Inställning av lokdekodrar

nställningarna i en lokdekoder (eller programmeringen av en dekoder) görs lämpligen i ett antal steg och i nedanstående ordning:
  • lokadress, antal körsteg, körriktning och körmoder
  • motorreglering, startspänning, högsta hastighet eller ev. fartkurva
  • motorns tröghetsinställningar
  • lampegenskaper och lampfunktioner
  • övriga funktioner
  • dynamiska egenskaper som sätts vid körtillfället

En inställning i en dekoder görs genom att skriva in ett värde (sätta ett värde, göra en inställning) i en styrvariabel (eng. Configuration Variable, CV). Vilka inställningar som kan göras beror på dekodertyp. Följ alltid de anvisningar som medföljer dekodern. Detta är särskilt viktigt när det gäller vilka värdeomfång som kan användas. Dessa kan skilja sig mellan olika fabrikat och även mellan dekodrar av samma fabrikat.

Sist men inte minst: loket skall köras in. Därefter kan kanske köregenskaper (t.ex. startspänningen) behöva justeras. Vissa inställningar är trafikala i den meningen att de ändras när ett lok används i en viss trafiksituation. Exempel på detta är multipelkörningsadress (eng. consist) och tröghetsjusteringar (korrigeringar för ett långt och tungt godståg).

Nu skall man inte överdriva detta med inställningar. De flesta moderna dekodrar har sådana grundvärden från fabriken att man inte behöver ändra särskilt många CV-värden för att loket skall gå bra. (Det är därför det kan vara bra att återgå till fabriksinställningarna om man har trasslat bort sig i inställningarna, se CV 8 nedan.)

I modernare dekodrar och system kan inställningar även göras med s.k. "Programming On the Main" (POM) i stället för på ett programmeringsspår. (Lämplig användning är trafikala inställningar eller smärre justeringar.) Faktum är att de flesta parametrar (CV:ar) kan ställas in med POM, även om det kan vara bekvämare på ett programmeringsspår och med ett specialprogram. En mycket stor nackdel med POM är att man måste veta vad CV:arna är inställda på, eftersom man inte kan avläsa CV-värden med POM (enkelriktad kommunikation).

Kontrollera alltid att uppgifterna stämmer med dekodertillverkarens anvisningar.
Uppgifterna på denna sida är hämtade från NMRA-DCC standard RP 9.2.2.

Tips: Ladda ner anvisningar för tänkbar lokdekoder från resp. tillverkares hemsida.

Utrustning

Programmeringsspår
SMJ har i sin verkstad en arbetsplats med en (gammal) dator samt följande enheter:

  • Lenz Set 100
    - LH100, körkontroll som även kan användas för inställningar
    -
    Lenz LV100, förstärkare (eng. booster)
    -
    Lenz LZ100, centralenhet
  • Lenz LI100, dator-interface

(Den nya LZV100 kan rekommenderas. Den ersätter både LZ och LV och är bättre förberedd för framtiden.) Det behövs en komplett utrustning eftersom enklare utrustningar (centralenheter) kan bara ställa in enstaka CV-värden.

Denna utrustning har vi kopplat till ett ca 1 meter långt spår med träklotsar och mjuka gummikuddar i ändarna. Ett lok tål således att köra in i gummikuddarna med relativt hög fart.

Bilden visar ena änden av programmeringsspåret samt en mycket bra hjulrengörare. Lokhjulen roterar mot långa mässingsborstar som också ger strömmatning till loket. Denna hjulrengörare kan dessutom, som bilden visar, användas vid en enkel kontroll av att strömupptagning finns i varje boggie.

OBS – SMJ använder 14,5 V som sin spårspänning (ställs in på förstärkarna). Dekodrar som är programmade (inställda) på ett system med annan spårspänning kan få något ändrade köregenskaper och lampsken.

Automatisk omkoppling: För att slippa slå en omkopplare när man skall testa ett inställt värde har vi infört en automatisk omkoppling. Vid programmeringen, när körspänningen kopplas bort av centralenheten, kopplas spåret automatiskt om till centralenhetens programmeringsutgång.

