Grafisk tidtabell

en grafiska tidtabellen sträcker sig över, precis som i verkligheten, ett dygn och ligger till grund för tågordnings- och förarturlistor som alla tillsammans utgör en tidtabell. (I verkligheten finns även s.k. anslagstidtabeller till passagerarnas gagn, men de blir så små i modell...)

För att upprätta en tidtabell behövs kunskap om:

Det är Trafikchefens (TC:s) ansvar att se till att en tidtabell i alla sina delar tas fram. Men det är varje Lokförares och Tågklarerares (Tkls) ansvar att ha kännedom om vad en graf innehåller och visar.

(Vill man läsa mer detaljerat om hur en tidtabell skapas så finns det ett kapitel om detta i vår bok Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren.)

Uppbyggnad

Tågnummer och tågslag
Varje tåg eller fordonsrörelse åsätts sedan en beteckning, ett s.k. tågnummer, som återkommer i övriga tågordnings-, förartur- och tåglista. På SMJ är det jämna tågnummer söderut (mot Mohällarne) och ojämna tågnummer norrut (mot Farsarvet).

Dessutom åtskiljs de olika tågslag genom att olika nummerserier används för t.ex. persontåg och malmtåg och att personförande tåg ritas med en grövre tåglinje.

Tågpar
Det går normalt lika många tåg i vardera riktningen under ett trafikdygn, annars skulle ju alla tåg och framförallt lok samlas i banans ena ände. De tåg som motsvarar varandra, och går i motsatt riktning kallas ett "tågpar". De har ofta ungefär samma avgångstider från resp. utgångsstation. Det kan också vara samma tågsätt som går fram och åter.

Beläggningsplan
Till en tidtabell hör också en s.k. beläggningsplan för förarturerna. Det måste ju finnas lokförare för alla tåg för annars blir det ju ingen resa trots "kör" i avgångsignalen! Alltså gäller det att dels se att antalet lokförare klarar att framföra tågen enligt tidtabellen, dels att det inte blir för stressigt för respektive lokförare.

Denna beläggningsplan ritas ut direkt under grafen i samma tidsaxel som grafen. Detta för att man lättare skall kunna avläsa vilken lokförartur som skall framföra vilket tåg.

Tågrörelser

Avgång och ankomst
Avgång och ankomst representeras av att en tåglinje börjar eller slutar vid en driftsplatslinje. I en verklig graf står det oftast även minuttalet vid avgång och ankomst. Vi brukar utesluta detta eftersom det kan blir för svårläst med all information.

Den exakta avgångstiden står i den s.k. tidtabellsboken del B som bl.a. skall innehålla tjänstetidtabeller för tidtabellens samtliga tåg. I brist på en tidtabellsbok står det även för utgångsstationen i förarturlistan och för varje avgång i tågordningslistan. Det är tågklareraren på varje station som med sin signal till lokföraren anger att det är avgångstid för tåget.

Ankomsttiden till nästa station eller driftsplats står i tjänstetidtabellen och saknas sådan får lokföraren läsa ut det ur grafen.

Uppehåll och behovsuppehåll
Ett uppehåll på en station markeras med en bruten tåglinje som fortsätter i samma riktning vid ett senare klockslag. Under uppehållet kan t.ex. växling för att hämta eller lämna vagnar ske.

Behovsuppehåll är ett kort uppehåll på en station som enbart görs om det finns några på- eller avstigande resande. Markeras med ett kryss i ring på avgångstiden.

Möte och förbigång
Både möte och förbigång kännetecknas av att ett tåg gör ett uppehåll och sedan att ett annat tåg (eller flera) antingen möter eller förbigår (passerar) det första tåget.

Det är viktigt att möten och förbigång sker där så är planerat. Detta eftersom det dels kan ske växling för tåget med uppehåll, dels finns begränsat utrymme på varje station eller driftsplats.

Det är enbart tågledaren (TL) som har rättighet att flytta ett möte eller förbigång och det är då denne som meddelar berörda lokförare och tågklarerare om detta.