|
  örkontroller finns, precis som dekodrar, av olika fabrikat och varianter. Allt från enklare, men fullt dugliga körkontroller i startsatser till mycket avancerade sådana som verkligen kan kräva sin förare för att dessa (körkontrollerna alltså) skall komma till sin rätt.
Precis som med dekodrar finns det dock ett antal grundläggande begrepp som bör förklaras för att förstå hur en digital körkontroll kan bete sig och hur man kör med kontrollen. Det finns en viss skillnad mellan de vanliga analoga körkontrollerna och de digitala.
I det analoga fallet är prestanda hos lokets motor och transmission av stor betydelse. I det digitala fallet är körkontrollens beteende dessutom beroende av hur dekodern är programmerad. Det innebär t.ex. att fullt pådrag på körkontrollen inte alltid är lika med full spänning ut till loket och dessutom finns det oftast trögheter inlagda. Hur en körkontroll agerar beror alltså på den dekoder som är monterad i loket man adresserar med körkontrollen.
Vad kan man då ställa in i centralenheten och göra med en digital körkontroll:
 |
Lägga in lokadresser och ställa antal körsteg
Som förberedelse till körning av tåg kan man naturligtvis lägga in den dekoderadress man skall köra. I många körkontroller kan man förbereda sin körning genom att lägga in ett flertal adresser och sedan välja mellan dem när man byter tåg. Antalet körsteg för ett visst lok kan ställas och detta lagras för den lokdekodern i centralenheten tills man återställer centralenheten.
|
|
Köra tåg
Vad vore en körkontroll om man inte kunde köra tåg med den? Naturligtvis är detta den huvudsakliga anledningen och det finns litet olika lösningar på om det är knappar eller rattar som är "pådraget". Det finns även köraggregat som påminner om reglage i ett ånglok!
OBS: Att pendla mellan lokadresser och därmed köra flera lok på en gång är inget som är tillåtet under en normal trafikkörning på SMJ. Det kan förekomma under någon uppvisningskörning då det inte finns tillräckligt med personal på banan.
|
|
Slå av och på lokfunktioner i lok
Det vanligaste är väl kanske att slå på riktningsberoende huvudbelysning på ett lok och den kallas alltid F0 (på SMJ) och manövreras med knapp "0". Ytterligare belysningsfunktioner t.ex. halvljus, toppstrålkastare, innerbelysning i motorvagnar brukar på SMJ tilldelas F1 till F3 (knapp 1 till 3) vilka dessvärre också är fabriksinställning för olika ljud i ljuddekodrar.
Andra lokfunktioner har också börjat komma som t.ex. funktioner för lågfartskörning för växlingsarbete, bortkopplingsbar start- och stoppfördröjning. Tiden får utvisa om vi på SMJ kan standardisera funktionsanvändning utöver F0 till fasta funktionsknappar. Tillsvidare måst vi dock lista upp vad funktionsknapparna i olika lok har för innebörd.
Tips: Grundinställlningen i en centralenhet är att alla lokfunktioner är av typen på/av, dvs. den slår om vid varje knapptryck. Detta kan ändras till momentan funktion, dvs. funktion är aktiv så länge knappen trycks ned. Denna inställning sparas per lok i centralenheten.
|
|
Lägga växlar och manövrera funktionsdekodrar
Körkontrollen kan användas för att lägga om funktioner, t.ex. växlar eller signaler. Men, ju större digitalsystem eller anläggning man har så bör man överväga att använda en dator för detta. Då kan ett s.k. säkerhetsställverk programmeras för att bättre skydda mot t.ex. korsande tågvägar. (Detta fordrar dock att man även kan känna av att ett spår är belagt, men detta är ett tillräckligt stort ämne för att en egen undersida kan komma så småningom.
OBS: Detta är inget som skall användas i ett trafikspel på SMJ eftersom man då överrider säkerheten i de ställverk som kontrollerar konfliktande tågvägar etc.
|
|
Programmera dekodervärden
Det går att programmera i princip alla värden i dekoder m.h.a. en körkontroll men den lämpar sig bäst för enklare justering av t.ex. startspänning och topphastighet. Vissa körkontroller kanske inte kan visa redan programmerade värden i dekodern och t.ex. hastighetskurvor programmeras oftast lättare med ett program från en dator. |
OBS – Inställningarna i centralenheten raderas vid en s.k. återställning av centralenheten.
(Vi vet, det finns även avancerade analoga körkontroller med många av de funktioner som du nu kan få hos ett digitalt system. De är dock inte så vanliga och vi hade själva en prototyp på gång på SMJ men tyvärr fungerade de inte ihop med våra spårledningar.)