På den normala spårutgången (JK hos Lenz) har vi kopplat en helvågslikriktare som driver ett litet relä med tvåpolig växling. Reläet kopplar i tillslaget läge, dvs. när körspänning mats ut av centralenheten, spårspänningen till spåret. I frånslaget läge, dvs. när centralenheten sätts i programmeringsläge, kopplas i stället programmeringsutgången (PQ hos Lenz) till spåret.

Bilderna visar det inkopplade reläet och en principskiss för kopplingen.

OBS – Bör enbart användas på ett separat programmeringsspår!

Inställning med körkontroll
Eftersom det ofta medför många knapptryckningar är detta en lämplig metod för att korrigera värden eller att ställa in trafikala värden i dekodern.

Det ibland vara svårt att tolka värdet i t.ex. CV 29 som ju är bit-orienterad. Vissa körkontroller klarar dessutom inte av att ställa in enstaka bitar i ett CV-värde. Detta gör att man själv måste räkna fram det önskade värdet utifrån vilket status varje bit skall sättas i.läs om digitala matningsavsnitt

Se mer om bitar, bytes och bit-värden i en CV.

Program för inställning av lokdekodrar
SMJ använder programmet "Trainprogrammer" från Jürgen Freiwalds (RR & Co) men andra lämpliga program finns också. Med programmet är det ytterst enkelt att skifta mellan programmeringsläge och körläge med hjälp av det ovan nämnda reläet.

Ett lok som skall ställas in (programmeras) placeras på spåret, varvid programmet kan läsa av alla CV-värden automatiskt. Sedan lokadressen ändrats till vad som är bestämt för det aktuella loket, kan de inlästa värden sparas i datorn (filnamn = lokadress). Datoravläsningen är mycket enklare än att läsa varje CV för sig med körkontrollen och skriva upp värdena.

Ett specialprogram för lokinställningar är oftast att föredra när man t.ex. vill ställa in en hastighetskurva. Man kan nämligen ofta arbeta grafiskt och "dra" i kurvan på lämpliga ställen för att få den kurvform man vill ha. Det är också lättare att ställa in alla separata värden (bitar) i CV 29.

Kvittens på inställning (programmering)
Ett litet "ryck" i loket kommer att visa att den beordrade inställning har skett i dekodern. Detta visar också att dekodern är korrekt ansluten i loket, i alla fall i anslutningen till spåret.

Kommer inte detta "ryck" eller om det t.ex. hörs en brummande ton så avsluta genast inställningarna och kontrollera anslutningen av dekodern.

Körinställningar

Tips – På moderna dekodrar kan man återgå till fabriksinställningarna genom att skriva in specifika värden i CV 8 (som normalt endast används för avläsning).

OBS – NMRA-DCC betecknar bitarna med talen 0-7 medan Lenz benämner dessa i stället 1-8. Vid programmering med hjälp av Lenz körkontroller är det alltså nödvändigt att addera ett (+1) till bit-benämningen från andra dekodertillverkare innan inmatning sker.

läs om digitala matningsavsnittMer om bitar, bytes och bit-värden i en CV.

Dekoderadress i loket
Vanligtvis ställs de värden som behövs in automatiskt när man använder körkontrollen eller något styrprogram för att ställa in lokadressen i lokdekodern.

CV 1 Tvåställig (1-99) lokadress: Sätts till önskad lokadress. Grundvärde i en ny dekoder är alltid 3 (numera). Detta värde skall alltid ändras innan loket sätts på spåret för att undvika att andra lok (med samma adress) styrs eller, ännu värre, programmeras om med POM (se ovan).

OBS - CV 1 anges ibland med värdeomfång 1–127 men eftersom värdena 100–127 hanteras olika i olika centralenheter så bör man undvika dessa adresser om loket flyttas mellan olika anläggningar.

