågen

§21. Tåg skall vara bemannat med lokfö­rare som dess­utom är tågbe­fäl­ha­vare.

§34. Innan tåg får avgå från drift­plats skall lokfö­rare kontrol­lera att

• “Avgång” erhål­lits
• den tid, då tåget får avgå, är inne.

§36. Vid ankomst till station skall tåget stanna när tågkla­re­raren visar signal “stopp”. Denna signal skall föregås av signal “kör sakta” under minst tre sekunder. Vid obevakad station skall tåget om möjligt stanna mitt för platt­formen.

§37. Tåg, som stannat på linjen, får backa endast för att undvika verklig fara. Tågle­daren skall meddelas innan back­ning sker.

Kap. IV. Driftplatser

§40. Trafik­chefen kan medge att tågkla­rerar­bi­träde får finnas på drift­plats. Tågkla­rerar­bi­trädet får utföra alla tågkla­re­ra­rens uppgifter, dock är ansvaret alltid tågkla­re­ra­rens.

§41. Under tågets uppe­håll på en drift­plats står lokfö­raren under tågkla­re­ra­rens befäl.

§44. Före tågets infart på och utfart från drift­plats skall tågvägen göras klar.
Detta innebär att tågkla­re­rare skall

• kontrol­lera att växling i tågvägen ej pågår
• kontrol­lera att tågvägen är hinderfri
• tillse att växlar ligger i rätta lägen samt är låsta.

§49. Tågan­mälan (TAM) skall, på sätt som nedan anvisas, utväxlas mellan samt­liga beva­kade drift­platser, som ej enligt medgi­vande av trafik­chefen är befriade från detta.
Se ovan.

§50. Tåg får ej avgå från drift­plats före avgångs­tiden enligt tjäns­te­tid­ta­bellen.

§52. Under tågets utfart från drift­plats skall tågkla­re­rare kvar­stanna på platt­formen och ge akt på tåget tills det passerat stations­gränsen.

§56. Var och en som upptäcker hinder eller fara för tåg, är skyldig att vidtaga åtgärder för att före­bygga missöde eller olycks­hän­delse. Inträffar händelse som kräver skyndsam hjälp skall var och en, som utan risk för säker­heten kan lämna sitt arbete, genast bege sig till platsen och lämna hjälp.

Förarturlista

Allmänt

Lokfö­ra­rens arbets­schema kallas Förartur­lista. En sådan upprättas för varje förartur utifrån belägg­nings­planen i den grafiska tidta­bellen. Denna lista visar vilka delturer som en lokfö­rare skall fram­föra under sin tur (tjänst­gö­ringsdag, dvs. i vårt fall en trafik­kväll).

Varje deltur listas med avgångstid från utgångs­sta­tionen och ankomst till slut­sta­tionen (för delturen men inte alltid för tåget) samt speci­ella åtgärder på avgångs- resp. ankomst­sta­tioner.

Till en del tidta­beller tas även en s.k. Tidta­bellsbok del B fram som då inne­håller tjäns­te­tid­ta­beller (inklu­de­rande vilken växling som ev. skall ske på mellan­sta­tioner). I annat fall är även t.ex. växling på mellan­sta­tioner medtagna som kommentar i Förartur­listan.

Till en lokfö­rares uppgifter hör att:

• Ha vetskap om TjR i tillämp­liga delar.
• De para­grafer i Tjäns­te­reg­le­mentet (se även förkortad TjR) som avser tågen är viktiga för att arbetet skall bedrivas på ett säkert sätt.
• Förstå och kunna utföra arbetet enligt förartur­listan
• Det är natur­ligtvis viktigt att man förstår hur förartur­listan är ett stöd för arbetet på en tur.
• Kunna till­go­do­göra sig infor­ma­tionen i en graf
• Eftersom grafen är en över­sikt över trafik­dygnet så bör man kunna läsa ut ev. påverkan på sitt tåg vid t.ex. vid ett flyttat möte.

Arbetsuppgifter

Tågsammansättning

• Utgå­ende från tågnumret på den aktu­ella raden i förartur­listan och beskriv­ningen på tåget i tåglistan skall tåget iden­ti­fieras på den angivna stationen. Tänk på att tågets samman­sätt­ning kan ha föränd­rats vid t.ex. vänd­ning eller växling.
• Deko­der­a­dress enligt tåglistan skall ställas in på körkon­trollen, men var uppmärksam på att tåget verk­ligen har avslutat ev. tidi­gare rörelse innan detta sker. Har lokbyte skett skall detta ha medde­lats av tågle­daren (TL) i god tid innan.