 Det kan vara på sin plats att även läsa på begrepp för lokdekodrar på SMJ.
|
Begrepp
Fabriksnya dekodrar
Lok med en sådan dekoder startar inte på körsteg ett(1) och man skall också tänka på att inte använda fullt antal körsteg eftersom topphastigheten då (oftast) blir alldeles för hög. Körriktningen stämmer kanske inte med lokets "naturliga" framåtriktning.
Dessa ej anpassade dekodrar skall normalt sett INTE användas vid SMJ:s trafikspel.
Dekoder med inställd startspänning/topphastighet
Var försiktig med att göra för snabba starter eftersom loket verkligen skall kunna starta på körsteg ett(1).
Med korrekt inställda accelerations- och retardationsvärden skall man inte behöva "smygstarta" allt för mycket.
Dekoder med inställda hastighetskurvor
Vissa dekodrar kan ställas in så att man får extrema gångegenskaper t.ex. ett långsamgående växellok i tung rangeringstjänst. Dessa dekoderinställningar bör endast i undantagsfall användas i SMJ:s trafikspel. Det man framförallt kan tänka på är att det kan ta tid innan loket reagerar på en ändring i hastigheten, speciellt i det lägre fartregistret.
Funktioner som kan styras i en dekoder
Vanligtvis är funktion noll(0) att tända och släcka huvudstrålkastare. Övriga funktioner, och detta gäller då speciellt vid ljudfunktioner, måste man som lokförare veta (eller få instruktioner) om hur de används på det aktuella loket.
Snabbstopp
Beroende på typ av körkontroll görs detta på litet olika sätt. Med t.ex. LH200 kan ett nödstopp göras på ett visst lok men med LH100/90 får man göra ett snabbt manuellt stopp. Det viktiga med begreppet snabbstopp är att det avser endast det lok man för tillfället kör och att man undviker ett nödstopp.
Nödstopp
Ett nödstopp gör att alla lok på banan stoppas. Tåg får ett tvärstopp eftersom man i detta läge inte använder någon retardationskurva. Den enda utrullningen man får är den levande massan i ett lok, kanske från ett svänghjul.
Det går att välja om man vill att körspänningen skall slås av också. På SMJ har vi valt att låta spänningen ligga kvar på spåret vid ett nödstopp. Detta eftersom vi har spårledningar som styrdatorn läser av och försvinner denna spårledningsindikering så blir det svårare att komma igång igen efter ett nödstoppsläge.
Ett nödstopp skall hävas (återtas) under kontrollerade former, dvs. att stopporsaken är undanröjd samt att alla förare har situationen under kontroll. Görs inga ändringar på körkontrollerna accelererar loken upp till den hastighet de hade när nödstoppet inträffade.
Tyvärr så är det alldeles för lätt att återta ett nödstopp, det är oftast bara att trycka på nödstoppsknappen igen. Detta kan leda till en potentiellt farlig situation för driftsäkerheten. Därför bör ett nödstopp undvikas i det längsta och andra körtekniska åtgärder användas i stället.
OBS – Det är Tågledaren (TL) som beordrar återtagande av nödstoppet.
Inställningar
Dekoderadress
För att kunna köra ett lok måste man dels veta vilken dekoderadress loket har och dels att ingen annan styr samma lok. Under en trafikkväll kan du identifiera loket genom Tåglistan. Lokadressen skall också finnas märkt på undersidan av loket.
Om någon annan styr samma lok så blinkar dekoderadressen. Detta kan bero på att någon har i sin körkontroll en tidigare adressinställning som inte längre används. Man bör då alltid kontrollera att det verkligen är rätt adress man ställt in eller – om det är rätt adress – fråga de övriga lokförarna om man kan ta över adressen.
Antal körsteg
För att få rätt funktionalitet skall man alltid ha samma antal körsteg inställt i körkontrollen som i dekodern är programmerad med.
Centralenheten är som grund inställd på 28 körsteg för varje dekoder. När man ändrar antal körsteg för en dekoder kommer detta att minnas i centralenheten även nästa gång man slår på spänningen på systemet.
Om Tågledaren (TL) har kontrollerat antal körsteg (och ev. funktionsinställningar) i samband med uppställning av tåg inför en trafikkväll så behöver inte lokföraren på trafikkvällen bry sig om denna inställning.
Körriktning
Framåt bör alltid följa lokets "naturliga" körriktning, dvs. ångpannan, A-ändesskärmarna eller kanske en längre motorhuv på ett diesellok. Märklappen med dekoderadressen på undersidan av loket skall dels sitta närmare A-änden, dels vara så vänd att A-änden är uppåt när man läser dekoderadressen korrekt.
När du skall börja köra ett lok så skall du se till så att du vet vad som är framriktningen.