CV 17, 18 Fyrställig lokadress: Sätts till önskad lokadress. (Vissa enklare centralenheter använder enbart en tvåställig lokadress.)

CV 29 bit 5 Adressläge: Denna bit skall sättas för att markera att man använder en fyrställig adress.

OBS – Glöm inte att sätta en märklapp med adressen på undersidan på loket. Med adresstexten rättvänd skall lokets framända peka uppåt eller åt vänster.

Körsteg
CV 29 bit 1 Körsteg (el. styrning av huvudstrålkastare): Äldre dekodrar har endast 14 körsteg medan nyare i regel har 28 körsteg som grundinställning. Skall lokdekodern styras med 14/27 körsteg så skall bit-värdet vara "0" och skall 28/55/128 körsteg användas så skall bit-värdet vara "1".

läs om digitala matningsavsnittOBS – Tänk på att ställa in motsvarande antal körsteg i körkontrollen (centralenheten). Se även Körkontroller på SMJ.

Körriktning
CV 29 bit 0 Körriktning: Denna bit sätts till "1" om loket är felkopplat, dvs. om körkontrollens "framriktning" inte stämmer med lokets framriktning. (Gäller enbart om även ev. riktningsberoende belysning är kopplat på samma felaktiga sätt. I annat fall måste man t.ex. växla motoranslutningarna.)

Körmod
CV 29 bit 2 Matningalternativ: För lok som inte skall gå på likström (eller annan körmod) brukar vi ta bort den möjligheten genom att sätta denna bit till "0". Detta gör att dekodern startar snabbare eftersom den inte behöver inte kontrollera körmod. Risken är då mindre att man tappar kontrollen av loket vid dålig DCC-signal, t.ex. vid långa eller asymmetriska matningar.

Motorkarakteristika
Vi utgår alltid från högfrekvensstyrning med lastreglering oavsett motortyp. Dessa egenskaper bör ställas in först, eftersom man annars kan behöva justera värdena i CV 2–CV 6.

CV 9 Pulsfrekvens (pulsbredd): Motorn matas med en pulsad strömmatning från dekodern. (Lägsta möjliga fart och lastregleringen kan påverkas av denna inställning.) Tre olika värdeområden kan urskiljas:

  • Lågfrekvens (30–300 Hz) ger ett större startmoment men kan förorsaka litet surr eller brum i motorn. Används för trepoliga motorer med mycket järn i rotorn. Typiskt för lok från Lima eller Hamo.
  • Högfrekvens (16 kHz) används för vanliga motorer (t.ex. Can-motorer fabrikat Mashima, Kato) för att ge en tystare motor.
  • Extrem högfrekvens (>= 30 kHz) ligger utanför det hörbara området och ger en helt tyst gång. Bör användas för järnlösa motorer (t.ex. fabrikat Faulhaber) för att inte i onödan belasta dessa motortyper.

Lastreglering (även kallad automatisk farthållning, eng. Cruise Control, EMF, BEMF): Parametrarna för lastregleringen behöver man normalt inte ändra. Om loket har ett stort svänghjul kan man behöva minska regleringen (om loket rycker igång och därefter minskar farten märkbart). Zimos dekodrar har oftast större möjligheter att påverka detta än t.ex. Lenz dekodrar.

Hastighetsinställningar
CV 2 Startspänning: Skall ställas in så att loket nätt och jämt rör sig på körkontrollens första körsteg.

CV 5 Topphastighet: Skall ställas in så att modellens största hastighet (omräknad till modellskala) blir ca 10-20 procent högre än förebildens största tillåtna hastighet (sth). Startspänningen i CV 2 kan sedan behöva efterjusteras.

Genom dessa två inställningar utnyttjar man körkontrollens hela reglerområde för hastigheten. Det är lättare att reglera lokets hastighet och man kan dessutom inte köra loket med högre hastighet än vad som är lämpligt för modellen.

