Författare och byggherre: Janne O

Grundplatta för huset och urtag i landskapet.
I bakgrunden syns den redan byggda Slaggarbo 2.
|
Just nu pågår febril aktivitet med byggnation i Bångfors bruk. Hyttan har byggts färdig och kolhuset samt herrgården har varit klart sedan många år. Slaggarbo 2 har stått på plats ett par år och är nästan färdig (klicka på bilden för att få en större bild). Även Dagkarlsbygningen har varit klar ett par år men inte fått sin slutliga plats. Nyligen färdigställdes masmästarens bostad och förråd samt förvaltarbostället och brukskontoret. Ett mycket vackert litet kraftverk, byggt i slaggsten, har färdigställts och lagts in i landskapet. I tur står nu Smedjan och arbetarbostaden Slaggarbo 1. Vi har för avsikt att på vår hemsida följa bygget av Slaggarbo 1. Som med alla andra byggnader i Bångfors har vi varit på plats och mätt upp och fotograferat förebilden. Detta har resulterat i ritningar, utförda i ritprogrammet Coral Draw. Byggmaterial blir North Eastern präglade flak och virke i skala 1:87. Fönsteröppningarna har anpassats något för att passa etsade fönsterbågar från Rimbo Grande. Huset skalls stå i en sluttning på en grundmur av slaggsten. Marken har redan grävts ur för grunden. Men tvärt emot all annan husbyggnation börjar vi med själva huset och avvaktar med grunden till ett senare tillfälle. |
||
Kort bakgrundBångfors är vackert beläget där Norrbäcksån gör en sväng och kastar sig ned utför forsarna. Här har sedan urminnes tider energin i forsarnas fallhöjd omvandlats till att driva hyttor och hamrar. Fördämningar har rests för att magasinera vatten och att reglera dess rörelseenergi. Bergsmännens idoga slit för att producera några få tackor järn övertogs så småningom av brukspatroner och en mer industriell verksamhet började ta form. En ny typ av samhälle började växa fram. Tidigare sköttes framställandet av järnet av bondeståndet. Bergsmän och de som arbetade på bruket och skötte transporterna var alla bönder eller bonddrängar. Nu hade brukspatronen olika typer av yrkesmän anställda på bruket, masmästare, uppsättare och många andra. Dessa hade olika rang och därmed olika standard på bostäder.
|
Typer av bostäderBrukspatronen själv bodde på herrgården. Nästa i rang var förvaltaren som hade sin bostad i Förvaltarbostället, en villa med goda utrymmen, belägen mitt emellan hyttan och smedjan. Tvärs över vägen låg hans arbetsplats brukskontoret. Masmästaren var en mycket betydelsefull person på bruket. Det var hans yrkesskicklighet som bestämde det färdiga tackjärnets kvalitet. Hans uppgift var att blanda malm, träkol och kalk i rätta proportioner och hans arbetsplats var uppe på masugnskransen. Bostaden låg i en av brukets äldsta byggnader alldeles bredvid hyttan. Ensamstående bruksarbetare erbjöds sängplats i Dagkarlsbygningen, en låg byggnad med valmat tak, uppströms Norrbäcksån, intill hyttan. Arbetare med familjer erbjöds bostad i lägenheter om 1 rum och kök. Två hus om fyra sådana lägenheter, vid namn Slaggarbo 1 och 2 är belägna på andra sidan Norrbäcksån. I husen finns också två vindskammare som erbjöds till ensamstående arbetare. Fler bostäder, från olika tidsepoker, för brukets arbetare fanns inom området. |
|