Lokdekodrar på SMJ

okdekodrar finns av ett antal fabrikat och i flera varianter:
  • fabrikat såsom Lenz, ESU, Zimo
  • enkel dekoder med grundfunktioner
  • avancerad dekoder med farthållning (eng. Cruise Control)
  • extra funktioner som t.ex. ljud

Vilken dekoder du väljer beror på ett antal faktorer såsom styrsystem, finesser i dekodern och vad som passar loket och dess drivning. Vi på SMJ har i huvudsak fastnat för dekodrar av märket Lenz som har visat sig vara driftsäkra och lämpliga för våra behov.

Som sagt, det finns många varianter på temat. Men det är alltid vissa grundvärden och funktioner som bör (läs skall) programmeras in i en dekoder när du monterat den i ett lok.

Alla dessa parametrar och egenskaper som kan ställas in i en dekoder läggs in som värden i styrvariabler (eng. Configuration Variables, CV). Det finns en standard från NMRA-DCC som heter RP 9.2.2 som listar alla dessa CV:ar. Till varje dekoder följer även med en instruktion med just den dekoderns CV:ar och hur skall ställas in. Det vi vill göra på den här och senare sidor är att förklara dessa CV:ar på ett ordnat sätt samt att ge information om hur vi använder dem på SMJ:

Val av lokdekodrar ger råd och information om val av en lokdekoder. Montering av lokdekodrar
Montering av lokdekodrar ger råd och information om montering av en lokdekoder. Montering av lokdekodrar
Inställning av lokdekodrar listar viktiga inställningar att göra i en lokdekoder.
(Det finns även en undersida om bit-värden i CV:ar.)
Inställning av lokdekodrar
Exempel på dekodermontage visar förklarade exempel på olika lösningar och användningar. Exempel på dekodermontage

Begrepp

Dekoderadress
Dagens centralenheter, körkontroller och dekodrar understödjer alla 4-ställiga dekoderadresser från 0 till 9999. Äldre standard var 0 till 99 och enklare startsystem kan ha ännu färre adresser.

Körriktning
Vid analog drift så vänder ju loket inte körriktning om du vänder på loket på spåret (ja, om du inte kör Märklin förstås).

Så är det nu inte med ett lok utrustat med en DCC-dekoder. Där fortsätter loket i motsatt körriktning oavsett hur det är vänt. Gick loket med ångpannan framåt så fortsätter det med ångpannan framåt efter att du vänt det tvärtom på spåret.

Man kan, utan att koppla om dekodern i loket, justera vad som skall anses som "framåt" i en dekoder. Har man en körriktningsberoende belysning som följet lokets riktning så kommer detta att följa den nya "framåtriktningen". I annat fall är det bara att koppla om...

Körsteg
Det finns dekodrar med olika antal körsteg, och är ibland ställbart i dekodern, vanligast är 14, 28 och 128 körsteg. Äldre dekodrar hade bara 14 körsteg och genom att pendla mellan två körsteg fick man ut "halvsteg" och därmed total 27 körsteg.

Hur många körsteg du skall/vill använda beror dels på den dekoder du vill använda (kanske för andra finesser), dels vad som kan vara lämpat för kombinationen av modellens motor och mekanik.

För att få rätt funktionalitet skall du alltid ha samma antal körsteg inställt i körkontrollen. SMJ rekommenderar 28 körsteg eftersom det är fullt tillräckligt och standardvärde i Lenz centralenhet vilket gör att man inte behöver ställa om detta så ofta.

Motorfrekvens (eg. pulsrepetitionsfrekvens)
Äldre dekodrar lämpade sig inte för motorer med järnlösa ankare, t.ex. av fabrikat Faulhauber, eller kunde till och med förstöra motorn.

På moderna dekodrar kan man ställa in högfrekvensstyrning (HF) av pulserna som går till motorn och därmed få tyst drivning (eng. Silent Drive) av motorn (lägre frekvenser kan ge upphov till ett svagt surrande).

Lastreglering (emf)
Man tänker först på lastreglering för att få automatisk farthållning (eng. Cruise Control) vid högre farter när man passerar stigningar och utförslut på banan men ett nästan viktigare arbetsområde är lågfartsegenskaperna.