CV 6 Mitthastighet: Genom att sätta brytpunkten för det mittersta körsteget lägre (än den linjära ökningen mellan CV 2 och CV 5) kan man få en finare reglering i det lägre hastighetsområdet. (Mitthastigheten påverkar normalt körsteg 14 av 28.)

Dessa tre inställningar (som lätt kan justeras på en grafisk bild i programmet) brukar räcka för att uppnå en enkel hastighetskurva.

CV 65 Kickstart: Denna inställning kan användas för att ge motorn en extra "spark i baken" för att komma över ett initialt startmotstånd. Åtgärden förhindrar att inställningen i CV2 blir onödigt hög.

CV 67-94 Hastighetskurva: Dessa inställningar används för att definiera en icke-linjär hastighetskurva (även om en linjär sådan kan justeras något med CV 6). CV 29 bit 4 Användning av hastighetskurva: Denna bit skall sättas till "1" för att aktivera hastighetskurvan.

OBS – En definierad hastighetskurva ersätter inställningar för startspänning, topphastighet och mitthastighet.

Tröghetsinställningar
CV 3 Startfördröjning: Ett lämpligt värde som leder till att loket startar mjukt brukar vara ca en tredjedel av värdeområdet (som är olika för olika dekodertyper).

CV 4 Bromsfördröjning: Ett något lägre värde än i CV 3 brukar vara lämpligt för att få en lagom utrullning. Denna utrullning bör ej vara för lång, eftersom det då det kan bli svårt att köra och särskilt att köra i växlingstjänst med många starter och stopp.

Inställning i dekoder Lenz LE1035:
CV 59 Funktionsknapp för växlingsdrift och
CV 60 Funktionsknapp för ingen bromsfördröjning:
(Motsvarande i en Zimo-dekoder är CV 124)
Dessa inställningar används för att ange vilken funktionsknapp på körkontrollen som skall styra växlingsdrift (halv spänning på alla körsteg) och borttagen bromsfördröjning. Bägge dessa funktioner är avsedda för att få mer exakt och snabbare manövrering av ett lok i växlingstjänst.

Ljusinställningar

När nu loket går bra kan man ägna sig åt belysningen och övriga funktioner. Glöm inte att spara lokinställningarna i datorn då och då!

Lampkarakteristika
Dämpad belysning (dimmad): Belysning kan vara kontinuerligt dämpad. Detta kan vara lämpligt för t.ex. lampor för låg spänning (1,5–3 V). Därigenom slipper man alltför stor värmeutveckling i seriemotstånd eller spänningsregulatorer. Dämpningsvärdet (pulsbredden) är inställbart inom vida gränser.

Man kan alternativt välja att kunna dämpa belysningen med en funktionsknapp t.ex. för att blända av huvudstrålkastarna synkront med att toppstrålkastaren släcks! Detta går i allmänhet att åstadkomma med de nyaste dekodrarna genom att utnyttja en funktionsutgång per körriktning för toppstrålkastarna och en funktionstangent på körkontrollen för att styra två funktioner.

Brunloken har strålkastare som i verkligheten drivs av 16 2/3 Hz, dvs. de blinkar ca 32 gånger per sekund i avbländat skick. Detta kan man ställa in i vissa dekodrar. Vid ej avbländat ljus lyser de utan att blinka på grund av glödtrådens termiska tröghet. Detta är svårare att åstadkomma. Men om man har två funktionsutgångar som inte används kan dessa parallellkopplas med de ordinarie strålkastarutgångarna. Med stor fantasi och ev. några extra dioder kan man åstadkomma det mesta.

OBS - I NMRA-DCC specificeras ännu inte hur styrning av alla belysningsegenskaper skall ske. Detta sker olika för olika dekoderfabrikat. Exempelvis har Lenz och Zimo delvis olika CV:ar och inställningar för belysningen. Se anvisning för resp. dekoder.

Lamp- och funktionsinställningar

Funktionskarakteristika
CV 33-46 Styrning av funktionsutgångar: Dessa inställningar styr vilken funktionstangent som skall styra en viss funktionsutgång.