Koppelprov

• Innan ett tåg är klart för avgång från utgångs­sta­tionen så utförs i verk­lig­heten ett broms­prov, dvs. man kontrol­lerar att brom­sarna sätts an på sista vagnen.
• På SMJ:s bana så görs i stället ett koppel­prov, dvs. man kör tåget sakta framåt för att kontrol­lera att slut­vagnen också rör sig. Efter avslutat koppel­prov skall tåget tryckas ihop igen inför avgång. Detta blir då samti­digt en kontroll av att rätt deko­der­a­dress och körrikt­ning används på körkon­trollen.

Uppsikt

• Slut­vagnen i tåget skall iakt­tagas under hela tiden tåget fram­förs så att man genast upptäcker om några vagnar oavsikt­ligt har kopplat av. Tänk på att slut­vagnen kan ändras vid växling på statio­nerna.
• Under det att tåget fram­förs på en station skall man hela tiden vara uppmärksam på tågkla­re­ra­rens signaler.
• På linjen kan tåget hållas under uppsikt direkt, via speglar i loka­lens tak över station Ramsbo och vid infart till station Mohäl­larne eller genom att obser­vera spår­led­ning­arnas indi­ke­ring på panelen i lokfö­rar­hytten. (Man kan också iaktta åskå­darnas blickar och rörelser när ett tåg närmar sig, gäller speci­ellt för linjen mellan Ramsbo och Ekens­holm.)

Tågrörelser

Växling

• Före tågets avgång från sin utgångs­sta­tion eller efter tågets ankomst till sin slut­sta­tion kan lok behöva hämtas eller lämnas på loksta­tionen.
• På vissa stationer skall även vagns­ut­byte eller annan växling ske. Allt detta framgår av förartur­listan.
• I de fall lokfö­raren utför dessa rörelser skall tågkla­re­ra­rens signaler alltid följas uppmärk­samt.

Avgång

• Innan ett tåg avgår från sin utgångs­sta­tion, eller om en ny lokfö­rare tar över tåget, skall tågsam­man­sätt­ning, koppel­prov och inställ­ning av deko­der­a­dress på körkon­troll ha skett i god tid före den utsatta avgångs­tiden.
• Ögon­kon­takt med tågkla­reren skall tas ca 10-​15 min innan avgångs­tiden infaller. Detta så att signal “Avgång” genast kan obser­veras.
• Långsam fart skall hållas tills tåget i sin helhet har passerat en växel eller växel­gata och detta gäller speci­ellt om växlar passeras i avvi­kande läge. Först därefter får nomi­nell hastighet enligt tjäns­te­tur­listan (om sådan ej har upprät­tats används den grafiska tidta­bellen).

Linjen

• Skarp uppsikt hållas på tåget, även på signaler från personal och besö­kare utmed linjen.
  (Så att åtgärder genast kan vidtagas om något inträffar, t.ex. avkopplad vagn eller urspår­ning i växel på linjen.)

Ankomst

• Ögon­kon­takt med tågkla­reren skall tas när infarts­sig­nalen passeras (se indi­ke­ring på panelen i lokfö­rar­hytten).
• Innan loket går in i en växel­gata skall farten sänkas. Detta gäller speci­ellt vid avvi­kande läge på en växel.
• På tågkla­re­ra­rens signaler “Kör sakta” och “Stopp” skall farten ytter­li­gare sänkas och tåget sedan stanna.

Tågordningslista för station

Allmänt

Utgå­ende från varje drifts­plats­linje (vågrät linje) i den grafiska tidta­bellen så upprättas en tågord­nings­lista. Denna visar på ett mer detal­jerat sätt vad en Tågkla­re­rare (Tkl) behöver utföra under sin arbetsdag, t.ex. att klar­göra tåg före avgång, ta emot ankom­mande och skicka i väg avgå­ende tåg, utföra växlings­rö­relser på station.

Till en tågkla­re­rares uppgifter hör att:

• Ha vetskap om TjR i tillämp­liga delar.
• De para­grafer i Tjäns­te­reg­le­mentet (se även den förkor­tade versionen) som avser en drifts­plats är viktiga för att arbetet skall bedrivas på ett säkert sätt.
• Förstå och kunna utföra arbetet enligt stations­listan.
• Det är natur­ligtvis viktigt att man förstår hur stations­listan är ett stöd för arbetet på en station.
• Kunna till­go­do­göra sig infor­ma­tionen i en graf.
• Eftersom grafen är en över­sikt över trafik­dygnet så bör man kunna läsa ut ev. påverkan på sin station vid t.ex. omlagda möten.