Farthållningen mäter helt enkelt motorns varvtal (eller snarare dess s.k. mot-emk) och försöker hålla den (och därmed lokets hastighet) konstant på varje körsteg, oavsett hur belastningen varierar. Ökar belastning, t.ex. vid trögare gång genom en växelgata, så sjunker ju motorns varvtal och då ökar dekodern spänningen för att bibehålla varvtalet.

I vissa dekodrar kan man minska denna farthållning i ett högre fartregister som dels ger en mer realistisk gång, dels passar bättre när loket kör i en multipelkoppling.

Startspänning
Ett loks initiala motstånd att röra sig beror på tröghet i motor och mekanik.

Denna startspänning kan programmeras i lokdekoderna vilket gör att den läggs ut redan på körsteg ett(1). Gör man inte detta så får man precis som med analoga lok ge litet mer spänning än vad som behövs för att driva fram loket för att få det att starta. Vad som då händer är att man förlorar körsteg att använda för en mjuk gång.

Mitthastighet
Det finns även möjlighet att sätt den s.k. mitthastigheten som motsvara mittersta körsteget. Detta kan ses som en enklare justering än hastighetskurvor. Genom att t.ex. ställa ner mitthastigheten så fås bättre lågfartsegenskaper eftersom man får fler körsteg i ett lågt fartregister.

Topphastighet
Fabriksinställningen för lokets topphastighet gör att motorn får motsvarande full spänning. Detta ger i de flesta (alla) fall en alldeles för hög topphastighet för ett lok.

Nu kan man dock i de flesta lokdekodrar programmera in en anpassad toppspänning och därmed största tillåtna hastighet (sth) för modellen.

Tröghet
För att simulera tröghet i ett lok eller tåg så kan man ställa in tröghet både vid acceleration och broms (retardation).

Hastighetskurvor
OBS - En hastighetskurva ersätter helt inställningarna för startspänning, mitt- och topphastighet.

De förprogrammerade kurvorna i en fabriksny dekoder kan vara för branta, dvs. det sker för snabba fartändringar. Det är inte alltid ett lok i verkligheten beter sig så, utan du vill sannolikt ha mjukare stegning i början av kurvan, dvs. under starten av loket.

Vid extremt fina gångegenskaper ett lok eller för att anpassa en dekoder till ett visst beteende på ett loks drivning så är lämpligt att programmera dessa kurvor. Vissa styrprogram (eller program för programmering enbart) har faktiskt en grafisk presentation av dessa kurvor. Då det är bara att dra i kurvan på lämpligt ställe och flytta avståndet mellan körstegen för att korrigera kurvan.

Ett enklare sätt att påverka hastighetskurvor utan att helt definiera om dem är att sätta den s.k. mittpunkten och därmed få flackare eller brantare varianter av de fördefinierade hastighetskurvorna.

Principskisser på hastighetskurvor


fabriksinställd hastighetskurva

inställd startspänning och topphastighet

egeninställd hastighetskurva

Funktioner
Vanligast är funktioner (numreras 0 och uppåt) som att tända och släcka huvudstrålkastaren. Det kan även vara mer avancerade funktioner som dimmer på belysningen, innerbelysning, ljud eller att styra en pantograf (strömavtagare).

På SMJ rekommenderar vi att funktion 0 används för huvudstrålkastare eftersom denna funktion har en speciallösning i dekodern som följer med körriktningen.

Inställningar

Inställningar hos fabriksnya dekodrar
Endast lämpade att använda under själva installationen och provkörningen av en dekoder i ett lok.

Startspänningen är lågt satt vilket gör att du kan förlora ett antal körsteg innan loket rör sig och topphastigheten blir inte modellriktig för loket.

(Dessa ej anpassade dekodrar skall normalt sett INTE användas vid SMJ:s trafikspel.)

Anpassad startspänning och topphastighet
På en klubbanläggning är det enklast (och säkrast) om samma antal körsteg tillämpas i alla lok. SMJ:s de facto-standard är 28 körsteg.

Körriktningen är i och för sig inprogrammerad i dekodern från fabriken men skall alltid kontrolleras i en monterad dekoder och vid behov korrigeras. Lokets "naturliga" körriktning, t.ex. ångpannan, A-ändesskärmarna eller kanske en längre motorhuv på ett diesellok, bör motsvara "framåt" på körkontrollen.