Lokfunktioner
Om en lokfunktion skall vara av typen på/av eller momentan kan ställas in specifikt för varje enskild lokdekoder. Lämpligt är ju att belysning är av typen på/av medan en ljudsignal är momentan.
Centralenheten är som grund inställd på att alla lokfunktioner för varje dekoder är av typen av/på. När man ändrar funktionstypen för en dekoder kommer detta att minnas i centralenheten även nästa gång man slår på spänningen på systemet.
Det är egentligen bara första gången man lägger in lokadressen i systemet som detta ev. behöver ställas om, tills man gör en återställning av centralenheten. Man skulle kunna låta Tågledaren (TL) kontrollera och ställa in detta vid behov i samband med uppställning av tåg inför en trafikkväll. Då behöver inte lokföraren på trafikkvällen bry sig om denna inställning när trafiken startar.
|
 |
Multipelkörning (eng. Consist)
Man kan programmera in i centralenheten vilka lokadresser som ingår i en multipelkoppling, med ett eller flera lok. Då kommer alla lok att reagera på samma kör- eller funktionsorder när man väljer den nya definierade multipeladressen. För att en multipelkörning skall fungera bra bör man välja lok som beter sig likartat, dvs. har samma hastighet på samma körsteg.
På SMJ har vi f.n. inte använt multipelkörning så mycket därför att hanteringen har varit komplicerad. Nu när vi blivit vana med digitala körkontroller är det lättare. En tänkbar användning, förutom att samköra flera lok, är att lägga tidtabellens tågnummer som multipeladress och knyta lokets adress till denna. Härvid kan även tågets framriktning definieras oavsett hur loket är vänt. På SMJ skall en multipeladress vara i nummerserien 10-89.
Tips: En förenklad multipelkörning kan utföras med fasta lokkombinationer med samma adress i båda lokdekodrarna. Därmed får bägge loken samma körordrar. Detta är bäst att undvika i normala fall, dvs. håll ordning på dekoderadresserna!
Körteknik
Fartändringar
Acceleration och retardation, dvs. fartökning och fartminskning, styrs dels av hur fort du stegar körstegen på köraggregatet och dels av accelerations- och retardationsvärden i dekodern. Normalt sett bör man ändå köra som med en vanlig analog körkontroll, dvs. med små fartändringar.
Om du kommer in på en station litet för snabbt så gör man naturligtvis en litet större och snabbare ändring. Då kommer de programmerade accelerations- och retardationsvärden i dekoderna ändå se till att det inte blir ett tvärstopp.
Nödsituationer
Du kan också använda större steg i fartändringarna för att komma ur svårigheter, t.ex. om du ser att loket tar ström dåligt över en växelgata eller att en urspårning sker.
Har du däremot kommit in på spåret och nästan passerat stoppstället så gör ett snabbstopp (på en del körkontroller genom att ändra körriktningen och dra ner hastigheten till stopp). Då får du ett mjukt stopp för just ditt tåg och undviker ett nödstopp för hela banan.
När skall då ett nödstopp verkligen användas? Jo, när fara för skada på lok eller vagnar finns (H0-personalen får hoppa undan själva), t.ex. för att undvika kollision mellan tåg.
Körkontroller
Körkontroller kan ibland ställas in på olika språk i indikatorfönstret. På SMJ har vi t.ex. tyska eftersom förkortningen för lok då blir "L(ok)" och inte "E(ngine)" i våra körkontroller från Lenz. Det kan alltså skilja sig mot en användarhandbok på engelska (PDF-filerna nedan är hämtade från Lenz amerikanska sida) och det man ser på körkontrollen.
Den vanligaste och den mest avancerade körkontrollen på SMJ.
Körkontrollen kan växla mellan två(2) adresslägen.
Den är lämplig att använda vid utläsning av dekodervärden, t.ex. lokadress. Kan även användas vid programmering av dekodervärden som t.ex. startspänning vid intrimning av en dekoder. (Inställning av alla värden i en dekoder görs enklare och säkrare från en dator.)
|
Lenz LH90
(även med vit ratt)
Denna körkontroll har en ratt för inställning av hastigheten i stället för knappar som på LH100.
Körkontrollen kan växla mellan 8 adresslägen.
Även denna körkontroll kan användas för programmering av dekodervärden.
|
Lenz LH200
(utgående modell)
Även på denna körkontroll använder man en ratt Körkontrollen kan användas som centralenhet i mindre anläggningar (men vi utnyttjar inte detta på SMJ).
Körkontrollen kan växla mellan 6 adresslägen.
Körkontrollen kan användas för programmering av dekodervärden. De båda förra är dock något enklare att handha i detta avseende då dessa dessutom kan läsa dekodervärden.
|
|