Arbetsuppgifter

Säkerhetskontroller

• Före trafik­spe­lets början det göras en funk­tions­kon­troll av ställ­verket t.ex. genom att lägga om samt­liga växlar. Detta skall utföras at tågkla­re­raren. Brister i funk­tionen skall genast rappor­teras till Tågle­daren (TL) som då får avgöra om tekniker behöver till­kallas.
• Det är också tågkla­re­ra­rens uppgift att kontrol­lera att inget hinder ligger på eller bredvid spåret på ett sådant sätt så att tågens fram­fö­rande hindras. Likaså skall alltid en rörelse på stationen hela tiden bevakas och signal till lokfö­raren direkt ges om urspår­ning sker eller att vagnar kopplar loss.
• Det är alltid tågkla­re­raren som är ansvarig även om ett biträde finns på stationen.

Tågslag, förbigång och möte

• Tågväg skall ställas efter behovet som styrs av tågslag. Persontåg, räls­buss och blandat tåg skall natur­ligtvis fram­föras till perrong­spår.
• Tågväg för gods- och malmtåg skall om möjligt ställas direkt till tågspår av motsva­rande typ. I undan­tags­fall används perrong­spår.
• Vid förbi­gång och möte med genom­gå­ende tåg skall om möjligt den rakaste tågvägen användas.

Tågvägar

• Innan ankomst och före avgång skall tågvägar ställs mellan linjen och tågspår. En tågväg som ställs åtföljs oftast av en tågan­mälan om ett ankom­mande eller avgå­ende tåg och tågvägen bör ej (får ej) brytas innan tåget som tågan­mälan avser, har passerat.
• En tågväg för ett ankom­mande tåg skall ställas senast när tågan­mälan från den avgå­ende stationen tas emot. Det är tågkla­re­ra­rens uppgift att välja tågspår utifrån tågslag (framgår av tågnummer och tåglistan). Tågspår kan också vara angivet i tågord­nings­listan eller i Tidta­bells­boken del B (tjäns­te­tid­ta­bellen) om sådan har upprät­tats.

Tåganmälan (TAM)

• Innan tågets ankomst eller tågs avgång skall en tågan­mälan enligt §49 i TjR utväxlas med före­gå­ende resp. nästa station.
• När en tågan­mälan har avslu­tats får inte tågvägen som den berör användas för annat än det tåg som ingår i tågan­mälan. Detta innebär att man i en del fall måste utföra en växlings­rö­relse i motsatt ände av stationen för att undvika detta.

Tågrörelser

Ankomst

• Håll uppsikt efter ankom­mande tåg,
  antingen visu­ellt eller i före­kom­mande fall sista spår­led­ningen innan stations­gränsen.
• Upprätta ögon­kon­takt med lokfö­raren
  när loket har passerat stations­gränsen för att se att denne är beredd på att följa tågkla­re­ra­rens signaler.
• Signalen “Sakta” skall ges till lokfö­raren
  senast när tåget går in på det avsedda tågspåret.
• Signal “Stopp” skall ges till lokföraren
  när tågets slut­vagn har passerat hinder­fri­hetspålen.
• Beskedet “Tåg in” skall ges till före­gå­ende station
  för att därmed avsluta tågan­mälan som före­gick tågets ankomst.

Växling och växlingsvägar

• Vid behov av växling sköts det antingen med det i tåget ordi­narie loket eller med ett växlingslok på stationen.
• Då lokfö­raren skall utföra växlingen sker detta alltid på signaler från tågkla­re­raren.
• Är det tågkla­re­raren (eller hans biträde) som utför växlingen skall rätt deko­der­a­dress för loket användas (fås från tåglistan).
• Aktsamhet på att man inte korsar en ställd tågväg skall tagas. I vissa fall får växling avvakta ett avgå­ende eller ankom­mande tåg så att tågvägen frigörs (löses ut) och fritt spår erhålles.
• Lok och vagnar skall alltid passera den s.k. hinder­fri­hetspålen vid ett spår så att växel­gatan blir fri.