Eftersom startspänningen är en parameter som påverkar körtekniken så bör den alltid programmeras i lokdekodern.

Genom att ha både startspänningen och topphastigheten programmerad rätt så kommer alla körsteg att utnyttjas för hela fartregistret, dvs. du får en så mjuk manövrering av loket som möjligt med enkla inställningar.

Korrigerade hastighetskurvor
På SMJ:s anläggning så använder vi inte helt modellriktiga accelerations- och retardationskurvor eftersom detta skulle kunna ge för långsamma fartändringar. På grund av våra litet slitna och ålderstigna växlar och vissa spårlägen så kan man inte med full driftsäkerhet "smyga" fram över alla banpartier. Då vill man i vissa situationer kunna få en litet snabbare fartökning. Vid inbromsning, t.ex. vid en urspårning, är det också viktigt att snabbare kunna få ner hastigheten eftersom man då kan undvika ett nödstopp (som påverkar hela banan).

När ett lok tas ner till klubben för att det skall deltaga i trafikspelet så bör det i de flesta fall vara programmerat för SMJ:s behov, dvs. litet snabbare förändringar. Det är ju sällan ägaren (som är bekant med köregenskaperna) som kör sitt lok under ett trafikspel.

Kalibrering
På SMJ nyintroducerade tågfordon (alla fordon måste utrustande med dekoder) skall alltid kalibreras på klubbens kördator. Detta för denna skall känna till hastighetsvärden vid olika körsteg och bromsdata (retardationsvärden). På så sätt kommer datorns hastighets- och vägmätare gå rätt och inbromsning mot signaler fungera på ett tillfredsställande sätt.

Lokfunktioner
Det vanligaste är väl kanske att slå på riktningsberoeende huvudbelysning på ett lok och den kallas alltid F0 (på SMJ) och manövreras med knapp "0". Ytterligare belysningsfunktioner t.ex. halvljus, toppstrålkastare, innerbelysning i motorvagnar brukar på SMJ tilldelas F1 till F3 (knapp 1 till 3) vilka dessvärre också är fabriksinställning för olika ljud i ljuddekodrar.

Andra funktioner utöver rena styrbara utgångar – dekoderinterna – börjar nu breda ut sig. Exempel på sådana är t.ex. funktioner för lågfartskörning för växlingsarbete, bortkopplingsbar start och stoppfördröjning. Dessa har i leveransutförande tilldelats olika funktionsknappar i olika dekodrar, men kan i allmänhet "programmeras" om. Tiden får utvisa om vi på SMJ kan standardisera lokfunktioner utöver F0 till fasta funktionsknappar. Tillsvidare måst vi dock lista upp vad funktionsknapparna i olika lok har för innebörd.

Dekodrar

Rekommenderade dekodrar för SMJ
Inom dekoderområdet sker utvecklingen snabbt. Det har under senare år tillkommit en mängd nya funktioner både generella och fabrikantunika. För detaljerad information hänvisas till respektive fabrikants information, se länkar mot slutet av detta kapitel.

Som exempel på nya generella funktioner kan nämnas återmatning från loket till centralen i flera olika funktioner, osymmetrisk digitalspänning för stoppsträckor, SUSI-interface för anslutning av separat ljudmodul, diverse ljusfunktioner för i första hand amerikanska förhållanden.

Exempel på nya fabrikantunika funktioner är hastighetsoberoende bromssträcka, pendelautomatik, uppgraderbara dekoderprogram, hel och halvljusfunktion på samma funktionsutgång, 16 Hz blink i strålkastarna för äldre ellok.

Då det finns en uppsjö av dekodrar, kan det vara lämpligt att man använder enbart ett mindre urval. På så sätt lär man sig lättare att rätt ansluta och programmera dekodrarna. SMJ rekommenderar numera alltid sina medlemmar att använda dekodrar med lastreglering (dvs. farthållning, eng. Cruise Control) och högfrekvensstyrning. Prov har visat att nästan alla motorer -- inte bara Faulhaber -- fungerar bra med högfrekvensstyrning. Styrningen sker då på en frekvens utanför det hörbara området och ger därför en tyst gång (eng. Silent drive) för alla motorer.

