Digitala matningsavsnitt

e som nu börjar med en ny bana har inga "lik i lasten" och därmed utomordentliga möjligheter att göra rätt från början och spara en stor mängd arbete vid digitalisering.

Klubbanläggningar är ofta mycket större än hemmadito och ställer därför lite större (annorlunda) krav på digitaliseringen. Så påverkas till exempel i allmänhet enbart ett lok vid en kortslutning på en likströmsdriven analog bana, p.g.a. sektionsinkopplingar. I det digitala fallet påverkas alla lok om man inte delar matningen i flera avsnitt. Risken för störningar är också mycket större på en större anläggning.

Här följer några tips när det gäller koppling av själva banan.

M.v.h.
      Otto Berg von Linde
      Eiö vid SMJ

Besluta er för om att helt avstå helt från analog drift av tågen vinna på fördelarna med digitaldrift, t.ex. med mindre ledningsdragning och inget behov av sektionsomkoppling. Teststräcka avsedd för funktionsprov av lok, där denna matas med likström är dock OK.

I dag har dekodrarna blivit mycket billiga 200-300 kronor, en spottstyver i förhållande till vad loken kostar. Lok med dekodrar uppför sig så bra att ombyggnad med annan motor (som kostar mer) ofta inte behövs! Skulle det finnas analoga körkontroller och loken kan passera över någon gräns mellan dessa och den digitala delen, måste man koppla in ett skydd för den digitala delen. LENZ LT100 är ett lämpligt sådant. OBS - Det behövs en per analogt körreglage.

Dela in banan i ett antal trafikalt sammanhängande avsnitt där max 3-5 tåg kan röra sig samtidigt. Detta behövs dels för att inte hela banan skall stanna vid en kortslutning och dels för att man skall kunna begränsa strömmen.

Dubbelspår, stationer etc. kan matas från samma digitalkabel men det kan vara en fördel om dubbelspår matas från varsin. Detta gör att trafiken bara blir störd på det ena spåret om det blir kortslutning.

Se exempel på principskissen ovan där SJ-spåren norrut och söderut (normalriktning på dubbelspåret) har varsin digitalmatning. På samma sätt har SMJ (privatbanan) sin egen digitalmatning.

Placering av utrustningen
Bestäm var ni skall placera centralenheten/boostrar och bestäm sedan var huvudkabelstråken skall gå. Som sagt, även med digitaldrift kan det fordras en del kablage.

Det är viktigt på en klubbanläggning att de båda ledarna för digitalmatningen går intill varandra, dvs. ingen gemensam nolla. Detta för att undvika att digitalsignalen störs eller själv stör resten av banans utrusning eller radiomottagning.

Dra en digitalkabel 2x2,5 mm kvadrat för varje avsnitt från boostern till avsnittets början. Låt sedan kabeln följa under och längs spåren i resp. avsnitt. Avsluta kabeln där avsnittet slutar utan att gå tillbaka (dvs. ingen slingkoppling!).

Använd till exempel "röd/svart kopplingstråd" Clas Ohlson 49-39-10 ca 8:–/m, (RKUB plastisolerad 2-ledare, se http://www.clasohlson.se/) som är en mångtrådig och därmed mjuk kabel som är lätt att dra och lätt att ansluta till samtidigt som det är enkelt att hålla reda på branscherna.

Anslutning av spåret
Anslut spåret minst var 3:e meter till digitalkabeln för att undvika spänningsfall. Använd dragavlastning (skruven nedan) så att spåret eller dess anslutning inte skadas om man av misstag rycker i digitalkabeln eller kommer åt den på annat sätt.

Löd en tunn tråd (1) till spåret och tänk på att kyla spåret så att (plast-)syllarna ej smälter. Dra denna tunna tråd med "slack" till en förnicklad skruv (2) som kopplingspunkt och löd fast den. Dra från skruven en grov (1,5 mm kvadrat) kort tråd (3) som sluts (4) till digitalkabeln (5).

SMJ använder där påsticksklämmor för bilar ELFA 48-244-39 + flatstiftskontakt (förgreningskontakt med flatstiftsanslutning, se http://www.elfa.se). Detta medger att man lätt kan koppla ifrån anslutning vid felsökning, senare anslutning av blockindikering mm.

Gör ett avbrott i båda rälerna mellan varannan anslutning för att begränsa strömmen (mycket viktigt om man har tunn räls) och hindra att syllarnas plastnabbar smälter vid kortslutning.

Avsäkring av digitalmatningen
Varje digitalkabel skall avsäkras, t.ex. med en 12V 21W billampa i serie innan den ansluts till boostern. Vid kortslutning tänds lampan och blir varm varvid motståndet ökar ca 10 gånger och begränsar strömmen till ca 2A. Detta begränsar även strömmen genom lokens ofta tunna strömavtagare från/mellan hjulen vid passage in på ett matningsområde med kortslutning.

Vid framtida större kraftbehov (behövs om lamporna börjar glöda vid normal drift) kan man dela kabeln på två avsnitt med varsin avsäkring. Temporärt kan man lägga två lampor i parallell.

Om man har boostrar med en maximal ström på enbart 3,5 ampere (LENZ LV101 eller motsv.) är en matningsslinga per booster lagom varvid avsäkringen med billampa bortfaller. Matningsslingan kan även delas upp på två om man är rädd för mycket ström eller begränsa verkningarna i trafiken av en kortslutning.

Polvänd vid slingor
Hitta alla vändslingor och "trianglar" i spårplanen (dessa kan vara svåra att se ibland).

Om de har enbart en gemensam in- och utgång matas dessa från digitalkabeln via kontakter på växelmotorn eller ett parallellrelä som polvänder slingan efter växelläget. I övriga fall via LENZ polvändare LK100.

Se till att polvändande sektioner alltid görs längre än det längsta tåget. Det en fördel (säkrare funktion) om avsnitten utanför är matade från samma digitalkabel (samma avsäkring).

Utöka antalet boostrar allteftersom behov uppstår. Det är lätt att lägga in några av digitalkablarna till den nya boostern utan att behöva dra nya kablar från banan. (Varje LENZ-booster LV101 klarar ca 8 samtidigt körande tåg i skala H0.)

Fundera också på om ni inte också skall manövrera växlar och signaler digitalt.

Detta ger stora fördelar vid inkoppling av växelmotorer, flexibilitet vid manövrering, placering av paneler, växelförregling (ställverksfunktioner), datoranslutning mm. Då behöver man inte göra paneler från början. Om växelnumreringen/adressering görs logisk kan växlarna enkelt manövreras från lämplig körkontoll (t.ex. LENZ LH100).

Vi rekommenderar att man använder en separat slinga eller booster för växlarna. En kortslutning kan uppstå då ett tåg som körs in från fel håll i en växel med ej isolerat hjärtstycke, dvs. en "electrofrog". En separat matningsslinga för växlarn hindrar då inte att en växelomläggning görs för att ta bort kortslutningen.

Fortsätt till Digitala körkontroller på SMJ.