Avgång

• En tågan­mälan till nästa station ske.
  I god tid före avgång, dock ej tidi­gare än 15 minuter.
• Ögon­kon­takt skall upprättas med lokfö­raren och signal “Avgång” skall ges när avgångs­tiden infaller.
• Tåget skall iakt­tagas tills stations­gränsen har passe­rats så att man genast kan ge signal “Stopp” om någon urspår­ning skulle ske i en växel­gata. Beskedet “Tåg ut” skall ges till nästa station.
• Behovsuppehåll och genomgång
• Vid dessa till­fällen skall alltid tågan­mälan till nästa station redan ha utväx­lats. Då behövs endast ett kort stopp vid behov (passa­ge­rare som önskar stiga av eller på) eller så kan genom­gång direkt signa­leras till lokfö­raren.

Uppställningsplan

Allmänt

SMJ:s (säkerhets-)filosofi är att inga lok och vagnar lämnas kvar i klubb­lo­kalen mellan trafik­kväl­larna. Detta gör att vi inför varje trafik­kväll måste ställa upp lok och vagnar enligt en uppställ­nings­plan för tidta­bellen vi använder just den trafik­kvällen.

En uppställ­nings­plan upprättas bl.a. utifrån följande:

• Tåg- och vagnom­lopp.
  Det vanli­gaste tågom­loppet är helt enkelt ett tåg som vänder och går till­baka. Ett annat exempel kan vara ett godståg som hämtar och lämnar vagnar.
• Tågslag som normalt sett skall användas.
  Eftersom vi måste anpassa tågs­laget efter till­gången på rullande mate­riel varje trafik­kväll så är det angivna tågs­laget att se som en stark rekom­men­da­tion.
• Lok och vagnar som kommer att användas i växlings­ar­bete.
  Inne­håller tidta­bellen mer omfat­tande växlings­ar­beten skall även växellok och vagnar för växling placeras ut efter behov. Till denna kate­gori kan även reservlok räknas.
• Uppställ­ning av tåg, lok och vagnar.
  Vart­efter tåg och vagnar kompo­neras ihop av till­gäng­ligt mate­riel placeras de ut på (eller körs till) anvisad plats och ställs i rätt utgångs­rikt­ning. Detsamma gäller växlings- och reservlok.
• Det är Trafik­chefen (TC) skyldighet att en tidta­bell i alla sina delar tas fram.
• Det är Tågle­da­rens (TL:s) ansvar att ha kännedom om vad uppställ­nings­planen inne­håller för att kunna använda den aktu­ella trafik­kväl­lens rullande mate­riel.

Linjerörelser

Tåg- och vagnsomlopp
Finns det till­räck­ligt med tåg så kan man med fördel dela några av de angivna tågom­loppen så att man kör ett annat tågsätt i stället för att vända det första. Detta skall då åter­speglas i tåglistan.
Vagnar som skall växlas mellan olika tåg måste ha koppel som finns i motsv. tåg.

Tågslag
Byter man tågslag bör det ske till ett “liknande”, t.ex. kan ett persontåg bli en räls­buss eller ett blandat tåg, ett malmtåg kan möjligen bli ett gruståg eller oljetåg (det finns även en olje­hamn i Mohäl­larne).

Stationsrörelser

Växellok
I förartur­listan finns det ibland inlagt att växling skall ske. Lokfö­raren skall ställa sitt lok och sina tjänster till förfo­gande för tågkla­re­raren.

Vid andra till­fällen måste tågkla­re­raren själv utföra växlingen och ett växellok måste då finnas till­gäng­ligt på stationen, normalt sett enbart på ändsta­tio­nerna Farsarvet och Mohäl­larne.

Vagnar
Vagnar som placeras ut skall om möjligt vara rele­vanta för sin trafik­upp­gift, t.ex. tank­vagnar i olje­hamnen, täckta vagnar vid gods­ma­gasin och öppna vagnar i Ramsbo såg.

Finns det vagnar som inte behövs i trafiken kan dessa ändå ställas upp på lämp­liga spår för att ge ett mer realis­tiskt scenario.

Reservlok
Eftersom man i verk­lig­heten oftast har fler lok till­gäng­liga än de som går i trafik så kan vi anamma detta även i modellen.

Lämp­ligt reservlok skall om möjligt placeras ut på varje loksta­tion, dvs. Farsarvet, Ekens­holm och Mohäl­larne. Detta ökar möjlig­heten att kunna ersätta en lokskada och samti­digt så visas fler fordon upp.