OBS – Styrningen ställs t.ex. för Lenz dekodrar in i helt andra CV:ar.

CV 13, 14 Funktionsvärden i annan körmod: Dessa inställningar motsvarar funktioner som skall vara aktiverade i en körmod, t.ex. likström, som ej kan styra funktioner.

Trafikala inställningar

Finjustering av tröghetsinställningar
CV 23 Justering av startfördröjning och
CV 24 Justering av bromsfördröjning: Dessa inställningar används för att anpassa lokets köregenskaper till ett extra långt och tungt tåg. Bit 7 används i bägge fallen för att ange ökning (="0") eller minskning (="1", dvs. addera 128) av resp. fördröjning i CV3 och CV4.

Multipelkörning
Vanligtvis sker inställning av CV 19 automatiskt när man använder sin körkontroll för att ställa in multipeladressen i resp. lokdekoder. Detta skall göras när loket står i rätt körriktning på rätt plats i tågsättet.

CV 19 Multipeladress (eng. Consist Address): Denna inställning skall göras (till samma värde 1-99) i de lok som skall multipelköras.
CV 19 Bit 7 Körriktning: Denna bit skall sättas i ett lok som skall gå backgång i en multipelkoppling. Addera värdet 128 till multipeladressen. CV 19 skall nollställas när multipelkörningen skall upphöra!

CV 21 Multipelfunktioner F1–F8 och
CV 22 Multipelfunktioner FL, F9-F12: sätts för att indikera funktioner som skall styras av multipeladressen. (Annars måste lokets dekoderadress användas.)

Framtidsutsikterna är ljusa!
NMRA-DCC definierar några mycket intressanta dynamiska CV:ar som blir intressanta att använda i trafik. Med dessa måste man då tänka på när man fyller på förråden för driften av loket. Undrar när dessa blir inlagda i dekodrar och centralenheter?

CV 894 Bränsle och
CV 895 Vatten:
Detta är ett dynamiskt värde som skall sättas när man "tankar" loket (t.ex. värde 254 motsvarar full bränslemängd). Sedan räknas värdet ner automatiskt (troligtvis skall dekodern göra detta) vartefter körningen fortskrider och "bränslet förbrukas" (värde 0 motsvarar att bränsletanken är tom). Tom tank leder rimligtvis till omedelbart stopp av loket och att hjälplok måste tillkallas för fortsatt drift ...

Exempel på program

(Exemplen kommer från "Trainprogrammer".) 
Skärmbild från ett program för att ställa in en dekoder.
  • Man kan i det här programmet välja dekoderfabrikat och dekodermodell och då anpassas vilka CV:ar som kan ställas in.
  • Det går, i det här programmet, att spara inställningarna för ett visst lok ("Name") för senare återanvändning.
  • Vissa val påverkar vilka inställningar som kan göras. T.ex. när fyrställig lokadress är vald så görs den tvåställiga icke valbar.
  • Genom att ställa in den fyrställiga lokadressen (155 i exemplet) så får automatiskt rätt värden för CV 17 och 18 (192 resp. 155).
  • Man kan se att bitarna i CV 29 är tillgängliga var för sig i "Configurations Supported".
  • Hastighetskurvan ("Speed Table") inte är valbar innan "Enable Speed Table" är förbockad för att ange att hastighetskurva skall användas.

    Det finns även möjlighet att skriva och läsa explicit från en CV samt en enkel körkontroll för att snabb kunna provköra inställningarna.

    Tips – Ha alltid CV-fönstret öppet så syns det vilket CV-värde som avses med inställningen i det stora fönstret.

     

    Man kan som sagt dra i en hastighetskurva i stället för att ställa in värden. I det här exemplet är det bara start-, mitt- och topphastighets som ställs in, men det går att definiera en komplett hastighetskurva på samma sätt.

Lokdekodrar på SMJFortsätt till Exempel på dekodermontage.
Se även Bit-värden i en CV.

 


logo
Copyright © 1997–2014 SMJ