  • Lenz GOLD-serien, 10432/33 (23,0x16,5x6,5mm), max 1,0 A motorström, 10433 med kontakt enligt NEM652.
  • Lenz GOLD-serien, 10410/11 (11x9x2,8mm), max 0,5 A motorström, 10411 med kontakt enligt NEM651.
  • Lenz LE1035 (21,5x16,5x6,6 mm), max 1,0 A motorström.
  • ZIMO MX63/64 (20x12x4 mm) / (26x16x3mm), ersätter MX61, max 1,0 A motorström. Dekodern finns numera också i en variant MX64V1 (26x16x5mm) med inbyggd spänningstabilisator för 1,2 voltslampor.
  • ZIMO MX62 extremt liten (14x9x2,5 mm), max 0,7 A motorström.
  • TRAN–dekodrar från CT Elektronik som ej provats hos SMJ men som används med framgång av bl.a. ”Trefoten”. Flera varianter finnes med och utan ljud.
  • ESU LokSound och LokPilot, med resp. utan ljud.

I ovanstående Lenz-dekodrar från GOLD-serien finns det en mängd nya finesser varav alla inte skall användas vid SMJ då vi redan har ett sådant stort innehav av äldre dekodrar utan dessa. Finesser som inte kommer att utnyttjas är bl.a.

  • Hastighetsoberoende bromssträcka.
  • Osymmetrisk digitalspänning vid broms och stoppsträckor.
  • Inbyggd pendelautomatik.

Funktionsdekodrar
Vi de tillfällen som det behövt en funktionsdekoder kan följande dekodrar rekommenderas:

  • Lenz LF100XF
  • ZIMO MX68(L)

En funktionsdekoder (egentligen en lokdekoder utan motorstyrning) kan användas i situationer som t.ex.:

  • antalet lamp- eller funktionsingångar inte räcker till
  • strömstyrkan från en dekoder inte räcker till.
  • man vill styra funktioner helt fristående från ett lok, som belysning eller avkoppling i en vagn.

Dekodrar med ljud
Vill man ha passande europeiskt tågljud i sina lok som ångstötar, ångvissla och injektorljud (och inte enbart från den mekaniska transmissionen) så finns det några fina dekodrar från ESU som tillverkar LokSound (och som nämnts ovan även TRAN-dekodrarna från CT Elektronik).

Med en tillhörande utrustning för programmering kan man förändra ljudet eller utnyttja egna upptagningar från verkliga lok. Det räcker ofta med ett fåtal ljudförsedda lok för att få en fin stämning. Det är också lämplig att ställa ljudnivån just så högt att man hör loket enbart när det passerar på kort avstånd. En NMRA-norm för detta har efterlysts av SMJ – vi får väl se om det blir något.

Anvisningar
För montering och inställning av olika dekodrar finns information att hämta på ett flertal ställen förutom dessa sidor som mer är våra egna erfarenheter.

Lokadresser

System för lokadresser
Ju fler man är som skall samsas om en gemensam resurs, t.ex. adressrymden för en lokdekoder, desto viktigare är det med ordning. Detta gäller vare sig det är många medlemmar, många lok(-dekodrar) eller en kombination av bägge orsakerna.

På SMJ har hundratalen (de två första siffrorna) har disponerats på följande sätt:

  • 0000–0099, speciell användning enligt:
    (00)00 = analogt lok
    (00)03 = nymonterad dekoder för test (vanligaste förinställda adressen)
    0010–0089 = adresser för multipelkopplade fordon, men är även avsedda för tågnummer som erhålles genom att göra multipelkoppling för enbart ett fordon (LENZ LH100: F3). Övriga inom 01–09 samt 90–99 = gamla dekodrar som inte klarar 4-siffriga nummer.
  • 0100–0199: Klubbens egen rullande materiel.
  • 0200–0299 ... 9900–9999: Enskilda medlemmar tilldelas ett utnikt hundratal som får disponeras efter eget val.

Lokdekodrar på SMJFortsätt till Val av lokdekodrar.

 


logo
Copyright © 1997–2008 SMJ